Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assyrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De voro egentligen ett enda folk samt tillhörde i
likhet med fenicier, arameer och hebreer den
nordsemitiska folkstammen. Man torde dock kunna säga,
att hos assyrierna den semitiska rasen bibehållit sig
renare än hos babylonierna. Afbildningarna
framställa dem såsom resliga, kraftfulla gestalter med
skarpa och fasta anletsdrag. Också vittna de
minnesmärken och skriftliga urkunder de lämnat efter sig
ej blott om oerhörda resurser, utan äfven om okuflig
järnvilja och beundransvärd dådkraft. Assyrierna
voro i främsta rummet krigare och eröfrare.
Babylonierna däremot synas, åtminstone under senare
skeden, hafva haft större förkärlek för fredliga värf.
Såsom krigare utmärkte sig assyrierna för mod och
tapperhet, men dessa i och för sig goda egenskaper
öfvergingo lätt i råhet och grymhet, i synnerhet
mot krigsfångar. Ett vinnande drag hos assyrierna är
deras öppenhet, rättframhet och redlighet. Det var
intet, som de så djupt afskydde och hjärtlöst
bestraffade som list, svek, ränksmiderier och brutna
eder. Det var sålunda först efter upprepade
löftesbrott från israelitiska konungars sida, som Samaria
förstördes och de tio stammarna bortfördes.
Till författning var Assyrien en militärstat
i detta ords fullaste mening. Med svärdet hade dess
världsherravälde grundlagts, med svärdet hölls det
samman, och svärdet förskaffade nödiga inkomster.
Det assyriska väldet bestod sålunda utom det
egentliga A. dels af lydstater, hvilka bibehöllo egna
konungar och författningar, och hvilka med
undantag af skatten till A. fingo efter behag och förmåga
styra och försvara sig själfva, och dels af provinser,
eller ursprungliga lydstater, hvilka på grund af
ständiga löftesbrott och uppror beröfvats sina
inhemske konungar samt öfver hvilka assyriska
ståthållare regerade. Vid tronskiften i A. sökte vanligen
lydstaterna afkasta sig det förhatliga oket, så att
hvarje ny assyrisk konung måste återeröfra sina egna
lydstater. Omflyttningarna af den inflytelserikare
delen af befolkningen i underkufvade stater, såsom
då israeliterna i Samaria bortfördes till A., under
det att underkufvade upproriska folk från Babylonien
fördes till Samaria, hade väl till följd en
sammanblandning af de olika folkelementen samt förmådde
äfven hindra resningar, men någon verklig organisk
enhet uppnåddes aldrig.
Konungavärdigheten gick i arf från
fader till son. Konungens makt var oinskränkt, men
hvilade på hären. Militärerna torde därför haft mest
att säga i A., under det att prästerna hade största
inflytandet i Babylonien. Den stående hären var
indelad i olika vapenslag, krigsvagnar, ryttare,
fotfolk och sannolikt äfven en trängafdelning. Som
anfallsvapen användes svärd, lans och båge, som
skydd sköld, hjälm och pansar. Vid anfall mot
belägrade städer användes murbräcka. Någon annan
öfningsskola för trupperna än kriget själft kände
icke assyrierna. Konungen måste därför ständigt
hålla sin här verksam i krig, för att den ej skulle
blifva honom öfvermäktig eller förlora sin
stridsduglighet.
Den inre förvaltningen var, såsom titlar på
ämbetsmän, officiella kungörelser, bref, föreskrifter
och rapporter visa, omsorgsfullt ordnad, och sträng
kontroll fördes. Rättsväsendet hade nått en
hög utveckling med domstolar, domare, bisittare,
vittnen och utförliga skrifna lagar. Vederbörligen
uppställda, undertecknade och bevittnade samt på
brända lertaflor affattade domstolshandlingar hafva
sålunda i stort antal kommit i dagen. Dessa beröra
mål af de mest olika slag, såsom tvister rörande köp,
kontrakt, arfsangelägenheter, falska beskyllningar,
skadeersättning o. s. v. Om parterna voro
missnöjda med domen, kunde de underkasta sig konungens
domvärjo, den sista instansen i alla mål.
Näringarna, åkerbruk, boskapsskötsel,
handtverk och industri, blomstrade i Assyrien. Likaså
var handelsintresset stort, hvarom en mängd
affärshandlingar, köpebref, arbetsaftal, kontrakt,
räkenskaper, kvittenser, skuldförbindelser och t. o. m.
fraktsedlar vittna. Assyriernas vidsträckta
handelsförbindelser med andra folk och i synnerhet med
arameerna, hvilka behärskade Medelhafvet, hafva
lämnat spår efter sig i helt eller delvis på arameiska
affattade, men enligt assyriskt bruk tillverkade
affärshandlingar.
Den assyriska kulturen stod högt, såsom
varande egentligen babylonisk. (Se Babylonien.)
Språket var babyloniska, med ungefär samma
dialektiska skillnad som mellan nutida danska och
norska (se Kilskrift). Fastän krigare och
affärsmän, vinnlade sig assyrierna om litterära studier
och i synnerhet om den äldre babyloniska litteraturen.
Assurbanipal lät sålunda, som vi sett, förfärdiga ett [**]
helt bibliotek af kilinskrifttaflor efter gamla
babyloniska original. Babylonisk filologi, stjärnkunskap,
matematik och läkekonst drefvos likaledes af
assyrierna, hvilka därigenom inlagt stor förtjänst såsom
bärare af den babyloniska odlingen. På konstens
område hade likaså babylonierna varit assyriernas
läromästare. Fastän assyrierna egde god tillgång
på både sten och trä, följde de det babyloniska bruket
att bygga af soltorkadt eller brändt tegel. Likaså
stämplades hvarje tegel med den regerande konungens
och hans föregångares namn och titlar. Stora
cylindrar och prismor af lera, hvarpå en utförlig
berättelse om konungens hela regering intrycktes,
nedlades i byggnadernas fyra hörn. Särskildt hvad
utsmyckningen beträffar kom dock sten till mera
användning i A. än fallet kunde blifva i Babylonien.
Tempelbyggnaderna hafva det för de babyloniska
templen utmärkande tornet "zikkuratu", som äfven
användes såsom astronomiskt observatorium. Palatsen
likna de babyloniska, uppförda i en våning på en
ofantlig plattform eller grundval af soltorkadt tegel,
indelade i tre hufvuddelar med de långa salarna och
rummen grupperade omkring större öppna
borggårdar. De assyriska palatsen äro dock bättre
bibehållna än de babyloniska, beroende sannolikt därpå,
att de förra hastigt och våldsamt förstördes, hvarefter
ruinerna öfverhöljdes och äfven skyddades af sand
och slam. Somliga af de assyriska palatsen uppvisa
nästan fabelaktiga dimensioner. Sargonpalatset vid det
nuvarande Khorsabad täcker sålunda en yta om 10
hektar, och man har beräknat att det åtgått ej
mindre än 1 1/2 million kvadratmeter
byggnadsmaterial. Det var ej blott en hel här af råa
arbetskrafter, som fordrades härför, utan då väggarna i
dessa hundratals salar äro smyckade med konstverk
af högt värde, så behöfde den kunglige byggmästaren
äfven en hel här af verkliga konstnärer för att
under sin lifstid hinna med ett sådant
byggnadsföretag. Enskilda bostäder hafva icke påträffats i
A. Sannolikt voro de uppförda af dåligare material.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
