Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 267-268 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astarte - Astasi-abasi - Astatisk magnetstål - Astelia - Asten, Friedrich Emil von - Asteni - Astenisk. Se Asteni - Astenopi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gudomligheter hör den på Jeremias’ tid i 6:e årh. ifrigt
dyrkade "himladrottningen".

Jämte A. dyrkades hennes älskade: Dumuzi,
Tammuz, Adon (Adonis), som årligen dör och åter blir
lefvande. Den babyloniska myten berättar om Istars
färd till underjorden för att hämta den älskade. Då


Fig. 1.
Fig. 2.

Babyloniska Astartebilder (lerfigurer).
1. Naken. 2. Klädd.

upphör all alstring på jorden. Denna myt afspeglar
naturlifvets växling, tvifvelsutan äfven kultbruk,
hvartill urspr. hörde dödande af guden, hans
representant eller bild (jfr Osiris, Balder, mexikanska
gudar m. fl.).

Den österländska stora gudinnan har väl
sammanhang med Afrodite, men hennes väsen och kult ha
af den grekiska anden förädlats. Den uråldriga
modergudinnan och gudamodern har äfven lånat sina
renaste drag och skönaste afbildningar åt den katolska
"gudsmodern", madonnan och hennes kult.
N. S.

Astasi-abasi (af grek. nekande a och dels histanai,
uppställa, dels bainein, gå), patol., en af Charcot
beskrifven sjukdomsform, som karakteriseras af
oförmåga att stå upprätt (astasi) eller att gå (abasi).
Någon förlamning af muskler eller rubbning i
sensibiliteten förekommer ej. Sjukdomen har förmodats
stå i sammanhang med hysteri.
J. E. J–n.

Astatisk magnetnål (af grek. astatos, ostadig,
obeständig), fys., kallas en magnetnål, som genom
motverkande af det jordmagnetiska fältet, exempelvis
genom uppläggande af en stark magnet i närheten,
erhållit en i hög grad minskad riktkraft. Därigenom
blir magnetens känslighet för yttre påverkningar,
såsom af andra magneter och af elektriska strömmar,
i hög grad ökad. – Astatiska nålar nyttjas vid
undersökning af svaga magnetiska och elektriska
krafter, de utgöra därför en viktig del af den för
detta ändamål konstruerade s. k.
galvanometern (se d. o.). Ofta använder man ett så kalladt
astatiskt nålpar, en kombination af tvenne nära nog
lika starka, vid samma axel fästa och i motsatt led
riktade magnetnålar. Vore systemet fullkomligt
astatiskt, hvilket i praktiken är omöjligt att uppnå,
så skulle jordmagnetismens inverkan på den ena
nålen fullkomligt motvägas af dess verkan på den
andra, d. v. s. jordmagnetismen skulle ej utöfva
någon riktkraft på nålparet. De båda nålarna fästas
på något afstånd från hvarandra, så att de yttre
krafter, hvilka man vill studera, utöfva en stor verkan
på den ena nålen, men ingen nämnvärd sådan på den
andra. Vanligen upphänges nålparet på en kvarts-,
kokong- eller tunn metalltråd. – Ordet astatisk
nyttjas ock om rörliga elektriska strömledare, när
de äro så formade, att jordmagnetismen ej på dem
utöfvar någon inverkan. Se
Elektrodynamik.
R. R. (S. A–s.)

Astelia Banks et Soland., bot., växtsläkte af nat.
fam. Liliaceæ, nära släkt med Dracæna. De fåtaliga
arterna förekomma i synnerhet på Nya Zeeland, där
de växa på trädgrenar i de fuktiga skogarna. Af
A. trinervia Kirk (kaurigräs), A. Solanderi
Cunn., kolonisternas "trädlin", och A. Banksii
Cunn. hafva fibrerna användning till
pappersberedning m. m. I Europa odlas ej sällan den vackra
A. Cunninghamii Hook. f. med öfver 1 m. långa
silkesludna blad.
G. L–m.

Asten, Friedrich Emil von, tysk
astronom, f. 1842 i Köln, blef 1862 student i Bonn och
erhöll sin astronomiska utbildning under Argelander.
Han promoverades 1865, sedan han beräknat banan
för 1858 års stora komet. Sedermera utarbetade han
bl. a. Hülfstafeln zur Histoire céleste (af Lalande),
hvilket arbete publicerades af Astronomiska
sällskapet. 1871 utnämndes han till adjunkt-astronom
vid Pulkova observatorium. Bland hans arbeten
märkas främst hans studier öfver den enckeska
kometen, Untersuchungen über die theorie des enckeschen
kometen (I, 1872; II, 1878), som innehålla flere
viktiga upptäckter, bl. a. bestämningen af
merkurius-massan ur kometens rörelse, af förändringen af
kometens excentricitet under hvarje dess omlopp samt af
den egendomliga omständigheten, att den af Encke
upptäckta accelerationen af omkr. en bågminut under
omloppet i denna komets rörelse under tiden 1865
–71 plötsligt minskats till ungefär 2/3 af nämnda
belopp på grund af någon främmande orsak, enligt
en af A. framställd hypotes (hvilken emellertid
sedermera ej erhållit bekräftelse) på grund af inverkan
af någon småplanet. De af A. påpekade
förhållandena hafva genom O. Backlunds efter A:s död
utförda revision samt fortsättning af beräkningarna
i hufvudsak bekräftats. A. blef genom flere olycksfall
en krympling; sitt sista lefnadsår tillbragte han
fängslad i sin rullstol och afled 1878.
K. B.

Asteni (grek. astheneia), svaghet, kraftlöshet. –
Adj. Astenisk (t. ex. astenisk feber).

Astenisk. Se Asteni.

Astenopi (af grek. astheneia, svaghet, och ops,
syn), oftalm., ett tillstånd af lätt inträdande trötthet
i ögonen och däraf härflytande oförmåga till
ihållande arbete med dem på nära håll. För detta
tillstånd har på svenska begagnats uttrycket
svagsynthet, ehuru detta äfven och med mera skäl
användes såsom beteckning för amblyopi (se
Ögonsjukdomar). Orsaken kan vara öfversynthet,
hypermetropi, i det att ackommodationen härvid till en
del tages i anspråk för utjämnande af brytningsfelet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>