Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomiska instrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I. De astrometriska instrumenten bestå dels af
ett sikte, genom hvilket riktningen till stjärnan
bestämmes, dels af en eller två cirklar för afläsningen
af koordinaterna (se Astronomiska
koordinater). Såsom sikte användes i äldre tider dioptern,
sedermera tuberna. Dioptern består af tvenne
skifvor, som äro fästade i hvardera
ändan af en staf och som på exakt samma
höjd öfver underlaget äro försedda med
ett cirkelformigt hål.
Förbindelselinjen mellan de båda
hålen är siktlinjen. Det ena hålet befinner
sig vid observationen omedelbart framför
ögat, okulardiopter, det andra
riktas mot föremålet, objektivdiopter.
Dioptrar användes under hela
medeltiden, tills de undanträngdes af
tuber med hårkors. Ännu i dag
användas dioptrar (diopterlinjaler) vid
fältmätning. Tyge Brahe uppfann ett slags
dubbeldioptrar, pinnacidier, där
objektivdioptern utgjordes af en
fyrkantig plåt och okulardioptern hade
tvenne springor, parallella med
objektivdiopterns kantlinjer. Han fick
därigenom två parallella siktlinjer, som
samtidigt kunde användas för inställning
af en stjärna.
De viktigaste af gamla tidens
instrument med dioptersikten voro
armillarsfär (armilla), astrolabium, kvadrant och
sextant. Armillarsfären användes för
bestämning af timvinkel och deklination samt utgjordes
af en cirkel, som var fast och parallell med
ekvatorn, och tvenne andra, som stodo
vinkelrätt däremot, den ena fast i meridianens plan, den
andra rörlig omkring världsaxeln. Den rörliga
cirkeln bestod egentligen af två koncentriska cirklar,
af hvilka den inre kunde vridas omkring centrum.
Diopterinrättningen fästades utefter en diameter till
den inre cirkeln. – Astrolabium är ett af
Hipparchos beskrifvet instrument, afsedt för
bestämning af stjärnornas längder och bredder. Det är i
det väsentliga likadant som armillarsfären, endast
med de förändringar, som betingas däraf att det är
afsedt för bestämning af koordinater i ekliptikans
och ej i ekvatorns system. – Kvadranter och
sextanter voro delar af cirkelbågar, resp.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
