Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asyl - Asylrätt - Asylum - Asymboli. Se Asemi - Asymfoni - Asymfonisk - Asymmetri - Asymmetrisk - Asymmetrisk kol-atom - Asymptot - Asynartetisk - Asyndetisk - Asyndeton - Asyngami - Asynja. Se Asar - Asynkron - Asynkron motor - Asystoli - A.T. - a.t. - At - a.t.a. - Atabaska. Se Athabaska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för sinnessjukas botande och vård; vidare benämning
på hvarjehanda andra slag af tillflyktsorter
(barnasyler, drinkarasyler, nattasyler m. m.). Asyler i
betydelsen okränkbara tillflyktsorter förekommo redan
hos hebréerna, där Mose påbjöd sex fristäder för
vådadråpare (4 Mos. 35) och sedermera Jerusalems
tempel blef en sjunde. Hos forngrekerna gällde vissa
tempel såsom asyler för förföljda (jfr Barth, "De
græcorum asylis", 1888). Att gripa en flykting,
hvilken sökt skydd inom en asyl, ansågs såsom
ett helgerån. Det har äfven talats om tillvaron af
dylik asylrätt hos romarna, men den nyare kritiken
vill därvidlag ej erkänna såsom faktiskt annat än
vestalernas företrädesrätt att från dödsstraff fritaga
brottslingar, som de mötte. Från antiken öfvergick
asylrätten till de kristna folken. Den utbildades
hufvudsakligen genom åtskilliga kyrkomötesbeslut,
men upptogs äfven af den civila lagstiftningen.
Asyler voro kyrkor och deras närmaste omgifning,
klostren o. s. v. Under förra delen af medeltiden,
och så länge den världsliga makten ännu saknade
krafter att upprätthålla rättstillståndet, var tillflykt
till någon asyl ofta den enda utväg, hvarigenom den
svagare kunde undandraga sig en mäktigare fiendes
hämnd. Men asylerna gåfvo ock anledning till många
missbruk. Dels i dessa missbruk, dels och
hufvudsakligast i utvecklingen af statens egen rättskipning
har man att söka orsaken till att sådan asylrätt
alltmera inskränktes mot slutet af medeltiden. Numera
är den öfverallt upphäfd. Om asylrätt i folkrättslig
bemärkelse se Asylrätt.
Asylrätt (se Asyl), jur., betydde hos greker
och romare dels de rättsbestämmelser, som voro
gällande rörande asyler, dels själfva det skydd, som
sådana ställen lämnade. – I nyare folkrättslig
betydelse menas med asylrätt det skydd en stat lämnar
dem, hvilka från en annan stat söka sin tillflykt dit
för att därigenom undandraga sig straff eller
förföljelse. Så upptogos i Brandenburg, Holland och
England de franske flyktingar, tillhörande den
reformerta religionen, hvilka räddade sig till dessa
land undan religionsförföljelserna i Frankrike efter
nantesiska ediktets upphäfvande. Ett exempel från
senare tid är den fristad de flyende badensiska
friskarorna fingo i Schweiz 1849. Denna asylrätt har
sitt berättigande och sin förklaring i statens
suveränitet, som innebär, att på en stats område ingen
främmande stat får utöfva någon myndighet. Genom
fördrag hafva emellertid de flesta stater ömsesidigt
förbundit sig att utlämna vissa slag af flyktingar.
Bestämmelserna i detta afseende äro i de särskilda
fördragen ganska skiftande, men allmänt gällande
regler i de flesta på senare åren tillkomna fördrag
äro, att endast de, som begått gröfre brott, utlämnas,
att politiska förbrytare vanligen äro undantagna från
utlämnande och att staten icke utlämnar sina egne
undersåtar (se Utlämnande af
förbrytare). – Hvilande på samma grund som denna
asylrätt var det skydd, som fordom åtnjöts af dem,
hvilka sökt tillflykt inom ett främmande sändebuds
hotell. På grund af sändebudets exterritorialitetsrätt
utgjorde nämligen dess bostad en del af den stat
sändebudet representerade. Numera är dock denna
undantagsrätt öfverallt afskaffad, utom i Levanten,
där en europeisk konsuls bostad ännu skänker dylikt
skydd, åtminstone åt flyktingar, som tillhöra konsulns
eget land.
Asylum, kloster. Se Ås.
Asymboli. Se Asemi.
Asymfoni (grek. asymfonia), brist på samklang;
missljud.
Asymfonisk (jfr Asymfoni), missljudande.
Asymmetri, brist på symmetri (se d. o.).
Asymmetrisk, osymmetrisk. Jfr Symmetri.
Asymmetrisk kol-atom, kem., benämnes en
kol-atom, som i en molekyl af ett organiskt ämne är
förenad med fyra olika radikaler. Enligt Le Bel
och van’t Hoff förekomma föreningar, som innehålla
en asymmetrisk kolatom i två optiskt aktiva (höger-
och vänstervridande) och en inaktiv form.
Innehåller en molekyl flere asymmetriska kolatomer, är
möjligheten af ännu flere former gifven.
P. T. C.*
Asymptot (af grek. nekande a och sympiptein,
sammanfalla), mat., icke sammanfallande.
Asymptot till en kroklinje kallas den räta eller
krokiga linje, till hvilken kroklinjen oupphörligt
närmar sig utan att någonsin sammanfalla med
densamma. Asymptot till en buktig yta är
den plana eller buktiga yta, till hvilken den förra
oupphörligt närmar sig utan att någonsin
sammanfalla med densamma. Hyperboloid-ytorna hafva till
asymptot-yta en kon.
F. W. H.*
Asynartetisk (af grek. nekande a och synartesis,
sammanknytning), "osammanbunden", metr.,
kallas i klassisk metrik hvarje vers, som hade någon
prokatalexis, d. v. s. katalexis i slutet af ett kolon
inuti versen. Ett kändt exempel på en sådan vers
är den daktyliska pentametern, som är en
dikatalektisk hexameter.
R–n B.
Asyndetisk (jfr Asyndeton), som består i
utelämnande af bindeord.
Asyndeton (grek.), "felande samband", en
retorisk figur, som består i utelämnandet af
sammanbindningsord mellan ord eller satser. I den poetiska
och retoriska stilen användes asyndeton ofta för att
åt framställningen gifva större liflighet och
eftertryck, t. ex. Cæsars bekanta yttrande: jag kom,
såg, segrade (veni, vidi, vici). Jfr
Polysyndeton.
A. M. A.
Asyngami (af grek. nekande a, syn, tillsammans,
och gamos, äktenskap), bot., oliktidig blomning af
olika individer af samma art.
G. L–m.
Asynja, nord. myt. Se Asar.
Asynkron (af grek. nekande a och synkronos,
liktidig), oliktidig. Jfr Synkron.
Asynkron motor (Induktionsmotor),
elektrisk motor, drifven med växelström, enfasig eller
vanligen flerfasig. Rörelsen uppkommer genom
inverkan af ett s. k. roterande magnetiskt fält på
lindningarna i ett ankare. Om en asynkron motor
och en generator hafva samma poltal, kommer
motorn att gå något långsammare än generatorn (hafva
"eftersläpning"); häraf namnet.
A. E–m.
Asystoli (af grek. nekande a och systole,
sammandragning), försvagande af hjärtats systoliska
verksamhet. Inträder som följd af organiska hjärtfel och vid
kroniska lungsjukdomar.
A. T., officiell förkortning för Arizona-territoriet.
a. t., mus., förkortning för a tempo (se d. o.).
At l. Att, siamesiskt skiljemynt af brons (förr
af zink), 1/64 af en bat, ungefär = 2,5 öre.
a. t. a. (på visitkort), förkortning för att taga
afsked.
Atabaska. Se Athabaska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
