Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - d'Audifret-Pasquier, Edme Armand Gaston - Audifon. Se Audiofon - Audiganne, Armand - Audiofon - Audiometer - Audition colorèe - Auditor - Auditorium - Auditör - Audius. Se Audianer - Audjila - Audley - Audaenus - Audouard, Felicite Olympe - Audouin, Jean Victor - Audr. Se Aud - Audran, Gerard - Audran, Edmond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordförande i det utskott, som skulle undersöka den
administrativa korruptionen under kejsardömet, aflade
han 4 och 5 maj 1872 inför nationalförsamlingen en
redogörelse, som på grund af sin glänsande
vältalighet väckte stormande bifall och anslogs i landets
alla kommuner, hvarigenom d’A. med ens blef en
af dess mest populäre män. Varm orleanist, arbetade
han ifrigt för sammanslutningen mellan högra och
vänstra centern i nationalförsamlingen i syfte att
stadga konstitutionen och för närmandet mellan de
två kungliga dynastierna. 15 mars 1875 blef han
efter Buffet nationalförsamlingens president och fick
af denna högsta röstetalet vid valet af de 75
lifstidssenatorerna. 1876 blef han den nya senatens förste
president, hvilken post han beklädde till 1879, då
republikanerna fingo makten. Han motsatte sig Mac
Mahons statskuppsplaner, vägrade ingå i ministären
och bidrog kraftigt till att bilda kabinettet Dufaure
(dec. 1877), som åter slog in på en konstitutionell
väg. 1878 blef han, utan att ha publicerat något,
efter Dupanloup invald i Franska akademien. Under
tredje republiken har A. alltid ansetts som ett af
högerns främsta namn och i allmänhet varit en af
vänsterregeringarnas värdigaste motståndare. Vid
Boulangers uppträdande höll han sig helt utom
partierna. Sedermera har d’A. utgifvit sin
adoptivfaders memoarer.
E. A–t.
Audifon. Se Audiofon.
Audiganne [ådiga’nn], Armand, fransk
socialekonomisk skriftställare, f. 1814, d. 1875, var
1848–69 afdelningschef i handelsministeriet och
1855 sekreterare i kommittén för världsutställningen
i Paris. Han belyste tidens arbetarfråga och
industriella lif i arbetena Les ouvriers en famille (1850,
5:e uppl. 1858; prisbel. af Franska akad.), Les
populations ouvrières (2 bd, 1854; ny uppl. 1860),
L’industrie contemporaine (1856), Les ouvriers d’à
présent (1865), La lutte industrielle des peuples
(1868) m. fl.
Audiofon l. Audifon (af lat. audire, höra, och
grek. fone, röst), apparat till underlättande af
ljuduppfattningen hos personer med nedsatt hörsel. Den
utgöres af en 25–30 cm. lång, böjlig platta af hårdt
gummi eller väl lackeradt papp, vid hvilkens ena sida
ett handtag är fäst. Plattan lägges vid användandet
mot tänderna eller okbenet.
E. St–g.*
Audiometer (af lat. audire, höra, och grek. metron,
mått), hörselmätare, en för mätning af örats
känslighet afsedd apparat. Den kallas äfven sonometer,
"ljudmätare", hvilket uttryck dock helst bör
användas om instrument för bestämmande af tonhöjden,
t. ex. monokorden.
Audition colorée [ådisiå’ kålåre], fr., "färgad
hörsel", psyk., det hos många personer
förekommande fenomenet, att vissa hörselsensationer fattas
såsom egande analogi med bestämda färger.
Fenomenet beror sannolikt på likhet i de dessa
sensationer inom hörsel och syn åtföljande
känslorna.
S–e.
Auditor (lat.), åhörare. Jfr Auditör.
Auditorium (lat., af audire, höra), hörsal, lärosal;
samling af åhörare; förr äfven: afdelning af
gymnasium.
Auditör (fr. auditeur, lat. auditor, åhörare), förv.,
en vid krigsmakten anställd lagfaren tjänsteman.
I Sverige finnes en auditör vid hvarje regemente och
äfven, med få undantag, en vid hvarje kår,
utnämnd af k. m:t och med löjtnants eller kaptens rang.
Hans åliggande är att vara ledamot i krigsrätter och
där föra protokollet, att vid chefsexpeditionen
biträda i alla juridiska och civila mål, att i dylika
mål föra regementets talan m. m. Vid flottan och
kustartilleriet äro likaledes auditörer anställda. I
mån af behof anställas dessutom auditörer "i
regementet" (af k. m:t) eller viceauditörer (af
vederbörande regementschef). Vid
riksmarskalksämbetet finnes en s. k. hofauditör. – I norska
hären fanns till 1901 en auditörkår, som då
ersattes af en krigsadvokat-(och krigsdomare-)kår;
sammalunda skedde vid flottan. I Danmark är
auditörkåren, med en generalauditör i spetsen,
gemensam för armén och flottan.
Auditor kallades i medeltidens rättsspråk den
domstolsmedlem, som hade i uppdrag att förhöra
parterna. I Tyskland användes förr ordet i
betydelsen auskultant vid ämbetsverk. – Auditor
cameræ, en prelat af 4:e rangen i Camera
apostolica i Rom. Han hade förr domsrätt
öfver de personer, som hörde till det påfliga hofvet,
öfver främlingarna i Rom samt i appellationsmål
från Kyrkostatens andliga domstolar.
Audius. Se Audianer.
Audjila l. Udsjila (grek. Augila), oas i
Libyska öknen i Afrika, 41 m. ö. h. Lyder under
Tripolis. Omkr. 12,000 inv. A. är bekant för sina
redan hos Herodotos omnämnda dadlar.
Audley [å’dli], stad i engelska grefsk.
Staffordshire. 13,679 inv. (1901). I närheten kol- och
järngrufvor.
Audoenus, latinisering af epigramdiktaren Owens [ligatur oe]
namn.
Audouard [ådoar], Félicité Olympe, född
de Jouval, fransk skriftställarinna och
emancipationsdam, f. i Aix omkr. 1830, vardt i helt unga år
gift med en jurist i Marseille, men skildes inom kort
från honom och företog vidsträckta resor. Hon
redigerade från 1860-talet åtskilliga tidningar i Paris
och höll föreläsningar om kvinnans rättigheter,
äktenskapsskillnad o. s. v. samt råkade i konflikter med
myndigheterna. 1868 gjorde hon en
föreläsningsturné i Amerika. På 1880-talet hade hon blifvit en
ifrig spiritist. Död 1890 i Nizza. Skr.: Comment
aiment les hommes (1861; 3:e uppl. 1865), Les
mystères du sérail et des harems turcs (1863), Guerre
aux hommes (1866), La femme dans le mariage, la
séparation, le divorce (1870), Gynécologie, la femme
depuis six mille ans (1873) och L’amour (1880)
m. fl.
(E. F–t.)
Audouin [ådoä’], Jean Victor, fransk
zoolog, f. 1797, d. 1841. Hans arbeten – som han
delvis skref i förening med Milne Edwards –
afhandla hufvudsakligen de lägre djurens anatomi och
system.
Audr. Se Aud.
Audran [ådrã’], Gérard, fransk kopparstickare,
f. 1640 i Lyon, d. 1703 i Paris. Han var Ludvig
XIV:s hofgravör samt utförde i tidens pompösa
"historiska" stil, förenande stickeln med nålen och
därigenom uppnående stor målerisk verkan, i stort
format kopparstick efter Lebrun, Poussin m. fl. –
Flera andra medlemmar af hans familj vunno
anseende som kopparstickare.
(O. G–g.)
Audran [ådrã’], Edmond, fransk kompositör,
f. 1842, d. 1901, kom 1861 med sin fader, sångaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
