Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 463-464 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Australien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till det nuvarande Sydney. Nya skaror deporterade
följde sedan, men äfven fria immigranter inflyttade
i växande antal. Till Nya Syd-Wales deporterades
under åren 1787 till 1839, då deportationen dit
upphörde, 59,788 straffångar, till Tasmanien åren
1803–53 67,655, till Väst-A. 1849–68 öfver
6,700. Sålunda hade till år 1868, då deportationen
afskaffades äfven i Väst-A., inalles öfverförts 137,161
straffångar, däraf 116,842 män och 20,139 kvinnor.
De frie invandrarnas antal var 1838 14,021 och steg
ända till 1841 till 32,625, men sjönk därefter samt
var 1845 blott 830. Genom fynden af guld tog
likväl invandringen ny fart och utgjorde 1852
87,881 personer, däraf 63,719 till guldlandet
Victoria, samt höll sig under följande sex år vid ungefär
samma höjd, men sjönk sedan, hvarjämte många
utvandrade. Nettoinvandringen beräknades för 1851
–60 till 61,357 per år, för 1861–70 till 29,191,
för 1871–80 till 33,600, för 1881–90 till 38,606
och för 1891–1900 till 5,372 per år. Den hvita
befolkningen i A. var 1821 35,600 personer, 1861
1,253,000, 1891 3,265,000, 1901 3,782,943 och
1902 3,886,080. Öfver 90 % härstamma från de
brittiska öarna; af andra nationer äro tyskar
talrikast (omkr. 120,000, mest i Queensland och i
Syd-A.) samt därefter kineser (omkr. 50,000),
hvilkas invandring man dock i vissa stater sökt förhindra
eller försvåra. Äfven Söderhafsinvånare ha i
ansenligt antal inkommit, hufvudsakligen som
plantagearbetare i Queensland.

Indelning och folkmängd. A. delas i
följande stater, hvilkas folkmängd angifves enl.
folkräkningen 31 mars 1901:

	Kvkm.	Invånare	På 1 kvkm.
Nya Syd-Wales	804,576	1,359,133	1,7
Victoria	227,610	1,201,341	5,3
Queensland (utom Nya Guinea)	1,731,337	503,266	0,26
Syd-Australien	2,340,460	362,604	0,15
Väst-Australien	2,527,530	184,124	0,08
Tasmanien	67,894	172,475	2,5
	7,699,407	3,782,943	0,52

Till Syd-A. hör det s. k. Nordterritoriet
(inräknadt i ofvanstående siffror för Syd-A.). Dess areal
är 1,356,130 kvkm. Södra delen däraf har förr
kallats Alexandraland. – Väst-A. är deladt i vissa
"divisions", nämligen (från norr) Kimberley,
Northwest, Western, Southwest och Eucla samt Eastern,
som omfattar hela det inre ökenområdet.

Till A. räknas politiskt äfven brittiska Nya Guinea
(229,102 kvkm., 350,000 inv.), som hör till
Queensland, samt öarna Lord Howe (16 kvkm., 100 inv.)
och Norfolk (44h kvkm., 868 inv.), hvilka tillhöra
Nya Syd-Wales. – Rörande författning, historia och
statistik se de särskilda staterna och Australiska
statsförbundet.

Vid folkräkningen 1901 var antalet i utlandet
födda invånare följande: engelsmän 679,159, tyskar
38,454, svenskar och norrmän 9,863, nordamerikaner
8,382, danskar 6,387, italienare 5,681 ryssar 3,358,
österrikare och ungrare 1,914, andra europeer 5,495,
kineser 29,907. Inalles var antalet i främmande
länder födda 130,309. Af befolkningen 31 mars
1901 voro 1,983,352 män och l,799,591 kvinnor.
Till religion voro 1,497,579 anglikaner, 855,799
romerska katoliker, 426,105 presbyterianer, 504,139
metodister, 92,670 baptister, 75,021 lutheraner,
174,258 tillhörde andra kristna sekter eller kyrkor
(bland dessa upptagas 31,100 såsom tillhörande
"frälsningsarmen"), 15,239 voro judar, 16,405
buddister, 3,206 muhammedaner; dessutom funnos
andra hedniska religioner representerade, hvarjämte
för en mängd saknades uppgifter; andra förklarade
sig icke hafva någon religion. Af invånare öfver 10
års ålder kunde 105,208 icke läsa. Statsskolornas
antal var 1902 7,212 med 15,565 lärare och
636,984 inskrifna lärjungar. Den årliga
befolkningstillväxten (jfr ofvan) har under åren 1898–1902
utgjort i medeltal 52,524 per år. Antalet födda
var 1902 102,777, däraf 5,980 oäkta födda,
antalet dödsfall 48,086, ingångna äktenskap 27,921.

Näringar. De viktigaste äro, ordnade efter
sin betydelse: boskapsskötsel, åkerbruk och bergsbruk.
År 1902 funnos öfver 1,5 mill. hästar, 7 mill.
nötkreatur och 54 mill. får. Ull är nu landets förnämsta
exportartikel, men äfven konserveradt kött utföres i
stor mängd; på sista tiden har man börjat till England
föra fruset kött i särskildt därför konstruerade fartyg.
Exportöfverskottet af ull steg 1901 till 15,4 samt 1902
till 12,8 mill. pd st. – Af arealen voro 1902–03
5,2 mill acres besådda med hvete, 303,452 acres
med majs, 592,000 acres med hafre, 116,500 acres
med potatis, 105,600 acres med sockerrör (Queensland
och Nya Syd-Wales) samt 63,840 acres med vin
(mest i Victoria och Syd-Australien; dock odlas vin
i alla stater utom i Tasmanien). Inalles voro 8,5
mill. acres odlad jord. Skörden steg samma år till
12,4 mill. bushels hvete, 4,8 mill. bushels majs, 7,3
mill. bushels hafre, 400,000 ton potatis, 825,000
ton sockerrör och 4,8 mill. gallons vin. Af frukt
odlas de vanliga europeiska arterna, äfven oranger,
citroner och fikon; dessutom i norra delen tropiska
frukter. Särskildt i Tasmanien är fruktodlingen
intensiv. Angående bergsbruket hänvisas till afd.
Geologisk beskaffenhet (sp. 450).
Industrien är inom vissa områden betydlig, framför allt
kvarn- och öl-industrien samt köttkonservfabrikerna.
För öfrigt finnas alla andra industrigrenar
representerade, ehuruväl största delen af industriartiklarna
ännu införes från Europa. Handeln har likaledes
nått en snabb utveckling: importen steg 1902 till
67,4 mill. pd st., exporten till 71,1 mill. Sjöfarten
med Europa underhålles bl. a. af sju
postångfartygslinjer.; År 1902 steg ankommande fartygs tontal
till 13,8 mill. ton och utgående till 13,4 mill. ton.
Den australiska handelsflottan utgjorde 1901 2,402
fartyg om 333,550 reg.-ton, däraf 933 ångare om
190,301 reg.-ton. De största sjöstäderna äro Sydney,
Melbourne och Freemantle (med Perth). Järnvägar
började anläggas 1850, hela järnvägsnätet utgjorde
1900 22,662 km. – Telegraflinjerna stego 1902
till 72,970 km. Tre kablar förena A. med Europa.
Postförbindelse med Europa eger rum hvar åttonde
dag, med Amerika hvar fjärde vecka, genom
regelbundna ångbåtslinjer. Mynt, mått och vikt äro
engelska. – Om närmare statistiska uppgifter samt
historik och författning se de särskilda staterna samt
Australisk statsförbundet.

Upptäcktshistoria. Redan hos några af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>