Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avalon - Avalos - Aval-öarna - Avance. Se Avans - Avancemang - Avancemangs-besparing - Avancera - Avans - Avansera. Se Avancera - Avantage - Avant-corps - Avantgarde - Avant la lettre - Avant-scen - Avanturin. Se Aventurin - Avanzi (d'Avanzo), Jacopo - A vapn - Avarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Newfoundland, sammanhänger med ön genom en 4–5 km.
bred landtunga mellan Trinity bay i n. och Placentia
bay i s. och är genom andra vikar delad i flere
halföar. De första kolonierna på Newfoundland
anlades på A., i början af 1600-talet, och ännu bo
två tredjedelar af öns befolkning på A. Den
sydligaste punkten är Kap Race, med fyr. På östkusten
ligger öns hufvudstad, S:t John’s, och på västkusten
den viktiga hamnen Placentia.
Avalos, spansk släkt. Se Pescara.
Aval-öarna, ögrupp i Persiska viken. Se
Bahrein-öarna.
Avance [avã’s], fr. Se Avans.
Avancemang (fr. avancement), framsteg,
befordran; långsam framryckning. Jfr
Befordran.
Avancemangs-besparing, förv., påbjöds i 1723
års nådårsförordning och afskaffades 1851. Detta
slags besparing uppkom därigenom att för den person,
som utnämndes till ämbete eller tjänst i staten (med
undantag af prästerliga sysslor, för hvilka särskilda
stadganden funnos), aflöningen innehölls för det
första halfåret. Den, som förut innehade tjänst och
befordrades till annan tjänst, aftjänade äfvenledes
avancemangsbesparing genom att ännu ett halft år
efter den nya befordran arbeta för den gamla
aflöningen. Vid tjänstemannens död utfick
stärbhuset det sålunda innehållna lönebeloppet – också
kalladt begrafningshjälp eller
nådårsbesparing.
Kbg.
Avancera l. Avansera (fr. avancer), gå
framåt, göra framsteg, vinna befordran; stiga i
värde; förskottera. Ordet användes förr äfven för
att beteckna en trupps framryckning, särskildt i
linjeformering. "Eld under avancering" var en
särskildt svår konst att väl utföra. – Avancerad,
långt framskriden åt "vänsterhållet" (i fråga om
åsikter).
C. O. N.
Avans (fr. avance), försprång, försteg, fördel,
förskott; jaktv., befallning till hundar att krypande
närma sig ett villebråd.
Avansera. Se Avancera.
Avantage [avãtaʃ], fr., fördel; öfvervikt (vid
spel, täfling o. s. v.).
Avant-corps [avã’-kår], fr., utbyggnad;
förtrupp.
Avantgarde (fr.), "förvakt". 1. Krigsv. Den
truppstyrka, som har till uppgift att framifrån trygga
en i marsch varande truppafdelning, så att denna
kan utföra sin förflyttning utan att störas af
fientligt hot och, i händelse strid blir nödvändig, kan
utveckla sig till denna. På samma gång bör
avantgardet äfven skaffa underrättelser om fienden och
undanrödja mötande hinder, laga broar o. d. Då
en armé är i framryckning mot fienden, kan en
armékår eller mindre afdelning sändas framför de öfriga
såsom armé-avantgarde (numera dock mindre
brukligt) eller ock kavalleridivisioner användas för samma
ändamål (själfständiga avantgarden). Vid en armékår
eller arméfördelning kan större delen af kavalleriet
sändas förut såsom avantgardeskavalleri eller (i
Sverige) kolonnförtraf. De till själfva avantgardet
hörande trupperna delas i avantgardesförtraf
(kavalleri kan undvaras), förtrupp (infanteri, något kavalleri,
möjligen ingenjörtrupp) och avantgardets
hufvudstyrka (återstoden af avantgardet, med artilleri, om
sådant finnes). Hvarje framskjuten del tryggar
bakomvarande större enhet, och det framskjutna
kavalleriet besörjer spaningen. Avantgardets ledning
anförtros åt en särskildt därtill utsedd avantgardeschef
(brigad- eller regementschef), på hvars omdöme stora
fordringar ställas. Ett mindre avantgarde (mindre
än två bataljoner) är att betrakta såsom en förtrupp,
särskildt vid marsch från fienden. Själfständigt
kavalleri bevakar sig med en förtraf. (Jfr
Förtraf och Förtrupp.) – En strid, i hvilken
endast avantgardet deltager, benämnes
avantgardesstrid.
C. O. N.
2. Sjöv. Den tredjedel af en seglande flotta eller
eskader, som innehöll skeppen med de lägsta
numren. I "naturlig ordning" seglade avantgardet främst.
Jfr Formering.
H. W–l.
Avant la lettre [avã’ la lä’ttr], "före
signeringen". Se Aftryck.
Avant-scen (fr. avant-scène, "framför
skådeplatsen"), den del af skådebanan, som är närmast
åskådaren; loge i hvalfvet emellan skådebanan och
åskådarrummet, oxöga.
Avanturin, kem. tekn. Se Aventurin.
Avanzi (d’Avanzo), Jacopo, italiensk
målare. Se Altichiero.
A vapn. Jfr Armifer och Väpnare.
Avarer, ett högasiatiskt, troligen med hunnerna
besläktadt nomadfolk af ural-altaisk stam, hvilket i
kinesiska annaler omtalas i början af 5:e årh., kort
därefter eröfrade slättlandet vid Irtysj samt omkr.
460 inträngde i det kaspiska låglandet, där de
under namnet ogorer slogo sig ned vid Don och
Asovska sjön. Sedan deras rike i Central-Asien 551
eröfrats af altai-turkarna, trängdes folket, som nu
kallade sig avarer, alltmer åt v. och begärde 557
boningsplatser af kejsar Justinianus. På hans
anvisning anföllo de slaverna och bulgarerna vid nedre
Donau, inbröto sedan i Pannonien och härjade ända
fram till Elbe. De voro fördelade i flera stammar,
hvilkas höfdingar alla lydde under den gemensamma
konungen (chaganen). Med langobardernas konung
Alboin öfverenskom 567 chaganen Baian om ett
gemensamt angrepp på gepidernas land. Sedan detta
eröfrats och langobarderna (568) tågat till Italien,
slogo sig avarerna ned på deras och gepidernas forna
boningsplatser i Pannonien och lade i grannskapet
boende bulgarer och slaver som lydfolk under sitt
välde. Här blefvo de snart farliga grannar till det
östromerska riket. Deras härjningståg mot detta
började 575 och fortsattes sedan i 50 år med växlande
vapenlycka och många afbrott till följd af kortvariga
tributfördrag. År 581 intog chaganen Baian Sirmium,
det östromerska rikets starkaste värn mot
barbarernas härjningar i västra Illyricum, 598 förhärjade
avarerna Dalmatien, 619 visade de sig utanför
Konstantinopels murar, och 626 företogo de i förbund
med perserna, som härjade på den mindre-asiatiska
sidan, en månadslång belägring af hufvudstaden.
Tillbakaslagna därifrån af kejsar Herakleios, sågo
de sin makt hastigt sjunka. Deras bulgariska och
slaviska lydfolk gjorde sig oafhängiga, och
västerifrån ansattes de af frankerna. Först Karl den store
lyckades emellertid fullständigt bryta deras makt.
Till straff för att de understödt den upproriske
hertig Tassilo af Bajern, företog Karl 791 ett
härnadståg fram till Raab, och 796 stormade hans
son Pippin avarernas mellan Donau och Theiss
belägna fasta ståndläger, som genom vallar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
