Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 519-520 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avicenna - Avicennia, bot. Se Andrötter och Mangrove - Avicula, zool., musselsläkte - Aviditet (af lat. avidus, girig), kem. - Avienus, Rufius Festus, latinsk skald - Avigliano, stad i italienska prov. Potenza - Avignon, hufvudstad i franska depart. Vaucluse - Avignonbär, bot. Se Gulbär - Avila. 1. Spansk provins i sydvästra delen af Gamla Kastilien - Avila. 2. Hufvudstad i nämnda provins - Avila, Sancho de, spansk fältherre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men närmade sig Aristoteles. Hans största filosofiska
arbete, Sjîfâ, den första systematiska framställning
af den peripatetiska filosofien, öfversattes flera gånger
till latin, så ock hans logik och metafysik. Danske
orientalisten von Mehren har spridt nytt ljus öfver
A:s filosofi genom en följd afhandlingar i belgiska
tidskriften "Muséon" (1882–86).
(S–e.)

Avicennia, bot. Se Andrötter och
Mangrove.

Avicula, zool., musselsläkte, typ för den talrika
och omfattande familjen Aviculidæ. Nu lefva i
varmare haf något öfver 20 arter. Till undersläktet
Meleagrina hör pärlmusslan (se d. o.),
Meleagrina (Avicula) margaritifera. Särskildt inom de
mesozoiska systemen voro arter af A. talrika och
karakteristiska, och äfven inom de paleozoiska
systemen voro musslor, som räknas hit, ganska allmänna.
A. contorta är karakteristisk på Rhät i västra Europa,
som därför ock kallas för contorta-zonen. I
Skånes kolförande bildningar finns bl. a.
A. magnifica och inom kritsystemet därstädes
A. coerulescens.
B. L–n.*

Aviditet (af lat. avidus, girig), kem. Om en
bas, t. ex. natronlut, neutraliseras med en syra,
t. ex. saltsyra, och därefter en ekvivalent af en
annan syra, t. ex. salpetersyra, tillsättes, så delar
sig basen mellan de båda syrorna, i nu antagna
fall, så att hvardera syran tager i det närmaste
hälften af basen. Det finnes med andra ord i
lösningen lika många ekvivalenter klornatrium som
natriumnitrat. Saltsyran och salpetersyran sägas då
hafva lika stor aviditet i afseende på natronlut. Om
däremot ekvivalenta mängder salpetersyra och
diklorättiksyra få konkurrera om en ekvivalent mängd
natronlut, bildas 76 proc. natriumnitrat och endast
24 proc. natriumdikloracetat, d. v. s. salpetersyran
har 76/24 = 3,₂ gånger så stor aviditet som
diklorättiksyran i afseende på natronlut. Experimentellt
hafva Thomsen och Ostwald bestämt syrornas
aviditet genom att studera värmeutveckling och
volymförändring eller ändring i brytningsförmåga vid
blandning af ett salts lösning med en syra. Å andra
sidan förhåller sig enligt den elektrolytiska
dissociationsteorien två syrors aviditet på samma sätt som
deras dissociationsgrader vid samma utspädningsgrad,
och denna sats stämmer utmärkt öfverens med
erfarenheten. Förhållandet mellan två syrors aviditet
kan något bero på den bas, om hvilken de få
konkurrera; detta gäller likväl endast, om basens
salter med de båda syrorna äro i mycket olika
hög grad dissocierade. Enligt teorien bör aviditeten
äfven ändra sig med utspädningen.
S. A–s.

Avienus, Rufius Festus, latinsk skald, i
sista hälften af 4:e årh. (prokonsul 366 och 372).
Hans arbeten äro företrädesvis öfversättningar eller
efterbildningar af grekiska astronomiska och
geografiska lärodikter. Hans lärdom var omfattande.
R. Tdh.

Avigliano [aviljanå], stad i italienska prov.
Potenza i det gamla landskapet Basilicata. 18,481
inv. (1901).

Avignon [avinjå’], hufvudstad i franska depart.
Vaucluse i Provence, vid vänstra Rhône-stranden,
ej långt från Durances mynning. 46,896 inv. (1901).
Säte för en ärkebiskop. Staden har lyceum,
landtbruksskola och botanisk trädgård. Den är omgifven
af murar, uppförda 1346–68. Den eger omkr. 40
kyrkor, men största delen af dess fornlämningar har
förstörts under revolutionerna. Bland offentliga
byggnader må nämnas påfvarnas forna fästningslika palats,
katedralen Notre dame des doms och det berömda
"Museum Calvet" (med ett bibliotek på 125,000 band

Påfliga palatset i Avignon.

och 4,000 manuskript). Mycket stora sidenväfverier,
fabrikation af galanterivaror, papper, kemiska
produkter, maskiner. Handel med vin, olja, silke och
spannmål. Målarna Mignard och J. Vernet samt
Petrarcas Laura voro födda där. – A., som är en
urgammal stad, kanske från början ligurisk, blef
sedan gallisk och kom 48 f. Kr. till romarna, som
kallade den Avenio. Efter att sedan hafva tillhört
burgunder, västgoter och franker tillföll A.
grefskapet Provence 1251. Det var 1309 till 1377
residens för sju påfvar ("påfvarnas babyloniska
fångenskap") och sedan för flera motpåfvar. 1348
köpte påfven staden af drottning Johanna I af Neapel,
och den tillhörde sedan påfvestolen till år 1797, då
den genom freden i Tolentino afstods åt Frankrike.
Flera kyrkoförsamlingar höllos i A. under 13:e och
14:e årh.

Avignonbär, bot. Se Gulbär.

Avila. 1. Spansk provins i sydvästra delen af
Gamla Kastilien. 7,882 kvkm. 200,457 inv. (1900).
Landet är i s. uppfylldt af Sierra de Gredos (högsta
topp 2,661 m.), Paramera d’A. (2,105 m.) och Sierra
d’A. (1,383 m.). Mellan dessa kedjor äro vackra och
fruktbara dalar. Norra delen hör till den kastilianska
högslätten. De största floderna äro Alberche och
Tietar, båda till Tajo, samt Adaja och Tormes till
Duero. I A. odlas säd, vin, nötter, kastanjer,
oliver, lin och hampa, men stora områden äro till
följd af vattenbrist föga gifvande. Boskapsskötseln,
särskildt fårafvel, är af vikt; A:s merinofår gälla
för de bästa i Spanien. Bergen innehålla silfver,
koppar, bly och marmor, men bearbetas föga. – 2.
Hufvudstad i nämnda provins, vid foten af Paramera
d’A. 1,132 m. ö. h. 11,885 inv. (1900). Staden,
som är säte för en biskop, eger en gotisk
katedralkyrka från 1109 och ett moriskt slott samt väl
bibehållna medeltida befästningar. A. fanns redan i 4:e
årh. e. Kr. Universitet 1482–1808.
J. F. N.

Avila, Sancho de, spansk fältherre, tjänade
i Nederländerna under hertigens af Alba befäl som
anförare för dennes garde och verkställde i denna
egenskap grefvarna Egmonts och Hoorns arrestering.
Under Requesens’ ståthållarskap sökte han förgäfves
undsätta det af gueuserna belägrade Middelburg,
men lyckades 1575 i grund besegra den nederländska
hären under Ludvig af Nassau på Mookerheden.
Undan de bonderesningar, som öfverallt på
landsbygden uppstodo, drog sig A. med sina trupper inom
Antwerpens murar och förmådde därvid ej hindra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>