Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 531-532 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axelkoppling, maskinb., förbindningsled mellan delarna af en axelledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cylindriska hylsor, hvilka vid de i dem infällda
skrufvarnas tilldragning pressas an såväl inåt mot
axeländarna som utåt mot muffen, så att den
därigenom alstrade friktionen blir tillräcklig för axlarnas
sammankoppling. För gröfre axlar anbringas tillika
krysskilar. Äfven för axlar, hvilkas diametrar något
afvika i storlek, är den sellerska kopplingen
användbar.

Fig. 8.
Fig. 9.


De rörliga axelkopplingarna afse att förbinda
axelstyckena på sådant sätt, att de tillåta en viss
föränderlighet i dessas inbördes läge, vare sig i
längdriktningen eller vinkelrätt däremot. I först nämnda
fall förses de skifformiga muffhalfvorna med utstående
hak eller klor, ingripande i motsvarande,
mellanliggande fördjupningar, s. k. klo-koppling.
Föränderlighet i sidoriktningen, när axlarnas midtlinjer
ej sammanfalla, utan bilda vinkel med hvarandra,

Fig. 10.

medgifver länk-kopplingen (fig. 10) – äfven
universallänken eller Polhems-låset kallad –, hvilken
vanligen består af ett rätvinkligt kors a, hvars båda
midt emot hvarandra stående armar äro förbundna
genom länkar eller lager med ändarna af gafflar b, c,
uppkilade på axeländarna d, e. Öfverförandet af
rörelsen sker här med olikformig hastighet; dock är
denna olikformighet för små värden å vinkeln
mellan axlarna af föga praktisk betydelse.

Lösbara axelkopplingar äro sådana, som medgifva
axelstyckenas till- eller frånkoppling under gången.
Den äldsta och
vanligaste af dessa
kopplingar är
tand-kopplingen (fig. 11), som
utgöres af tvenne med
utskjutande tänder
och däremellan
motsvarande

Fig. 11.

fördjupningar försedda skifvor, af hvilka den ena a är
fastkilad på den ena axeländen, under det att den
andra b kan medelst kopplingsgaffel och hylsa
förskjutas fram och tillbaka långs den andra axeländen.
Frånkopplingen försiggår sålunda här, så snart
tänderna kommit ur beröring med hvarandra, snabbt
och säkert under gången, men tillkopplingen får ej
ske, utan att transmissionen afstannas eller dess
hastighet väsentligen förminskas, enär eljest en häftig
stöt uppkommer, som kan blifva ödeläggande för
maskineriet. Denna olägenhet är aflägsnad vid
friktions-kopplingarna, af hvilka den enklaste, den koniska
(fig. 12), består af en ihålig konisk skifva a, fäst
på den ena axeln, och en annan b med utvändigt
konisk ring, förskjutbar medelst vanlig
kopplingsmekanism på den
andra axeln. Här
sker tillkopplingen
utan stöt, så snart
trycket mellan de
båda koniska
skifringarna blir
tillräckligt för alstrande
af ett
friktionsmoment, lika stort som
det af transmissionen
öfverförda
kraftmomentet. En
fullständigare

Fig. 12.

friktionskoppling, som tillika erbjuder den fördelen att ej,
såsom den nyss beskrifna, gifva någon
tryckkomposant i axlarnas längdriktning, är

Fig. 13.
Fig. 14.

Dohmen-Leblancs (fig. 13 och 14), där friktionsbackar F
med tillhjälp af elastiska knähäfstänger E och vanlig
kopplingsmekanism C förskjutas i radiell riktning
mot friktionsskifvans S på den andra axeln inre,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>