Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 535-536 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axellager, maskinb., ihålig maskindel, som tjänar att uppbära och understödja tapparna till axlar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. k. ställager, d. v. s. med vanligen flerdelade
lagerskålar, ställbara medelst ställskrufvar eller kilar
alltefter skålarnas afnötning.

Lagerkroppen utföres
nästan alltid af
gjutjärn, och lämpas i
öfrigt dess form efter
lagrets ändamål, lokala
förhållanden och sättet
för dess förbindande
med andra maskindelar
eller med stöd. Den
vanligast
förekommande formen är det s. k.
stålagret (fig. 1 och 2),
där den undre delen
af lagerkroppen
utbredes till en horisontell

Fig. 5.

platta, lagersulan, medelst skrufvar fäst antingen
direkt vid underlaget eller ock på en särskild grundplatta

Fig. 6.
Fig. 7.

F, förbunden medelst långa ankarbultar G med
grunden. Ändamålet med denna grundplatta är dels att
fördela lagertrycket på en större grundyta, dels att
underlätta uppsättningen och inställningen af lagret.
Utvecklas grundplattan till en särskild lagerbock,

Fig. 8.

benämnes lagret bocklager. En modifikation af de
vanliga stålagren äro Sellers lager för
transmissionsaxlar (fig. 3 och 4), hvilka kännetecknas af
mycket långa lagerskålar af gjutjärn, upplagda med
kullänk i lagerkroppen, hvarigenom skålarna vid
eventuell snedställning eller utböjning af axeln kunna
ställa in sig själfva. Genom skålarnas stora längd

Fig. 9.

fördelas därjämte tapptrycket på så stor yta, att
slitningen blir ytterst ringa. Skola lagren fästas på
en vertikal yta, såsom
väggar eller pelare,
utvecklas formen till
vägglager, pelarlager,
konsollager m. m. (fig. 5).
Anbringas de åter i
taket, t. ex. vid
takbjälkar, benämnas de
taklager, hänglager (fig.
6 och 7 med tillämpning
af Sellers system).

Stödlager, som tjäna
att uppbära stående,
vertikala axlar,
benämnas fotlager eller
dubblager (fig. 8), när
stödtappen finnes vid axelns
nedre ände och där
omgifves af lagerskålarna
a samt en stödplatta
eller tärning P af
lagermetall, stål eller
pockenholts (turbinlager under
vatten), som upptager
det vertikala
tapptrycket. Dylika axlar kunna
ock helt och hållet upphängas vid öfre änden, t. ex.
turbinaxlar med öfvervattenlager. Anbringas

Fig. 10.

stödlagren åter inpå axeln, anordnas de ofta vid propeller-
och turbinaxlar såsom kamlager, där tappen utgöres af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>