Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B, den andra bokstafven - B. A., förkortning för dels bachelor of arts, dels British America och dels British association - Ba, kemiskt tecken för bariums atomvikt - b. a., förkortning för lat. bonis avibus l. bonis auspiciis, under goda järtecken - Baade, Knut, norsk målare - Baader, Franz Benedict (Xaver) von, tysk filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest gifvit ett b-ljud (oftast med mellanstadiet [**]).
I vissa språk saknas b-ljud alldeles (t. ex. i
kinesiskan).
K. F. J.
Det indo-europeiska b-ljudet har i de germanska
språken öfvergått till p, t. ex. lat. sebum, sv. såpa
(se vidare P). I stället hafva dessa språk erhållit
b-ljud i stor utsträckning, dels i ordens början, dels
efter m, af den indo-europeiska aspiratan bh, t. ex.
sanskr. bharami (grek. phero, lat. fero), sv. (jag)
bar; sanskr. bhratar- (grek. phrator, lat. frater),
sv. broder; sanskr. jambhas (grek. gomphos), isl.
kambr, kam. Detta b-ljud har i de nordiska språken
icke undergått någon annan nämnvärd förändring,
än att det mot slutet af medeltiden i svenska och
danska (liksom i tyska) assimilerats med ett
föregående m, t. ex. isl. kambr, sv. kam. (ty. kamm).
I fornsvenskan insköts vanligen ett b mellan m och
ett följande l eller r, t. ex. himblar, himlar,
kambrar, kamrar, men detta b aflägsnades åter på
1600-talet. I forndanskan uppstod på 1300-talet
b-ljud af äldre p efter vokal, t. ex. gabe, gapa,
dyb, djup; detta nya b har numera i dagligt tal
vanligen öfvergått till ett v-ljud, ehuru i skrift
fortfarande tecknadt b.
Ad. N–n.
Såsom musikterm är B (fr. si bémol, eng. b flat)
den elfte tonen i vår kromatiska skala, eller den
med ett halft tonsteg sänkta tonen h. Det förväxlas
enharmoniskt med aiss. I det gregorianska
tonsystemet, som började med a, var b den andra tonen,
men motsvarade då vårt h och kallades sedermera
särskildt b quadratum (**), till skillnad från det en
half ton sänkta b rotundum (**) och det en half ton
höjda b cancellatum (**) – hvilka trenne tecken i
nyare tid öfvergått till för-sättningstecken för alla
toner.
A. L.
Såsom symboliskt tecken nyttjas B bl. a. för att
beteckna det andra i ordningen, vid numrering
motsvarande siffran 2 (t. ex. serien B, kåren B,
sondagsbokstafven B, en tidnings B-nummer). –
Å "klassiska linjen B" vid läroverk läses latin,
men ej grekiska. På skolbetyg var B urspr.
beteckning för andra hufvudbetyget, men
kommer numera i tredje rummet (se Betyg). –
Såsom tecken på mynt betyder B på franska
mynt: Rouen (BB däremot Strassburg), på
österrikiska: Kremnitz, på preussiska, till 1822: Breslau,
sedan 1866 och på de nya riksmynten: Hannover.
– I algebran nyttjas b vanligen, jämte a, c, d
o. s. v., såsom tecken för bekanta storheter. –
Såsom taltecken är i grekiskan [beta]’ och i hebreiskan
[**] = 2; ,[beta] och [**] däremot = 2,000. – I logiken
nyttjar man B för att beteckna predikatet i en sats,
då däremot A betecknar subjektet. – På
värdepapper med bifogad serie och littera betecknar B
en andra emission, på varor den näst bästa eller
näst gröfsta sorten.
B nyttjas vidare i åtskilliga förkortningar: på
romerska mynt och inskrifter betyder det namnet
Balbus eller Brutus eller epitetet bonus (god), i
fornkristna inskrifter beatus l. beata (den salige, –ga);
såsom kemiskt och farmakologiskt tecken är B =
balneum (bad), balsamum eller bor; i areometriska
uppgifter = Baumés skala; i musiktermer = basso,
i heraldiken = blå; i förkortn. af engelska
lärdomstitlar = bachelor (kandidat).
B. A. [bi äj], förkortning för dels bachelor of arts
(se Baccalaureus och Bachelor), dels
British America och dels British association (for the
advancement of science).
Ba, kemiskt tecken för bariums atomvikt.
b. a., förkortning för lat. bonis avibus l. bonis
auspiciis, under goda järtecken.
Baade [både], Knut, norsk målare, f. 1808
i närheten af Stavanger, fick sin första utbildning
vid Köpenhamns konstakademi, blef därefter elev
hos sin landsman Dahl i Dresden och flyttade 1845
till München, där han var bosatt till sin död, 1879.
B. började som figurmålare, men valde sedan
landskapet till ämne för sina framställningar och målade
sedan 1849 så godt som uteslutande sjöstycken i
månsken. Ett finnes i Stockholms nationalmuseum,
två i norska nationalgalleriet.
Y. N.*
Baader [bader], Franz Benedict (Xaver)
von, tysk filosof, katolicismens förnämste i nyare
tider, f. 1765 i München.
Sedan han i Ingolstadt
vunnit medicine
doktorsvärdigheten och en kort
tid praktiserat som läkare,
egnade han sig med ifver
åt bergsvetenskapen och
vistades en längre tid vid
bergsakademien i Freiburg
samt därefter 4 år (1792
–96) i England och
Skottland för att fortsätta sin
utbildning som bergsman.
Under denna tid författade
han flera uppsatser i
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
