Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 601-602 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Back. 2. Ett segel säges vara back när vinden verkar på dess främre yta - Back, pl. Backar, tekn., härdade, formade stycken, hvilka gifva form åt eller intryck i lösare föremål - Back, Sir George, brittisk polarfarare - Backa. Se Back, sjöv. - Backa, fisk., ett slags större fiskref. Se Ref - Backa, socken i Göteborgs och Bohus län - Backamo, Bohus läns regementes mötesplats i Ljungs socken - Backanal, bullrande, vildt dryckeslag, orgie - Backanalier, föreningar för en mystisk-fanatisk Dionysos-(Bakchos-)dyrkan - Backant (Bacchant; Backantinna), kvinna i Bakchos’ (Dionysos) följe; bakchosprästinna - Backantinna. Se Backant - Backar, tekn. Se Back - Backaryd, socken i Blekinge län - Backdike l. Laggdike, landtbr. Se Afdikning - Backe, stor by i Västernorrlands län - Backer. 1. Jacob Adriaensz. B., holländsk figurmålare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

segel. Att brassa ett märssegel back kallades förr
i tiden "kasta seglet på stång".
H. W–l.

Back, pl. Backar, tekn., kallas i allmänhet
härdade, på ett eller annat sätt formade stycken,
hvilkas ändamål hufvudsakligen är att gifva form
åt eller intryck i lösare föremål. Ordet nyttjas
allmännast om gängverktyg, i hvilka backarna
(gängbackarna) bestå af härdade stålbitar, som utgöra
de skärande delarna vid tillverkning af skrufvar.
Benämningen användes bl. a. också för att beteckna
de härdade stålstycken, hvilka fasthålla profstyckena
i materialprofningsmaskiner. – Om friktionsback se
Axelkoppling och Broms.
G. D.

Back [bä’k], Sir George, brittisk polarfarare, f.
1796, deltog i Franklins expeditioner till Spetsbergen
1818 och till Nord-Amerikas nordkust 1819 samt
afgick 1833 i spetsen för en ny sådan för att uppsöka
den som förlorad ansedde kapten Ross. Under denna
färd gjorde han 1834 från Fort Reliance, ö. om
Stora Slafsjön, där han öfvervintrat, en djärf
båtresa utför Stora Fiskfloden (efter honom kallad äfven
Backs flod) till dess utlopp i Ishafvet, utforskade
dess kuster och återkom 1835 lyckligt till England,
sedan han bragt frågan om nordvästpassagen ej
obetydligt närmare dess lösning. B. företog 1836
en ny resa för att undersöka området v. om Prince
Regent’s Inlet, men fartyget infrös i Fox Channel
och kringdref i fyra månader, hvarefter han måste
återvända. Få arktiska upptäcktsfarande ha
uthärdat sådana ansträngningar som B. 1819
tillryggalade han under stark köld omkr. 2,000 km. på
snöskor, sof under öppen himmel och svalt ofta flera
dygn. Genom denna fem månader långa färd
räddade han expeditionen. B. dog som amiral 1878.
Skr.: Narrative of an expedition ... in the years
1836–7 och Narrative of the arctic land expedition
to the mouth of the Great fish river in 1833–35
(1836).
(G. Stg.)

Backa. Se Back, sjöv.

Backa, fisk., ett slags större fiskref. Se Ref.

Backa, socken i Göteborgs och Bohus län, Västra
Hisings härad. 1,512 har. 961 inv. (1903).
Annex till Säfve, Göteborgs stift, Älfsyssels södra
kontrakt.

Backamo, Bohus läns regementes mötesplats i
Ljungs socken, 7 km. från Ljungskile. Där aftäcktes
1891 en minnessten till erinran af regementets
deltagande i slaget vid Landskrona 1677.

Backanal, bullrande, vildt dryckeslag, orgie (se
Backanalier); konstfull dryckessång. Adj.
backanalisk.

Backanalier, namn på de särskildt i romersk tid
vidt utbredda föreningarna för en mystisk-fanatisk
Dionysos-(Bakchos-)dyrkan; äfven dylik fest till
Bakchos’ ära, till hvilken endast de i
Bakchosmysterierna invigde fingo tillträde. I Rom, dit kulten
i början af 2:a årh. f. Kr. kommit från södra Italien,
firades festerna urspr. endast af kvinnor och under
dagen, sedermera äfven af män och nattetid (jfr
Dionysos). Då de urartat till de vildaste
utsväfningar förbundna med politiska stämplingar, blefvo
de af den romerska senaten (186 f. Kr.) förbjudna i
Italien, och en sträng räfst vidtog med de i
skandalerna invecklade (enl. uppgift 7,000). På
kejserliga biblioteket i Wien förvaras en år 1640 funnen
koppartafla, hvarpå finns inristad konsulernas
skrifvelse i ärendet till ett syditaliskt samhälle (s. k.
senatusconsultum de bacchanalibus), en af våra äldsta
kända latinska inskrifter. – Nu för tiden användes
ordet backanalier vanligen om vilda utsväfningar
och dryckeslag.
B. L.*

Backant (Bacchant; Backantinna),

Backant.

kvinna i Bakchos’ (Dionysosr) följe; bakchosprästinna;
entusiastisk deltagarinna i gudens vilda, yrande fester.

Backantinna. Se Backant.

Backar, tekn. Se Back.

Backaryd, socken i Blekinge län, Medelstads
härad. 10,791 har. 2,962 inv. (1903). B. utgör
ett regalt pastorat i Lunds stift, Medelstads kontrakt.

Backdike l. Laggdike, landtbr., öppet dike,
som anlägges kring ett fält för att upptaga från
angränsande höjder tillströmmande yt- och källvatten,
hvilket direkt eller genom afledningsdiken föres till
afloppet. Se Afdikning.

Backe, stor by i Västernorrlands län, Fjällsjö
socken, Ramsele tingslag, vid kyrkan och norra
stranden af Fjällsjön samt vid landsvägen utefter
Fjällsjöälfven uppåt nordvästligaste Ångermanland.
Marknad hålles där i början af dec. för lappmarks-
och trävaruhandel. B. har postkontor, telegraf- och
telefonstation, läkare och apotek, vattenkuranstalt
med flere olika bad, ångsåg (tillhörig Kramfors
aktiebolag), gästgifvargård samt liflig skogsrörelse.

Backer. 1. Jacob Adriaensz. B.,
holländsk figurmålare, f. 1608 i Harlingen, d. 1651
i Amsterdam, var först lärjunge af Lambert Jacobsz. i
Leeuwarden, men slöt sig omkr. 1632 till Rembrandt
i Amsterdam, där han sedan alltjämt var verksam.
Han var förnämligast porträttmålare och närmade
sig i sina arbeten genom målningssättets bredd och
säkerhet mycket Rembrandt, hvars förtrogne vän han
var. Från hans ungdom härstamma troligen Ett
par rödklädda unga män (i Dresden) vidare
Föreståndarinnorna för Amsterdams hittebarnshus (1633),
ett regentstycke med sex föreståndare för
Amsterdams arbetshus jämte två andra personer (s. å., i
riksmuseet) samt två skyttegillen, det ena med 27
figurer (1642), bägge i Amsterdams rådhus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>