Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bacon, Roger, engelsk naturforskare och filosof - Bacon. 1. Sir Nicholas B., engelsk statsman - Bacon. 2. Anthony B., engelsk diplomat - Bacon. 3. Francis B., baron Verulam, viscount S:t Albans, engelsk statsman, filosof och naturvetenskapsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åter anklagad och inspärrad i fängelse, tillbragte
han där 14 år och dog kort efter sitt frigifvande.
– Ehuru B. i flera hänseenden var fången i sin tids
fördomar, stod han dock i mycket långt framom
densamma och betraktas såsom en föregångare till den
nyare engelska filosofiens empiriska riktning, genom
sin fordran att vetandet skulle stödjas på induktion
från erfarenheten. Han säges äfven hafva varit den
förste, som upptäckte felen i den julianska
tideräkningen.
B. L. (S–e.)
Bacon [bei’kn]. 1. Sir Nicholas B., engelsk
statsman, f. 1509, d. 1579, var under sina studieår
nära förbunden med William Cecil (sedermera lord
Burghley), blef sedan genom dennes giftermål
befryndad med honom samt kom genom Cecils
inflytande att efter Elisabets tronbestigning intaga en
framskjuten plats i det politiska lifvet. B. blef först
statssekreterare och 1558 storsigillbevarare, adlades
och utnämndes till medlem af privy council. Jämte
Cecil var B. under många år den egentlige ledaren
af Elisabets kyrkopolitik. 1561 afrådde han
drottningen från all inblandning i de skotska
angelägenheterna, men blef med åren alltmer fientligt stämd
mot Maria Stuart, hvilket ej blef utan inflytande på
Elisabets politik. B. åtnjöt bland allmänheten mycken
popularitet. Särskildt i uppfostringsfrågor var han
i åsikter betydligt före sin tid; under Henrik VIII
hade han påyrkat, att de till staten indragna
klostergodsen skulle anslås till en anstalt för utbildning
af statsmän i stället för att utdelas bland konungens
vänner.
2. Anthony B., den föregåendes son, engelsk
diplomat, f. 1558, d. 1601, studerade tillsammans
med sin yngre broder Francis i Cambridge under
ledning af John Whitgift, sedermera ärkebiskop af
Canterbury, företog sedan dels för sin politiska
utbildning, dels af hälsoskäl 1579 en lång utrikes
resa och bodde i åratal i Montauban i Frankrike,
hvarifrån han underhöll liflig förbindelse dels med den
engelska regeringen och dess politiske agenter i skilda
länder, dels med de franske protestanterna. 1591
återvände B. till hemlandet, invaldes 1593 i
parlamentet och blef snart förtrogen utrikespolitisk
rådgifvare åt den mäktige Essex samt bodde t. o. m.
sedan 1595 ständigt i dennes palats. B. ledde de
förhandlingar Essex dref såväl med Henrik IV som
med skottarna och tyckes genom sina förbindelser
vid hofvet ha arbetat för Essex’ frigifning såväl
1600 som vid den slutliga katastrofen 1601, då
Francis B. däremot arbetade för den en gång så
mäktige gunstlingens störtande. Anthony B. var en
synnerligen kunskapsrik och energisk man med för
den tiden ovanligt frisinnad religiös åskådning; hans
ömtåliga hälsotillstånd hämmade emellertid hans
politiska verksamhet. Hans stora korrespondens (i
Lambert Palace’s bibliotek, kopior i British Museum)
utgör en särdeles värdefull källa för hans egen
biografi och tidens historia.
3. Francis B., baron Verulam, viscount
S:t Albans (vanligen kallad lord B. of
Verulam), den föregåendes yngre broder, engelsk
statsman, filosof och naturvetenskapsman, uppfostrades i
Cambridge, utbildade sig ytterligare genom resor i
Frankrike 1576–79 och vann 1584 första gången
inträde i parlamentet. Genom sin frände, lord
Burghley, sökte han ernå rask befordran på
ämbetsmannabanan, men lyckades ej vinna dennes förord.
Däremot upptogs han, liksom brodern Anthony, i
Essex’ gunst, och han sökte äfven genom upprepade
politiska memorial till drottningen göra sig bemärkt
af henne. Under 1590-talet slöt han sig nära till
Essex och hoppades få se sina egna politiska
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
