- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
645-646

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bælter, Sven, teologisk författare och berömd predikant - Baen, Johannes de, holländsk porträttmålare - Baéna, stad i spanska prov. Córdoba - Baensch, Friedrich Bernhard Otto, tysk kanalbyggare - Baër, Karl Ernst von, tysk-rysk zoolog - Baer, Abraham Adolf, tysk läkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

domprost i Växjö. Men tidigt försvagad till hälsan,
åldrades han i förtid, och efter 1755 kunde han
icke mer predika. Dock använde han den tid, som
plågorna lämnade honom öfrig, till rastlös forskning,
och frukten däraf äro tvenne utmärkta arbeten:
Vårs herres och frälsares Jesu Christi historia ifrån
hans födelse till hans himmelsfärd, uti sex böcker
författad
(1755–60, 3:e uppl. 1785) och Historiska
anmärkningar om kyrkoceremonierna
(1762), af
hvilka det senare ännu i dag med de tillägg, som
gjordes af A. E. Knös i upplagan af 1838, anses
som ett mästerverk i sitt slag och utgör en rik och
i de flesta fall tillförlitlig källa för forskningen uti
den kristna kultens historia. Utmärkt genom djup
lärdom och stor författareförmåga – många
vetenskapliga skrifter hafva flutit ur B:s penna – var
dock predikantens kall hans käraste. Hans
predikningar äro utgifna i flera upplagor, bl. a. af
bokhandlare Svederus 1774–78 under titeln Samling
af heliga tal öfver åtskilliga evangeliska texter

(I–III). – Såsom riksdagsman 1751 uppträdde
B. med kraft emot beroendet af utländska makter
och yrkade, att man själfständigt skulle öfverlägga
om rikets bästa, utan hänsyn till främmande makters
vilja. I sin ställning såsom konsistorialis fick han
det vedermälet, att han älskade "vett, sanning
och rättvisa". I det enskilda umgänget var han
blid och vänlig. Efter svåra lidanden dog han
19 nov. 1760.
G. O. L. (J. Hdr.)

Baen [ban], Johannes de, holländsk
porträttmålare, f. 1633 i Haarlem, d. 1702 i Haag, elev
af sin morbror Piemans och Jacob Backer i
Amsterdam, vistades en tid (omkr. 1660) i London, där
han tog intryck af van Dycks porträtt och arbetade
för hofvet samt slog sig därefter ned i Haag, där han
var favorit-porträttören under sista tredjedelen af
1600-talet. Kurfursten af Brandenburg utnämnde
honom 1676 till sin hofmålare. Man skönjer i hans
konst det holländska måleriets tilltagande förfall.
Dock är han för sin tid ovanligt bred i behandlingen,
klar och uttrycksfull i sina bästa taflor, ehuru färg
och teckning ibland äro något sväfvande. Af honom
finnas regentstycken i flera samlingar, såsom i
Amsterdams riksmuseum, där äfven ses porträtt af
Johan de Witt, Cornells de Witt, m. fl.
(O. G–g.)

Baéna, stad i spanska prov. Córdoba (Andalusien).
14,539 inv. (1900). Betydliga saltverk.

Baensch [bän*], Friedrich Bernhard
Otto
, tysk kanalbyggare, f. 1825 i Zeitz, prov.
Sachsen, d. 1898 i Berlin, genomgick 1844–51
byggnadsakademien i Berlin, hade på 1850-talet
befattning med järnvägsanläggningar och förordnades
därefter till vattenbyggnadsinspektör och
regeringsbyggnadsråd i Pommern, hvarest han utarbetade
hamnbyggnadsplaner och kraftigt främjade
planteringen å dynerna vid kusten. B. utnämndes 1872
till föredragande råd i ministeriet för allmänna
arbeten, i hvilken egenskap han försatte i dugligt skick
vattenvägen å Elbe fram till Hamburg samt ledde
stora hamn- och dammbyggnader i
Schleswig-Holstein, kanaliseringen af floden Main (1883–86)
m. m. Hans största arbete är den 1895 invigda
Nord-Östersjökanalen ("Kejsar-Vilhelms-kanalen").
Han uppgjorde 1880–85 förslaget till denna i
tekniskt och handelspolitiskt hänseende samt innehade
högsta ledningen vid dess byggande. B. har
författat Studien aus dem gebiet der Ostsee (1872) m. m.

Baër, Karl Ernst von, tysk-rysk zoolog,
grundläggaren af nyare, tiders jämförande
utvecklingshistoria om djuren, f.
1792 i Piep i Estland,
blef 1810 student i Dorpat
och, efter att hafva arbetat
i Wien, Würzburg, Berlin
och Königsberg, 1822
professor i naturalhistoria vid
universitetet i sistnämnda
stad. 1834 flyttade han
till Petersburg såsom
medlem af vetenskapsakademien
därstädes, men drog
sig senare tillbaka till
Dorpat, där han afled 28
nov. 1876. Utom de

illustration placeholder


epokgörande upptäckter af särskilda företeelser
inom de högre djurens utvecklingshistoria, med
hvilka B. grundlagt sitt rykte, såsom till
exempel framvisandet af däggdjurens ägg, ryggsträngen
och uppkomsten af amnios, har han genom
sina kombinationer af utvecklingshistoriens
resultat lagt grunden till den uppfattning af
djurtypernas förhållande till hvarandra, som nu alltmer
gör sig gällande. Före honom och ännu länge vid
sidan af hans åsikter gällde nämligen allmänt den
cuvierska åsikten om tillvaron af bestämda och skarpt
afgränsade typer inom djurriket; och utredningen
af dessa typers karaktärer samt beskrifningen af den
formrikedom, i hvilken de förekommit och ännu
förefinnas i lifvet, gällde i allmänhet såsom zoologiens
yttersta mål. B. däremot hänvisade på typernas
föränderlighet under utvecklingen och häfdade vikten
af de från de olika utvecklingssätten hämtade
karaktärerna. Äfven han erkände visserligen tillvaron af
zoologiska typer, i det väsentligaste motsvarande dem,
hvilka blifvit uppställda af Cuvier; men för
bedömandet af deras förhållande till hvarandra fordrade han
ej blott en jämförelse mellan de fullvuxna
djurformernas anatomi, utan äfven att denna jämförelse
skulle anställas vid motsvarande utvecklingsgrad. B.
uppställde den numera allmänt antagna satsen, att
typen och utvecklingsskedet bestämma de olika
formerna. Mycket har i läran om djurens utveckling
tillkommit, sedan B. på 1820- och 30-talen skref
sina förnämsta afhandlingar därom; äfven de baërska
typerna hafva för vetenskapen förlorat sin
ursprungliga betydelse, och den yngre läran om organens
finaste delar (histologien) har lagt sin hand äfven
på utvecklingshistoriens frågor; men på den af B.
lagda grunden arbetar fortfarande den komparativa
embryologien. Äfven på antropologiens område
lämnade B. åtskilliga mycket viktiga bidrag. 1850
invaldes han till ledamot af svenska
vetenskapsakademien.
F. A. S.*

Baer [bär], Abraham Adolf, tysk läkare,
f. 1834, sedan 1872 läkare vid straff-fängelset
Plötzensee i Berlin. Han har utgifvit åtskilliga
omfångsrika och värdefulla hygieniska arbeten, bl. a. Die
gefängnisse, strafanstalten und strafsysteme, ihre
einrichtung und wirkung in hygienischer beziehung

(1871), Der alkoholismus, seine verbreitung und
seine wirkung, sowie die mittel ihn zu bekämpfen

(1878), Die verbrecher in anthropologischer
beziehung
(1893) och Die hygiene des gefängniswesens
(1897).
(R. T–dt.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 00:04:22 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free