Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 651-652 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bagahus, Bahus. Se Bohus - Bagalkhand. Se Bhagalkhand - Bagalpur. Se Bhagalpur - Bagamojo. 1. Område i tyska Öst-Afrika - Bagamojo. 2. Hamnstad därstädes, midt emot Sansibar - Bagara, en krigisk nubisk folkstam kring öfre Nilen - Bagass l. Begass, tekn., benämning på sockerrörets utpressade stänglar - Bagasund, äldre namnform för Bogesund - Bagatell, småsak, föremål af ringa värde; obetydlighet; ett slags spel med kulor och kö - Bagatellisera (jfr Bagatell), behandla som lappri, förringa - Bagauder, galliska bönder, som 283 l. 284 gjorde uppror mot kejsar Carinus - Bagdad (Baghdad). 1. Turkiskt vilajet i mellersta Mesopotamien - Bagdad. 2. Hufvudstad i nämnda vilajet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bagahus, Bahus. Se Bohus.

Bagalkhand. Se Bhagalkhand.

Bagalpur. Se Bhagalpur.

Bagamojo. 1. Område i tyska Öst-Afrika, med
69,000 inv. (1900), däribland 60 européer, hälften
tyskar. Landet producerar i synnerhet kautsjuk och
kopal; dessutom drifves boskapsskötsel. – 2.
Hamnstad därstädes, midt emot Sansibar, tätt vid
hafsstranden. 15,000 inv. (1900). Staden är till större
delen byggd af små hus af korallkalk, men har äfven
större ståtligare byggnader, tillhöriga indiska
köpmän, samt flera torg, där karavaner från inlandet
utbjuda sina varor. Orten är nämligen utgångspunkt
för karavanvägen till Tanganjika, och icke sällan
samlas där 30–40 tusen bärare. Skildt från staden
genom en större öppen plats ligger ett fort (förut
stationshus, tillhörigt tyska öst-afrikanska sällskapet)
med tvenne kompanier tyska skyddstrupper. Omkr.
1 km. n. om B. ligger den berömda internationella
jesuitmissionen "Congrégation du saint esprit et du
saint coeur de Marie" midt i en präktig lund af
kokospalmer. Redden utanför B. är grund, hvarför
fartyg måste ankra flera kilometer från land, men
likväl är B. koloniens förnämsta handelsplats. En
telegrafkabel går till Dar-es-salaam och Sansibar;
en järnväg till Dar-es-salaam är utstakad.

Bagara, en krigisk nubisk folkstam kring öfre
Nilen, i prov. Kordofan och Dar-For. De lefva som
nomader af boskapsskötsel och elefantjakt. För några
årtionden sedan trädde de i tjänst hos egyptiska
regeringen samt bragte negerstammarna sjillak och
dinka i egyptiskt våld. Äfven slafjägare använde
dem i sin tjänst. Deras hamnplats och hufvudort
är Kaka vid Bahr-el-abiad (Hvita Nilen). Deras
höfding Muhammed Kher var en skräck för de
kringboende negerstammarna.

Bagass l. Begass (fr. bagasse, sp. bagazo),
tekn., benämning på sockerrörets utpressade
stänglar. Bagass användes mest som brännmaterial.

Bagasund, äldre namnform för Bogesund.

Bagatell (fr. bagatelle, it. bagatella), småsak,
föremål af ringa värde; obetydlighet; ett slags spel
med kulor och kö på ett åt ena sidan afrundadt
bord.

Bagatellisera (jfr Bagatell), behandla som
lappri, förringa.

Bagauder (lat. bagaudæ, enl. Zeuss af fornir.
baga, "strid", och alltså "de stridbare"), galliska
bönder, som 283 l. 284 gjorde uppror mot kejsar
Carinus. Upproret undertrycktes efter Diocletianus’
tronbestigning af Cæsar Maximianus 285 l. 286.
Namnet förekommer sedan i samband med galliska
bondeoroligheter ända in i 5:e årh.

Bagdad (Baghdad). 1. Turkiskt vilajet i
mellersta Mesopotamien. 141,300 kvkm. Omkr. 614,000
inv. – 2. Hufvudstad i nämnda vilajet, på båda
sidor af Tigris under 33° 20’ n. br. Den nyare och
större stadsdelen ligger på flodens östra strand och
är genom en 200 m. lång skeppsbrygga förbunden
med den västra stranden, på hvilken ruinerna af det
gamla B. samt citadellet ligga. Staden har ett
omfång af 14 km.; dess murar äro nu slopade. Äfven
kalifernas byggnadsverk äro till största delen
försvunna, blott enstaka moskéer, tornen och de tre
portarna erinra ännu om stadens forna storhet.
Staden har välbyggda hus, men smala och smutsiga
gator. Ännu finnas 30 moskéer och 30
karavanserajer. De berömda basarerna äro långa, breda,
med murhvalf täckta gångar; äfven tyghuset och
guvernörens palats äro märkliga byggnader. Öfver
50 badinrättningar finnas. B. har en mängd grafvar
efter heliga eller berömda personer, däribland öfver
Zobeide, Harun-er-rasjids gemål. B. hade 1650 blott

Citadellet i Bagdad.

15,000 inv., i senare hälften af 18:e årh. 100,000
och f. n. omkr. 200,000 inv., af hvilka två tredjedelar
äro muhammedaner – däribland många sjiiter, omkr.
8,000 kristna (greker, armenier, nestorianer,
jakobiter) samt 40,000 judar. B. har många gånger
hemsökts af pest och förödts genom Tigris’
öfversvämningar. Omgifningen är mycket fruktbar. I
äldre tider var B. berömdt för sina dyrbara tyger,

Moskéer i Bagdad.

mattor o. d.; nu tillverkas där hufvudsakligen grofva
bomullstyger för beduiner. Det ypperliga läget, där
Eufrat och Tigris närma sig hvarandra på blott 18
km. afstånd, gör det till en mycket betydande
handelsstad. Ångbåtar gå dit upp från Basra, och
en järnväg håller på att byggas från Konia till B.
(se Bagdad-banan), efter hvars fullbordande
B:s betydelse som handelsstad skall blifva än större.
Stadens införsel (mest från England) omfattar tyger,
metaller m. m. och stiger till ett värde af omkr. 14
mill. kr.; exporten utgöres af ull, dadlar, sesam,
galläpplen, gummi, skinn, cerealia, marokäng, tyger
och vapen. I B:s basarer finnes en rikedom af
asiatiska, särskildt indiska och persiska varor. –
B. grundlades 752 ej långt från det gamla Ktesifon
och utvidgades 762–66 till residensstad af den
andre abbasidiske kalifen, El-Mansur, samt låg från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>