Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 689-690 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bajern. Befolkning och politisk indelning - Bajern. Andlig kultur - Bajern. Materiell kultur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befolkningen. Af städerna ha München och Nürnberg
öfver 100,000 inv. Augsburg, Würzburg,
Ludwigshafen och Fürth 50–100 tusen, 26 mellan 10 och
50 tusen. Af landskommuner (med intill 5,000 inv.)
har B. 7,936. Landtbefolkningen öfverväger mest
i Niederbayern, Oberpfalz och Unterfranken. I
etnografiskt afseende hör befolkningen till olika stammar:

Bajerska folkdräkter.

en del germaniserade slaver (vender) bor i
Oberfranken, franker i de tre frankiska regeringsdistrikten,
schwaber (alemanner) i sydvästra B., egentliga
bajrare i Ober- och Niederbayern samt Oberpfalz.
Befolkningen i Rhenpfalz är mest västfrankisk. –
Till religionen äro 70,₇ proc. eller 4,357,133
romerska katoliker, 28,₃ proc. eller 1,749,206
evangeliska, 5,430 gammalkatoliker, 3,170 mennoniter
(mest i Rhenpfalz), 1,797 "frireligiösa", 1,296
metodister etc. samt 54,928 (0,₉ proc.) judar.

Andlig kultur. Den katolska kyrkan har
2 ärkebiskopar (i München-Freising och Bamberg)
samt 6 suffraganbiskopar (i Regensburg, Augsburg,
Passau, Eichstätt, Würzburg och Speier). Ledningen
af den protestantiska kyrkans inre angelägenheter
utgår i det egentliga B. från öfverkonsistorium i
München, med två konsistorier, i Ansbach och Baireuth,
samt i Pfalz från konsistorium i Speier. – B. eger
3 universitet: München, Würzburg och Erlangen,
med inalles 6,755 stud. (1899), 7 lycéer för filosofiska
och katolsk-teologiska studier: Augsburg, Bamberg,
Dillingen, Eichstätt, Freising, Passau och
Regensburg, med inalles 688 stud. (1899), en teknisk
högskola i München (2,048 stud. 1899), ett
skogsinstitut (Aschaffenburg), ett veterinärinstitut
(München), en akademi för landtbruk och bryggeri, 4
industriskolor, 6 byggmästarskolor, 271 tekniska
elementarskolor, 2 konstslöjdskolor, 13 musikskolor, 24
lärare- och lärarinneseminarier, 42 humanistiska
gymnasier, hvart och ett förbundet med en
förberedande latinskola, 44 progymnasier och isolerade
latinskolor, 4 realgymnasier och 55 realskolor.
Antalet lärjungar var 1899 vid gymnasierna och deras
latinskolor 16,045, vid progymnasierna och de
isolerade latinskolorna 3,272, vid realgymnasierna 789
och vid realskolorna 12,259. För
primärundervisningen funnos 1899: 7,338 folkskolor (5,178 katolska,
1,930 protestantiska, 144 simultana och 86 judiska)
med tillsammans 25,983 lärare och 850,309
lärjungar. I 75 proc. af skolorna uppburos skolafgifter.
Utgifterna för skolväsendet stego för finansåret 1902
–03 till 25 mill. mark. B., som under den
tidigare renässansens tid var en af den bildande konstens
medelpunkter (Vischer, Dürer), har i nyare tider
genom den konstälskande Ludvig I åter intagit ett
framstående rum i detta afseende. Den dramatiska
konsten representeras af många stående teatrar. En
egendomlig art af denna konst framträder i de
bekanta passionsspelen i Ober-Ammergau. Att döma
af rekrytpröfningarna står allmänbildningen mycket
högt (läs- och skrifkunnigheten är t. o. m. allmännare
än i Preussen). Konstakademien i München (i sin
nuv. gestalt stiftad 1808) är såväl en läro- och
bildningsanstalt som en förening af konstnärer. I
München finns en berömd vetenskapsakademi, grundad
1759.

Materiell kultur. Af B:s hela areal äro
40,₁ proc. åker och trädgårdar, 17 proc. ängsmark,
3,₁ proc. betesmarker, 32,₅ proc. skog, däraf staten
eger 33,₆ proc., 2,₆ proc. improduktiv mark, resten
vägar, vatten, bebyggda platser m. m. 45,₈ proc. af
befolkningen ha sin utkomst af åkerbruk, trädgårds-
och boskapsskötsel. Hela det 1901 skördade beloppet
af spannmål (hvete, spelt, råg, korn, hafre) uppgick
till 2,609,671 ton, däraf 416,718 ton hvete, 843,593
ton råg, 567,085 ton korn och 662,657 ton hafre.
Potatisskörden steg till 4,₈ mill. ton. Af humle
skördades s. å. 11,229 ton. Vingårdarna (omkr.
24,000 har, däraf 16,000 i Pfalz) gåfvo 1900 en
skörd af 540,451 hl., värd 22 mill. mk.
Kreatursstocken bestod 1900 af 386,642 hästar, 3,₄₆ mill.
nötkreatur (mest i södra B., där, särskildt i Allgau,
smör- och osttillverkning är en hufvudnäring),
760,000 får (i tillbakagång), 1,₇₆ mill. svin (i
stigande) och 274,500 getter. – De viktigaste
produkterna af bergsbruket äro kol, järn, grafit och salt.
1900 brötos öfver 1 mill. ton kol, till ett värde af
12,₆ mill. mk (i Pfalz, Oberbayern och Oberfranken),
9,248 ton grafit, 179,920 ton järnmalm. Salt finnes
i sydöstra delen af landet (kring Berchtesgaden)
samt vid Dürkheim och Kissingen (1900: 44,432 ton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>