Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ballistik, läran om kastade eller afskjutna kroppars rörelse - Ballistisk, som har afseende på ballistiken - Ballistiska koefficienten, erhålles för hvarje särskildt slag af eldvapen empiriskt genom tabellinskjutning - Ballistiska kurvan. Se Projektilbana - Ballistiska pendeln, ett instrument för mätning af en projektils hastighet - Ballistisk galvanometer, elektrot., användes för uppmätning af elektricitetsmängder - Ballistisk konstant. Se Ballistisk galvanometer - Ballistit l. Nobelkrut, ett af Alfred Nobel 1887 uppfunnet röksvagt krut - Ballon, fr., ballong (se Luftballong); namn på flere bergstoppar i Vogeserna - Ballon captif. Se Ballon - Ballon d’essai. Se Ballon - Ballong. 1. Ihåligt kärl af sfärisk eller nästan sfärisk form - Ballong. 2. Bot. Se Melaleuca - Ballongklyfvare, sjöv., ett större snedsegel - Ballongpark, Ballongpost, Ballongtelegrafi m. m. Se Luftballong - Ballongprick, sjömärke, som är försedt med ballongliknande topptecken - Ballon sond. Se Ballon - Ballota, bot. Se Ballastväxter och Mimusops - Ballot act. Se Ballotering - Ballotad (fr. ballottade), sportv., hopp med sträckta bakben (af en häst) - Ballotering, i allmänhet "sluten omröstning"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
artilleriprojektilers rörelse. Man indelar ballistiken i
inre ballistik, som behandlar projektilens rörelse
inuti eldvapnet, och yttre ballistik, som behandlar
projektilens rörelse, sedan den lämnat mynningen.
Den inre ballistiken har hufvudsakligen till uppgift
att bestämma ett eldvapens effekt "vid mynningen"
genom att undersöka förhållandet mellan krutets
förbränning och projektilens rörelse i loppet, hvarjämte
de vid dessa undersökningar erhållna värden på
krutgasens tryck tjäna som utgångspunkt för
bestämmande af eldvapnets godstjocklek. Som de förnämste
målsmännen i studiet af den inre ballistiken må
nämnas engelsmannen Noble samt svenskarna Fab.
Wrede och A. F. Centervall. – Den yttre
ballistiken har hufvudsakligen till uppgift att studera
projektilbanans form och egenskaper äfvensom
projektilens ställning och hastighet på olika ställen i
banan. Att uppställa några formler för banan i
luften i öfverensstämmelse med de, som teoretiskt
uppställts för banan i lufttomt rum, har icke låtit
sig göra, men på grund af data från en mängd
utförda skjutningar har man på empirisk väg lyckats
att synnerligen noggrant bestämma projektilbanans
i luften egenskaper och det inbördes förhållande,
hvari begynnelsehastighetens storlek och riktning,
banans form, skottvidd, ekvation, luftmotstånd m. m.
stå till hvarandra. Genom kännedom om detta
förhållande är det möjligt att för olika eldvapen
uppgöra s. k. skjuttabeller, d. v. s. tabellariska
uppgifter öfver mot olika skottvidder svarande
elevationsvinklar, uppsättningar, nedslagsvinklar,
sluthastigheter m. m., hvilka för ett rätt användande
af vapnet äro nödvändiga att känna. Jfr
Inskjutning och Skjuttabell.
E. N.
Ballistisk, som har afseende på ballistiken.
Ballistiska koefficienten, en faktor, som ingår i
formlerna för bestämmande af en projektilbanas
egenskaper och erhålles för hvarje särskildt slag af
eldvapen empiriskt genom tabellinskjutning.
E. N.
Ballistiska kurvan. Se Projektilbana.
Ballistiska pendeln, ett instrument för mätning af
en projektils hastighet. Det består i sin enklaste
form af en pendel, försedd i sin nedre del med en
förstärkning för att uppfånga en afskjuten projektil.
Då en projektil träffar pendeln, gör denna en
svängning, och genom att mäta utslagets storlek erhålles
ett visst mått på projektilens anslagshastighet.
E. N.
Ballistisk galvanometer, elektrot., en
galvanometer, som användes för uppmätning af
elektricitetsmängder (induktionsstötar eller
kondensatorurladdningar). För att vara såsom ballistiskt användbart,
bör instrumentet hafva så stor svängningstid, att det
rörliga systemet kan anses ej hafva lämnat sitt
utgångsläge under den korta tid strömstöten varar.
Vanliga galvanometrar (nål- eller spolinstrument)
kunna oftast göras ballistiska genom påhängning af
vikter på det rörliga systemet. Elektricitetsmängden
q) beräknas af utslaget (första utslaget α), under
förutsättning af små utslagsvinklar, medelst
relationen q = Cα, där C är den s. k. ballistiska
konstanten, hvilken i sin tur kan beräknas ur formeln:
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
