Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 821-822 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bancroft.1. George B. amerikansk historieskrifvare och diplomat. - Bancroft. 2. Hubert Howe B., nordamerikansk historik samlare och skriftställare. - Band. 1. Skeppsbegrepp. - Band. 2. Musikalisk term. - Band. 3. Anatomiskt begrepp. - Band. 4. Band. Bygnadskonst. - Band. 5. Band. Postal term. - Band. 6. spelterm. - Band. 7. Bakoband. Se Bokbinderi. - Banda. 1. Se Dar Banda. - Banda. 2. Distrikt i Allahabad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämbete till 1841. Presidenten Polk gjorde honom
1845 till sjöminister. Hans verksamhet som sådan är
minnesvärd genom upprättandet af sjökrigsskolan i
Annapolis. B. var en af
ifrarna för Kaliforniens
eröfring och gaf 1846
såsom t. f. krigsminister
general Taylor order till
den inmarsch i Texas, som
medförde öppet krig med
Mexico. 1846–49 var B.
amerikanskt sändebud i
London, egnade sig
därefter ett år åt trägna
arkivstudier i London och
Paris samt afböjde efter
sin hemkomst 1850 alla
offentliga uppdrag för att



i stället uteslutande syssla med sitt stora verk
History of the United states. 1867 blef han
amerikanskt sändebud i Petersburg, 1868 hos
Nordtyska förbundet och 1871 hos Tyska riket. B.
lyckades få utvandringsförhållandena mellan
Tyskland och Förenta staterna ordnade genom ett
naturalisationsfördrag (1868), hvilket blifvit mönster för
en mängd andra, och bidrog mycket till Förenta
staternas seger i San-Juan-skiljedomen i frågan om
dess nordvästgräns (1872). 1874 tog han afsked och
arbetade sedan in i sena ålderdomen på sin historias
revidering och fulländning. B:s stora historiska
arbete, som behandlar unionens historia från
Nord-Amerikas upptäckt till frihetskrigets slut, började
utkomma 1834; del 3, som går till 1748, utgafs 1840,
och de sju återstående utkommo 1852–74. Redan
1876 utgaf B. en reviderad upplaga i 6 bd, 1882
utkom i 2 bd en fortsättning under titeln History
of the formation of the constitution of the United
states och 1884–85 en ny, slutligt reviderad
upplaga af hela verket (i 6 bd). Dessemellan hade de
första delarna alltjämt utkommit i nya, ej sällan
reviderade upplagor. En öfversikt af deras inbördes
förhållande samt af B:s framställningssätt och
källmaterial ges af Winsor i hans "Narrative and
critical history of America" (del 8). B. räknas med
rätta som den populära amerikanska
historieskrifningens grundläggare och uthärdar ganska väl en
jämförelse med sina samtida bland Europas
häfdatecknare af samma art. Med klar blick förenar han
särdeles omfattande källstudier, praktisk
statsmannaerfarenhet och god kunskap om Europas andliga och
politiska lif. Hans stil är varm och präglad af
ädel lifsåskådning, stundom väl mycket blomstrande.
– Bland B:s öfriga skrifter märkas minnestal (öfver
Andrew Jackson, van Buren, Lincoln m. fl.) samt
Literary and historical miscellanies (1855). Han
har dessutom till engelska öfversatt flere af sin
lärare Heerens historiska arbeten.

2. Hubert Howe B., nordamerikansk
historisk samlare och skriftställare, f. 1832 i Grenville,
Ohio, blef 1852 bokhandlare i San Francisco och
började där snart anlägga en storartad samling af
böcker, kartor och urkunder rörande de amerikanska
Stilla-hafsländernas historia. Dessutom lät han
systematiskt i stor skala insamla uppgifter från pioniärer
vid dessa länders kolonisering. Från 1868 egnade han
sig uteslutande åt det alltjämt växande materialets
ordnande och publicering, hvarvid han anlitade hjälp
af en hel medarbetarstab. Med stöd af sitt bibliotek
på 60,000 bd har han utgifvit en publikation i
tillsammans 39 bd, The native races of the Pacific
states (5 bd, 1875) och History of the Pacific states
(34 bd, 1882–91), hvari ytterst värdefullt material
till Stillahafskustens etnografi, arkeologi och historia
(från Panama till Alaska) blifvit hopbragt och
offentliggjordt. Endast några af de viktigaste
kapitlen äro skrifna af B. själf.

3. Frederic B., nordamerikansk
historieskrifvare, f. 1860 i Galesburg, Illinois, egnade sig efter
studier vid Columbia-universitetet samt i Tyskland
och Frankrike åt historisk föreläsningsverksamhet
och författarskap, väsentligen rörande inbördeskrigets
och den därpå följande "rekonstruktionens"
historia. 1888–92 var han bibliotekarie i
utrikesdepartementet. Bland hans arbeten märkas The negro in
politics (1885), Life of William H. Seward (2 bd,
1900) samt History of the confederates (under
utgifning).
V. S–g.

Band, någonting att binda med, något som binder.

1. Skpsb. Krumma timmer eller grofva
järnskenor, hvilka inpassas i fartygets skarpare delar,
för att sammanbinda bägge skeppssidorna med
hvarandra. Då banden äro af trä, bröstas de öfver
kölsvinet och stäf-följarna, fogas emot garneringen
(inre beklädnaden) och sträckas så långt på ömse
sidor om medellinjen, som fartygets form och virkets
beskaffenhet medgifva. Alltefter de ställen, där de
anbringas, få banden olika namn. Bottenband
sitta i skärpen för-om och akter om den sista
helbottenstocken; däcksband sitta på höjden af
hvarje däck och utgöra tillika stöd för däcksplankornas
ändar; klysband komma strax nedom klysen;
hvalfband bröstas öfver hvalftimren;
kattspårband eller mastspårband sitta midt
under eller på för- och akterkant om mastfötterna.
– Bogband kallas (å större järnfartyg) de plåtar,
som – i ändamål att förstärka och förbinda
förskeppet längst fram vid förstäfven – gå i ungefär
horisontal riktning från förstäfven akteröfver. Sådana
bogband inläggas på järnfartyg alltid där
däcksvägarna träffa förstäfven och utgöra alltså ett slags
förlängning af vägaren.
R. N.*

2. Mus. De fina spjälar, som gå tvärs öfver
gitarrens gripbräde och utvisa de punkter, där
strängarna skola nedtryckas för att ange vissa
toner.
A. L.

3. Anat. Band l. Ligament, vanligen
bestående af blandad bindväf och elastisk väfnad,
förekomma vid ledgångarna, dels såsom förstärkningar
i ledkapseln, dels mera själfständiga, vanligen kallade
hämningsband, emedan de bestämma gränserna för
rörligheten i leden. En del inre organ, t. ex. bukens
inälfvor, äro fästade medels band, i hvilka nerver och
kärl till organet förlöpa.
J. E. J–n.

4. Bygnk. Järnstång, inslagen i mur för att
förstärka denna; öfversta timmerlagret i resvirkeshus
(väggband, hammarband).

5. Postv. Korsband ("försändelse under band").

6. Spelt. I brädspel två eller flera på samma
fält stående brickor.

7. Bokband. Se Bokbinderi.

Banda. 1. Se Dar Banda. – 2. Distrikt i
divisionen Allahabad, Nordvästprovinserna, Indien.
7,928 kvkm. 631,337 inv. (1901). Hufvudstaden
B. har omkr. 23,000 inv. samt 161 hindutempel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>