Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bari, jordbrukande negerstam på både sidor om Nilen. - Baribalen. Se Björn. - Baric, Jules Jean Antoine, fransk karrikatyrtecknare. - Barile, italienskt rymdmått - Barile, Antonio och Giovanni, två träsnidande bröder i Siena - Barin, rysk herre, adelsman - Barinas, stda i Venezuela - Barine, Arvède (pseudonym för m:me Ch. Vincens), fransk skriftställarinna. - Baring, tysk släkt invandrad til England. 1. Sir Francis B., den baringska firmansgrundläggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helt och hållet på kvinnorna. Männen gå alldeles
nakna, färga sig med aska, piplera och röd
bolus-jord och pryda sig med elfenbensringar, strutsfjädrar,
djur-öron, tänder och svansar. Ogifta kvinnor bära
fransgördeln (ráhat) eller äro nakna, gifta kvinnor
bära ett getskinn öfver gördeln. Vapnen äro
manshöga bågar, lansar, kastspjut, järnbeslagna klubbor
och fyrkantiga lädersköldar. Den burgna släktens
hufvudman (má-tat, plur. ki-ma-k) är själfrådig och
anförare för sin släkt i krig, hvari äfven kvinnorna
deltaga. Baris oklara religiösa föreställningar
inskränka sig till "skaparen" (ngun), onda andar, en
orm (jukañe) som stammoder, jämte ormdyrkan;
viktigare äro de manliga och kvinnliga trollkunnige
(bunik, plur. bunek). Lifligare än dinka älska bari
med passion dans, sång, musik (djurhorn, ofantliga
trummor och tvåsträngad violoncell) samt det rusande
ölet (jawa). Missionären Kaufmann arbetade länge
bland dem utan framgång. Först bekanta genom
egyptiska expeditionen 1842, voro de under egyptiska
väldets tid 1871–87 ett troget stöd för den hos dem
i Ladó residerande Emin pasja, efter hvars aftåg åt
s. de föllo under mahdisterna. Till bari höra äfven
de s. ö. om dem boende latuka, en ännu mer
civiliserad stam med fast samhällsordning och stora,
väl befästa byar med ända till 3,000 inv. –
Bari-språket, besläktadt med dinka-målet, har ljuden
a, e, i, o, u, ö; t, d, n; k, g, ng; ts, dz, j, ñ; p,
b, f, (eng.) w, m; l, r. Den enstafviga roten (urspr.
kons. + vok. + kons.) utbildas med suffix och prefix
till en stor mängd, än som verb, än som nomen
tjänstgörande stammar. Början till grammatiskt kön
(sällsynt i negerspråk) finnes; feminina äro kollektiva,
abstrakta och infinita. Räknesystemet är kvinärt.
Verbet har ingen flexion; tempora uttryckas med
prefigerade adverb. Jfr Kaufmann, "Schilderungen
aus Central-Afrika" (1862), Hartmann, "Die
Nil-länder" (1884), Bakers, Heuglins, Schweinfurths,
Marnos, Junkers och Emins reseskildringar och
Mitterrutzner, "Die sprache der bari" (1867).
H. A.
Baribalen, Ursus americanus, zool. Se Björn.
Baric [-ri’kk], Jules Jean Antoine, fransk
karrikatyrtecknare, f. 1830, har medverkat i de
flesta franska illustrerade tidningarna och har
utgifvit ett 30-tal karrikatyralbum. Är äfven
teaterförfattare.
Barile (it.), "fat", ett numera föga brukligt
italienskt rymdmått för våta varor, hvilket är af
växlande storlek, i Grekland, Venezia och Tripolis
64,39 l., i Rom 58,34 l., i Neapel 43,62 l., på Sicilien
34,39 l. o. s. v. Jfr Barrel och Barril.
Barile, Antonio och Giovanni, två bröder
i Siena, hvilka höra till högrenässansens ypperste
dekorative träsnidare inom Italien. Den förre föddes
1453; den senares födelseår och bägges dödsår äro
okända. Den dekorativa konsten utvecklade sig i
det hela i Siena under början af 1500-talet till en
höjdpunkt, som knappt någonstädes öfverträffades,
och därvid står såsom träskärare Antonio B. främst.
Den skönaste bibehållna trädekoration i Siena, 8
pilastrar från Palazzo del Magnifico (omkr. 1500,
nu i Sienas akademi), är af honom utförd och bildar
med sina arabesker, genier, allegorier, panfigurer,
sjöhästar o. a. en makalös helhet. Giovanni B.
utförde dörrarna till Rafaels stanzer i Vatikanen,
äfven de i sin art mästerliga. Gemensamt skapade
de i Siena en härlig orgelläktare i domen i samma
anda, som utmärkte Sienas store arkitekturmästare
Baldassare Peruzzi.
C. R. N.*
Barin (ry.), herre, adelsman, motsv. franska
"seigneur". – Barynja, en barins hustru,
"nådig fru".
Barinas [varinas], stad i staten Zamora i
Venezuelas förenta stater, belägen vid den segelbara
Santo Domingo. B. grundades 1576 och är den
bekantaste af alla llanosstäder. Den var förr mer
betydande än nu, men ruinerades alldeles i krigen
1866–70 samt hade 1900 blott 2,247 inv.
Barine [-ri’n], Arvède (egentl. pseudonym för
m:me Ch. Vincens), fransk skriftställarinna, f.
1840 i Paris, har varit litterär medarbetarinna i
"Bibliothèque de Lausanne", "Revue politique et
littéraire", "Revue des deux mondes", "Nouvelle
revue", "Journal des débats" och från 1898 för
kvinno- och uppfostringsfrågor i "Le Figaro". Hon
debuterade som bokförfattarinna med den egendomliga
studien L’oeuvre de Jésus ouvrier (1879) och har
haft framgång med åtskilliga lättlästa essays, delvis
öfver utländska ämnen, bl. a. Portraits de femmes
(1887; 3:e uppl. 1902) och Étude sur les contes de
Perrault (1889), bägge prisbelönta af Franska
akademien, Bernardin de Saint-Pierre (1891), Alfred de
Musset (1893; 3:e uppl. 1900) och Les nevrosés
(1898). I Princesses et grandes dames (1890; 6:e
uppl. 1902) har hon utan allvarligare studier skildrat
drottning Kristina. En levnadsteckning af hennes
hand öfver Sonja Kovalevski utgafs i svensk
öfversättning 1894.
Baring [bä*’ri*], en urspr. tysk släkt, som i
förra hälften af 1700-talet invandrade till England,
där ett par af dess medlemmar 1770 grundade en af
världens största handelsfirmor, Baring brothers
& C:o. Släkten har sedan skänkt England en hel rad
dugande finansmän och administrativa ämbetsmän,
af hvilka flere nått höga adelsvärdigheter.
Handelshuset, hvilket från en ringa början utvecklat sig till
en bankir-, export- och importfirma med oerhördt
vidsträckta förbindelser, sysselsatte sig mot förra
århundradets slut mycket med att förmedla statslån för
de sydamerikanska republikernas räkning och
särskildt med anskaffandet af medel till omfattande
allmänna arbeten i Argentina och Uruguay. Dessa
affärer invecklade 1890 firman i en synnerligen
allvarlig kris, ur hvilken den räddades endast genom
mellankomst af Englands bank, Frankrikes bank och
flere framstående Londonbankirer, som ville afvärja
de vidtgående följder firmans fallissemang skulle ha
medfört. Firman ombildades i samband härmed till
aktiebolag och var 1892–95 försatt i administration.
1. Sir Francis B., den baringska firmans
grundläggare, f. 1740, d. 1810, var son af Johann
B., som i förra hälften af 1700-talet invandrade till
England, slog sig ned nära Exeter och där grundade
en liten affär, samt sonson till Franz B., pastor vid
en luthersk kyrka i Bremen. Tillsammans med sin
äldre broder John B., f. 1730, grundade Francis
B. 1770 den sedan så berömda firman. Han blef
1779 en af direktörerna för ostindiska kompaniet
och 1793 som deras ordförande upphöjd till baronet.
Af underhuset var han medlem 1784–90 och 1794–
1806, uppträdde där som en trogen anhängare af
Pitt och öfvade ej ringa inflytande i handels- och
kolonialpolitiska frågor. B. uppträdde äfven som
finanspolitisk skriftställare, och hans mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
