Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnhem - Barnhus, äldre typ av barnhem. - Barnhushemman. Se Ad pias causas ochHospitalhemman. - Barnhusinrättningen i Stockholm - Barnhustunnan - Barnhärbärge - Barni, Jules Romain, fransk filosof och politiker - Barnim, Therese. Se Elssler. - Barnkolera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se d. o.), men då dessa hufvudsakligen voro
fattigvårdsinrättningar, ha barnhemmen erhållit en mera
pedagogisk karaktär och anordning, särskildt under
inflytande af Pestalozzi samt dennes närmaste
efterföljare på förevarande område, Fellenberg
och Wehrli. Barnhemmen ha i allmänhet upprättats
af enskilda filantroper eller välgörande stiftelser, under
senare tiden dock äfven af kommuner. I 1902 års
lag ang. uppfostran åt vanartade och i sedligt
afseende försummade barn föreskrifves, att
barnavårdsnämnd, som skiljer moraliskt vanvårdadt barn från
dess målsman, bör sätta det i ett enskildt hem, men –
om tillfredsställande sådant ej finnes att tillgå –,
i ett för ändamålet lämpadt barnhem, samt att
nämnden äfven för vanartadt bara må anlita
barnhem, såframt icke våda för andra barns sedliga
utveckling kan befaras därigenom uppkomma.
Rörande svenska barnhem vid slutet af 1800-talet
lämnas upplysningar i "Betänkande och förslag
angående vanartade och i sedligt afseende försummade
barns behandling" (1900). Jfr
Barnavårdsnämnd, Räddningsanstalt och
Skyddshem.
Frv Brg.
Danmarks "börnehjem" ha uppkommit under direkt
påverkan från de fellenbergska. Det äldsta ännu
bestående är "Holsteinsminde" vid Skjelskör,
upprättadt 1833; därnäst kom Börneby i Lyngby
1852. De största äro Fredrik VII:s stiftelse på
Jægerspris, upprättad 1874, som nu omfattar 350
flickor, och Himmelbjerggaarden vid Ry, upprättad
1897 af L. Budde för 150 pojkar. Häribiand äro ej
inräknade "Det kongel. vaisenhus" och "Det kongel.
opfostringshus" i Köpenhamn, grundlagda respektive
1727 och 1753, ej heller de institut, som uteslutande
upptaga straffade eller vanartiga barn och närmast
motsvara hvad i Sverige kallas "skyddshem" eller
"räddningshem", såsom Böggildgaard vid Kjellerup
(1830) och Flakkebjerg vid Slagelse (1836) med deras
jylländska afläggare Landerupgaard vid Kolding
(1867).
E. Ebg.
I Norge finnas likaledes barnhem såväl i städerna
som på landsbygden. Till och med för lapska
barn är ett barnhem upprättadt, nämligen i
Kvænangen. De flesta uppehållas genom donationer eller
enskilda uppoffringar; åtskilliga åtnjuta bidrag från
sparbanker, utskänkningsbolag m. m.
O. A. Ö.
Barnhus, äldre typ af barnhem (se d. o.),
skiljande sig från dessa därigenom att de mera
åsyftade barnens underhåll än deras uppfostran.
Vårdanstalter för värnlösa barn funnos redan i det
forntida Aten och de senaste hedniske kejsarnas Rom,
men ökades i antal efter kristendomens seger. År
787 upprättades af ärkebiskop Datheus i Milano ett
hittebarnshus (se d. o.), som blef förebild
för en mängd liknande anstalter. I öfrigt tjänstgjorde
under medeltiden kloster och helgeandshus såsom
vårdanstalter för värnlösa barn. Reformationskrigens
oroligheter bragte emellertid hela saken i lägervall.
Bland dem, som klarast insågo nödvändigheten af
en reform, var Gustaf II Adolf. Han förelade 1624
ständerna en plan, enligt hvilken i hvarje provins
skulle finnas ett barnhus för landet, "dit fattiga
bondbarn föras kunna", och i städerna ett
stadsbarnhus för fattiga borgarbarn, och 24 april 1624
upprättades i Stockholm ett "Barna- och tuktohus",
som blef närmaste föregångaren till nuvarande
Allmänna barnhusinrättningen (se d. o.).
Det första barnhuset i Frankrike grundades 1638 i
Paris af prästen och filantropen Vincent de
Paul. Synnerligen berömdt blef det af A. H.
Francke 1698 stiftade stora barnhuset
("waisenhaus") i Halle. För närvarande finnas en mängd
barnhus, som underhållas på enskild eller allmän
bekostnad. De flesta äro likväl för stora, så att
nödig omsorg icke kan egnas åt hvarje individ.
Därför brukar man numera utackordera barnen och
genom omsorgsfullt val af fosterföräldrar, genom god
betalning och genom besök i fosterhemmen söka
tillförsäkra dem en god vård. Jfr Fosterbarnsvård
och Frimurarebarnhuset. Se
vidare R. Wawrinsky, "Om barnavården och
särskildt fosterbarnsvården i äldre och nyare tid"
(1896).
Frv Brg.
Barnhushemman. Se Ad pias causas och
Hospitalshemman.
Barnhusinrättningen i Stockholm. Se
Allmänna barnhusinrättningen.
Barnhustunnan, förv., den åt allmänna
barnhusinrättningen i Stockholm anslagna fyrtiondedelen
af kronans tionde-spannmål från 15 län. Sedan
1869, då alla dylika anordningar afskaffades, godtgör
statsverket årligen barnhuset spannmålens värde efter
markegångspris.
Kbg.
Barnhärbärge, anstalt för härbärgerande under
kortare tid af barn, hvilkas mödrar af en eller
annan orsak (vistelse på sjukhus, i fängelse o. d.}
äro förhindrade att om dem taga vård, äfvensom
af fattiga barn under deras tillfrisknande från svårare
sjukdom. Stockholm har f. n. (1904) tre sådana:
ett i staden och underhållet af kommunen, ett på
landet och upprättadt af Föreningen för
välgörenhetens ordnande (se d. o.), det tredje
(Maria barnhärbärge eller "Sparfhemmet") tillkommet
på enskildas föranstaltande samt under sommaren
förlagdt till landet och under vintern i staden. Jfr
Feriebarn, Fjällkoloni och
Skollofskoloni.
Frv Brg.
Barni [-ni], Jules Romain, fransk filosof och
politiker, f. 1818 i Lille, undervisade vid högre
läroanstalter i Paris och vardt 1861 professor i
filosofi vid akademien i Genève. Där vann han
anseende genom sina kostnadsfria föreläsningskurser
och organiserade några internationella
fredskongresser. Efter revolutionen 4 sept. 1870 återvände
han till fäderneslandet och var 1872–77 medlem
af nationalförsamlingen, där han tog plats bland
yttersta vänstern. Död 1878. B. inlade förtjänst
genom att i Frankrike införa Kants filosofi. Han
öfversatte den store tyske tänkarens förnämsta arbeten
samt gaf kritiska analyser af dem, dels i de af honom
utgifna öfversättningarna, dels i sitt arbete Philosophie
de Kant (1850–51). B. författade vidare Histoire
des idées morales et politiques en France au XVIII:e
siècle (2 bd, 1866) och La morale dans la démocratie
(1868; 2:a uppl. 1885) m. m.
Barnim, Therese. Se Elssler.
Barnkolera, en svårartad form af inflammation
i magsäckens och tarmens slemhinna och med ett
förlopp, påminnande om asiatisk kolera. Den
utmärkes af täta kräkningar och vattentunna, sprutande
öppningar med betydande förlust af kroppens
vätskemängd samt ett hastigt förfall af lifsverksamheten.
Sjukdomen, som uppträder under den varmare
årstiden och ofta leder till döden, tillhör den spädare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
