- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
977-978

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barreau, skrank - Barrel. Engelskt rymd- eller viktmått. - Barrel., förkortning för Jean Barrelier, fransk botanist - Barr el-Khasain (Barr-Aijan) i Somalilandet - Barren grounds, kala marker i brittiska Nord-Amerika - Barren island, obebodd vulkanö i Bengaliska viken - Barren lands, ofruktbara marker i Nord-Amerika - Barrère, Camille, fransk diplomat - Barrès, Maurice, fransk författare. - Barrett, Elizabeth. Se Browning. - Barrhead, skotsk stad - Barrias. 1. Felix Joseph B., fransk målare - Barrias. 2. Ernest Louis B., fransk bildhuggare - Barrie, James Matthew, skotsk novellist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där advokaterna sitta; advokatståndet i Frankrike.
Se Advokat.

Barrel [bä’r*l], eng. ("fat", af it. barile, se
d. o.). 1. Engelskt rymdmått för maltdrycker,
= 36 gallons, = 163,5645 1. (i Förenta staterna
= 31,5 gallons, = 119,24 l.). – 2. Engelsk vikt,
för hvete- och majsmjöl = 196 eng. skålpund,
= 88,9 kg.

Barrel., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för Jacques Barrelier, fransk botanist, f.
1606, d. 1673.

Barr el-Khasain (Barr-Aijan), den klippiga
kusten af Somalilandet i Öst-Afrika.

Barren grounds [bä’r*n grau’nds], "kala marker",
landsträcka i brittiska Nord-Amerika, sträcker sig
från 60° n. br. mot n. till Ishafvet och består till
stor del af kala bergytor, sjöar (rika på fisk) och
kärr, med en sparsam vegetation af dvärgbjörk och
vide på skyddade ställen, eljest endast lafvar, mossor
och svampar. Af djur förekomma renar, myskoxar,
bäfrar, vargar, polarharar, vid kusten isbjörnar samt
dessutom en mängd fåglar.

Barren island [bä’r*n ai’l*nd], liten, tätt
skogbevuxen, obebodd vulkanö i Bengaliska viken, 58
km. ö. om Stora Andaman, under 12° 17’ n. br.,
består af en 325 m. hög eruptionskägla, som
uppstiger ur hafvet med en lutningsvinkel på alla sidor
af 40°. Sedan år 1791 är vulkanen i verksamhet,
utstötande hvar 10:e minut vatten och svafvelångor.
Ön bildar i förening med den omkr. 140 km.
nordligare belägna holmen Nareondam den västra änden
af den stora östasiatiska vulkaniska ökransen.

Barren lands [bä’r*n lä’nds], "kalt, ofruktbart
land", fr. Mauvaises terres [måväs tär], kallas
åtskilliga ofruktbara landsträckor i Nord-Amerika,
såsom vid Missouris biflod White river, vid nedre
Yellowstone m. fl. st., där marken består af lerskiffer,
som genom förvittring antagit former af groteska
klippväggar, torn och tinnar och är rik på
försteningar af jättestora saurier, pterodaktyler m. m.

Barrère [barär], Camille, fransk diplomat,
f. 1851, hade tjänst som privatsekreterare i Paris,
då han 1871 slöt sig till "Kommunen". Dömd till
deportation, flydde han först till London, sedermera
till Berlin, hvarifrån han skickade
korrespondensartiklar till tidningen "République française" i Paris.
Då franske utrikesministern Waddington 1878
bevistade Berlinkongressen, tog han B. till sekreterare.
Denne vardt därefter benådad, slöt sig till Gambetta
och opportunistpartiet samt utnämndes 1880 till
ledamot af Donau-kommissionen. Han var 1883–85
generalkonsul i Kairo, utnämndes 1885 till envoyé
i Stockholm, där han vistades 1886–88, var
sedermera envoyé i München, 1894–98 fransk ambassadör
i Schweiz och är sedan sistnämnda år ambassadör i
Italien, där han energiskt bidragit till skapandet af
ett bättre förhållande med Frankrike.

Barrès [barä’ss], Maurice, fransk författare,
f. 1862 i depart. Vosges, utgaf 1884 i Paris en
liten litterär tidning, "Les taches d’encre", som
gjorde anspråk på att vara organ för en ny skola.
B:s roman Sous l’oeil des barbares (1888; ny uppl.
1891) förkunnar med ganska mycken talang den
oinskränkta egoismens l. "jagdyrkans" lära, och denna
utvecklas vidare i Un homme libre (1889), Le jardin
de Bérénice
m. fl. arbeten, på grund af hvilka han
hölls för de s. k. "dekadenternas" chef. L’ennemi
des lois
(1893) visar, hurusom hans teori utmynnat
i anarkism och polygami. Med komedien Une journée
parlementaire
(1894) bragte han Panama-skandalen
fram på scenen. I cykeln Le roman de l’énergie
nationale
(3 bd, Les déracinés, L’appel au soldat
och Leurs figures, 1897–1902) tar han kraftigt till
orda mot den centralisation, i kraft af hvilken Paris
uppsuger landsortens andliga krafter och
egendomligheter. I politiskt afseende blef han boulangist
och representerade som sådan staden Nancy i
deputeradekammaren 1889–93. Han har sedan varit
ifrig nationalist, och under Dreyfus-processen var
han en föga nogräknad förkämpe för
antirevisionisterna. Han skötte 1901 Déroulèdes tidning "Le
drapeau". – B:s stil är i allmänhet konstlad och
invecklad, full af raffinemang, men han analyserar
mycket fint, med ett halft ironiskt smålöje, och
har skrifvit utsökta sidor, där språket är på en
gång uddigt och flytande.

Barrett [bä’r*t], Elizabeth. Se
Browning.

Barrhead [ba-he’d], stad i skotska grefskapet
Renfrewshire, 11 km. s. v. om Glasgow, med
bomullsindustri, stålfabrikation, järngjuteri och
maskintillverkning. 9,855 inv. (1901).

Barrias. 1. Félix Joseph B., fransk
målare, f. 1822 i Paris, erhöll 1844 romerska priset för
Cincinnatus mottager romerska senatens sändebud.
Under sina studier i Rom utvecklade han det anlag
för storstilade ämnen, som sedermera utmärkte honom,
ehuru icke alltid de valda ämnena gingo klart fram
ur kompositionen. Af sådan art äro Invånarna på ön
Capri fördrifna af Tiberius
(1850, i Luxembourg),
Michelangelo i Sixtinska kapellet (1857), Franska
truppernas landstigning på Krim
(1859, Versailles),
Sammansvärjning i Venezia röjd af en kurtisan (1861),
Camille Desmoulins i Palais royal (1888). Han har
ock lämnat monumentala arbeten, såsom i Museum
i Amiens, i S:t Eustache i Paris, i Operan i Paris
en, takmålning, Harmonien, samt väggmålningar,
den dramatiska, erotiska och landtliga musiken.

2. Ernest Louis B., den föregåendes
broder, fransk bildhuggare, f. 1841 i Paris. Efter
att ha utställt statyn Våren, erhöll han 1865
romerska priset. Han utförde 1870 Spinnerska
från Megara
(i Luxembourg-museet), därpå 1872
Spartacus’ ed, en gripande och kärnfull
marmorgrupp, i Tuileries-trädgården, 1873 en
grafvård till Lima i Perú, bestående af fem figurer,
bland hvilka Religionen och Kristliga kärleken, 1878
den präktiga gruppen Den första begrafningen (Adam
och Eva gemensamt bärande Abels lik). Bland
hans senare arbeten märkas gruppen Paris’ försvar
(uppställd på Rond-point de Courbevoie), Sången och
Musiken (i Hôtel de villes trappuppgång, föga
betydande), monumentet öfver Émile Augier framför
Odéonteatern (1895), det stora, konstnärligt, tämligen
innehållstomma Victor-Hugo-monumentet i Paris
(aftäckt 1902), dessutom karakteristiska porträttstatyer
(Mozart som barn, 1882, i Luxembourg) och byster.
B. är förträffligt representerad i Glyptoteket i
Köpenhamn genom ej mindre än 13 arbeten i marmor,
bland dem Spartacus’ ed och Den första
begrafningen.
G–g N.

Barrie [bä’ri], James Matthew, skotsk
novellist, f. 1860 i Kirriemuir, grefskapet Forfar,
fick filosofisk grad vid Edinburghs universitet 1882

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 00:04:22 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free