Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Basicitet, syrornas egenskaper att kunna mätta baser
- Basidier. Se Basidiomycetes
- Basidiesvampar. Se Basidieomycetes
- Basidiomycete, Basidiesvapmar
- Basidiosporer. SeBasidiomycetes.
- Basidium. Se Basidiomycetes
- Basigami. Se Befruktning (växternas).
- Basilan, en ö bland Sulu-öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Basicitet, kem., syrornas egenskap att i högre
eller lägre grad kunna mätta (neutralisera) baser.
Man säger, att en syras basicitet är 1, eller att en
syra är en-basisk, om en molekyl af syran kan
mätta blott en enda molekyl af en ensyrig bas; att
den är 2, eller att syran är tvåbasisk, om en molekyl
af en syra mättar två molekyler af en ensyrig bas
o. s. v. Enbasiska syror gifva med ensyriga baser
blott en enda klass salter, de neutrala, t. ex.:
H N O3 | + | K. O H | = | H2 O | + | K N O3 |
Salpetersyra, enbasisk syra | | Kali, ensyrig bas | | Vatten | | Kaliumnitrat, neutralt salt. |
Tvåbasiska syror kunna med ensyriga baser gifva
både neutrala och sura salter t. ex.:
H2 S O4 | + | 2 K. O H | = | 2 H2 O | + | K2 S O4 |
Svafvelsyra, tvåbasisk syra | | Kali, ensyrig bas | | Vatten | | Kaliumsulfat, neutralt salt. |
H2 S O4 | + | K. O H | = | H2 O | + | K H} S O4 |
| | | | Vatten | | Surt kaliumsulfat, surt salt. |
P. T. C.*
Basidier, bot. Se Basidiomycetes.
Basidiesvampar. Se Basidiomycetes.
Basidiolichenes, bot. Se Basidiomycetes
och Lafvar.
Basidiomycetes, Basidiesvampar, bot., en
af de viktigaste och största af de klasser, i hvilka
|
Olika utvecklingsstadier af en basidie. |
svamparna indelas. Liksom för Ascomyceterna det
utmärkande är att de ega asci och askosporer, så är
för basidiomyccterna det karakteristiskt att de alla
ega basidier, som utveckla basidiosporer.
Förökningen sker hufvudsakligen med tillhjälp af
dessa basidiosporer. Från det ledade myceliet eller
svampens vegetativa del utväxa hyfer (se a i fig.),
som ofta äro samlade i en särskild svampfrukt, till
basidier. Dessas utseende och beskaffenhet äro de
viktigaste kännetecknen på de skilda hithörande
grupperna. Basidierna förblifva antingen odelade
eller dela sig före sporbildningen genom tvär- eller
längdväggar (se fig.) i vanligen fyra rum, som hvart
och ett bär en spor på ett kortare eller längre skaft
(sterigma). Hos de odelade basidicrna utväxa
vanligen 4 kägelformade sterigmer (se b i fig.),
hvilkas ändar växa och fyllas med protoplasma.
Basidiens cellkärna, som uppkommit genom
|
Tvärdelad basidie. Längsdelad basidie. |
sammansmältning af 2 kärnor, delar sig i 4, och i hvar
och en af de 4 sterigmerna upptränger en kärna.
Sedan en skiljevägg uppstått, afsnöres den öfversta
delen såsom en basidiospor (se c i fig.). Oftast äro
basidierna jämte parafyser förenade i större antal i
s. k. hymenier (se d. o.), som intaga en bestämd
plats på svampfrukten. – Till förökning kunna tjäna
äfven konidier (se Ascomycetes) samt en
egendomlig form af dessa, som fått namn af
klamydosporer. Fortplantning på könlig väg är ej
känd. Jfr Apogami.
Då dessa svampars utseende och öfriga beskaffenhet
i mycket hög grad växla, hänvisas i öfrigt till de
enskilda ordningarna och familjerna.
Klassen indelas vanligen på följande sätt:
1:a underklassen Hemibasidii.
Ordn. Hemibasidiales (Ustilaginéer).
2:a underklassen Eubasidii.
1:a ordn. Protobasidiomycetes,
familjer: Uredinacess,
Auriculariaceæ, Tremellaceæ.
2:a ordn. Autobasidiomycetes,
familjer: Dacryomycetaceæ,
Exobasidiaceæ, Thelephoraceæ,
Clavariaceseæ, Hydnaceæ,
Polyporaceæ, Agaricineæ m. fl. (bilda
tillsammans gruppen Hymenomycetes).
Phallaceæ, Lycoperdaceæ,
Sclerodermataceæ m. fl. (bilda
tillsammans gruppen Gasteromycetes).
I motsats mot ascomyceterna bildar endast ett ringa
fåtal basidiomyceter tillsammans med alger lafvar,
basidiolichener (se Lafvar).
G. L–m.
Basidiosporer, bot. Se Basidiomycetes.
Basidium, bot. Se Basidiomycetes.
Basigami, bot. Se Befruktning (växternas).
Basilan, en ö bland Sulu-öarna, genom
Basilan-sundet skild från Mindanao. 6° 30’ n. br., 122°
ö. lgd. Heter ock Isabela. B. är 58 km. lång och
42 km. bred samt har en areal af 1,275 kvkm.
och 12,000 inv. (1899). Ön är mycket fruktbar
(kokos, kakao, sockerrör, bomull) samt har värdefulla
skogar och utvecklad boskapsskötsel. Pärlfiske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Aug 8 00:04:22 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0547.html