Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1027-1028 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basilika, pelarhall. 1. Den antika basilikan. - Basilika, pelarhall. 2. Den kristna basilikan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bredd bestämdes af den spännvidd man i hvarje fall
vågade gifva takstolarna; dess höjd åter betingades
däraf att dess omfattningsmurar måste uppdragas så
högt öfver sidoskeppens tak, att fönster för
midtskeppets belysning i dem kunde anordnas.
Kolonnrader och sidoskepp voro äfven framdragna utefter
kortväggarna, och öfver sidoskeppen löpte rundt om
midtskeppet ett öppet galleri eller en läktare. I
någon af byggnadens hufvudaxlar, vanligen midt för
hufvudingången, anslöt sig till densamma en
öfverhvälfd, halfcirkelformig nisch (tribuna, absis, concha)
med fasta domaresäten.

Den första basilikan i Rom uppfördes år 185 f. Kr.
af M. P. Cato och kallades B. Porcia. Den
efterföljdes snart af andra i olika delar af staden: B.
Fulvia, B. Sempronia, B. Æmilia, B. Julia, B. Ulpia.
De utstyrdes med allt större lyx, och dyrbaraste
material användes för deras inre och yttre
byggnadsdelar, B. Ulpia ingick såsom ett led i den storartade
reglering af området emellan Mons Capitolinus och
Mons Quirinalis, som kejsar Trajanus lät utföra.
Framför basilikan ordnades ett stort af kolonnader
omgifvet torg, och bakom densamma restes på en

Plan af Konstantins basilika. Den prickade linjen betecknar borggården i Stockholms slott.

gård emellan tvenne biblioteksbyggnader den ännu
på sin plats stående Trajanus’ kolonn.
Anläggningen afslutades med ett tempel (se fig. sp. 1025).

Då hvalf- och betongbyggnadskonsten under senare
delen af kejsartiden nådde sin fulländning, ryggade
man icke tillbaka ens för att med hvalf öfverspänna
en basilikas betydande vidder. Konstantins (l.
Maxentius’) basilika var ett mästerstycke af romersk
hvalfbyggnadskonst. Ännu i sin ruin höjer den sig
imponerande öfver omgifningen vid sidan om Forum
romanum. I denna byggnad är det problemet löst,
att med användande af endast 4 fristående stöd
inuti hallen öfverhvälfva med tegel- och betonghvalf
ett rum med nära nog samma golfyta som borggården
i Stockholms slott. Midtskeppet, 25 m. bredt och
37 m. högt, är täckt med 3 krysshvalf och
sidoskeppen med hvartdera 3 tunnhvalf. Det är ett af
sidoskeppen, som nu står kvar som ruin.

Genomskärning af Konstantins basilika. De prickade linjerna beteckna konturerna af Östermalms kyrka i Stockholm.

Ruiner af Konstantins basilika.

2. Den kristna basilikan. Hvarken det
hedniska templets eller den judiska synagogans
planformer eller namn kunde af den första kristna
församlingen användas för deras gudstjänstbehof. De
första kristna församlingsbyggnaderna, afsedda
liksom basilikorna att under ett tak samla betydande
människoskaror till sammankomster, möten och
gudstjänster, fingo icke blott en med de trätäckta
basilikorna likartad planläggning, såsom varande den för
ändamålet enklaste och billigaste, utan erhöllo äfven
samma benämning, hvilken dock efter hand utträngdes
af ecclesia (fr. église). Den gamla benämningen
"basilika" kvarstår officiellt såsom hederstitel på de
7 äldsta och förnämligaste kyrkorna i Rom: S. Pietro,
S. Giovanni in Laterano, S. Maria Maggiore, S. Paolo
fuori le mura, S. Croche in Gerusalemme, S. Lorenzo
och S. Sebastiano. – Ordet basilika har emellertid
återupptagits i språkbruket, icke längre såsom
synonymt med kyrka, utan för att beteckna den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>