Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1039-1040 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baskiska språket och litteraturen. - Baskisk trumma. Se Tamburin. - Bas-kista l. Bastrumma - Bas-klarinett, musik-instrument. Se Klarinett. - Bas-klausul, mus.Se Bas-slut. - Bas-klav l. f-klav, musik-tecken - Baskuntsjak, saltsjö i Astrahan - Baskyl-system. Se Bascule-system. - Bas-linje, för karta inom skogshusållningen - Bas-luta, äldre namn för teorb (se d. o.) - Basmo, liten norsk gränsfästning - Basmätning. Se Geodesi. - Basnage de Beauval, Jaques, fransk kyrkohistoriker - Basoche l. Bazoche, de parisiske advokatskrifvarnes skråa, med privilegier att uppföra skådespel. - Basquiña, kvinnlig kappa i Spanien. - Basra l. Bassora, i asiatiska Turkiet - Bas-relief. Se Relief. - Bas-Rhin, franskt departement 1790-1871. - Bas-röst, den djupaste mansrösten - Bass, The Bass l. Bass Rock, skotsk klippö. - Bassa, turkisk ämbetsman. Se Pasja. - Bassadewitz l. Bassarovits, ett kortspel. - Bassæ. Se Bassai. - Bassai, liten stad i forna Grekland berömdt för sitt Apollon-tempel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lucien Bonaparte, "Langue basque et langues
finnoises" (1862) och "Le verbe basque" (1869),
Luchaire, "Les origines linguistiques de
l’Aquitaine" (1877), van Eys, "Dictionnaire
basque-français" (1873) och "Grammaire comparée des
dialectes basques" (1879, den första komparativa
baskiska grammatikan), Aizquibel, "Diccionario
basco-español" (2 bd, 1882–84), Vinson, "Essai
d’une bibliographie de la langue basque" (1891),
och Arechavala, "Bibliographia bascongada" (Bilbao
1900). Jfr Basker.

Baskisk trumma. Se Tamburin.

Bas-kista l. Bastrumma, skpsb., en af timmer
byggd kista, där plankor, som användas till fartygets
yttre och inre beklädnad, utsättas för heta
vattenångor ("basas"), för att lättare kunna tvingas in
efter fartygsbyggnadens nästan alltid buktiga form.

Bas-klarinett, musik-instrument. Se
Klarinett.

Bas-klausel, mus. Se Bas-slut.

Bas-klav l. f-klav, mus., ett tecken som,
med punkterna omslutande notsystemets fjärde
linje, anger att noten på denna linje är lilla
(ostrukna) f.

A. L.

Baskuntsjak, saltsjö i ryska guvern. Astrahan,
s. om Elton-sjön, genom järnväg förenad med
Vladimirovka vid Volga. 124 kvkm. Den lämnar salt
i större mängd (257,480 ton 1897) och af bättre
beskaffenhet än Elton-sjön. Vid dess södra strand
ligger kalmuckernas heliga berg Bogdo (se d. o.).

Baskyl-system. Se Bascule-system.

Bas-linje, skogsh. Före affattandet å karta af
olikheterna i skogsmarken eller skogsbestånden uppgås
i allmänhet en hufvudlinje ("baslinje"), som – om
terrängförhållandena så tillåta – bör dragas i
områdets längdriktning. Från denna baslinje utsättas
sedan, vanligen vinkelrätt, de öfriga behöfliga
mätningslinjerna.
F. L.

Bas-luta, mus., äldre namn för teorb (se d. o.).

Basmo, liten norsk gränsfästning, anlagd 1680
på ett ensamt liggande berg i Rödenes socken i
Smaalenenes amt, för att – jämte Fredriksten,
Blakjer, Kongsvinger och Kristiansfjeld – bilda en
fullständig försvarslinje mot Sverige. Fästningen,
som småningom förföll, iståndsattes och förstärktes
1700, men började raseras 1744. Murlämningar
synas emellertid ännu.
Y. N.
L. W:son M.

Basmätning. Se Geodesi.

Basnage de Beauval [bana* d* båva’ll],
Jacques, fransk kyrkohistoriker, protestant, f. 1653 i
Rouen, var där i åtskilliga år präst, tills han 1685
öfverflyttade till Holland, och innehade sedan
prästerlig befattning först i Rotterdam och därefter i Haag,
där han afled 1723. På grund af sin diplomatiska
duglighet användes han i flera diplomatiska uppdrag.
Hans många arbeten äro dels af dogmatisk-polemisk,
dels af historisk art. Berömda äro bland de senare
Histoire de la religion des églises réformées (1690,
flera uppl.) samt Histoire de l’église depuis
Jésus-Christ jusqu’à présent (1699) och likaså hans Histoire
des juifs depuis J.-C. jusqu’à présent (1706).
J. Hdr.

Basoche [baså*] l. Bazoche, fullst. Confrérie
de la basoche, fr., de parisiske advokatskrifvarnas
skrå, hvilket stiftades i början af 14:e årh. Filip
den sköne gaf 1303 skrået privilegium på att uppföra
skådespel. Det var väsentligen moraliteter
(se d. o.) och farser (se d. o.), som skrået
uppförde. Bland farserna har den vid midten af 15:e
årh. författade "Advokaten Pathelin" blifvit mest
berömd. Skrået egde bestånd till 1789. – Ordet
"basoche" anses härleda sig från lat. basilica,
kunglig byggnad, emedan basoche-sällskapet först höll
sina sammanträden i det kungliga slott, som var
upplåtet åt parlamentet. Jfr Petit de Julleville, "Les
comédiens en France au moyen âge" (1885).

Basquiña [vaskinja], sp. (af basco, baskisk), ett
slags vid kappa, som begagnas af kvinnorna i Spanien.

Basra l. Bassora. 1. Vilajet i asiatiska
Turkiet, omfattande södra Mesopotamien samt
El-ahsa i östra Arabien. Areal (enl. Cuinet) 42,700
kvkm. Omkr. 200,000 inv. – 2. Hufvudstad i detta
vilajet, på västra stranden af Sjatt el Arab, 90 km.
ofvanför dess mynning, genomdraget af många
kanaler, hade 1854 endast omkr. 5,000 inv., men har,
genom Midhat pasjas kloka förvaltning (1868–72)
och sedan engelsmännen bragt dess handel i sina
händer, åter uppblomstrat och fått sin folkmängd ökad
till bortåt 18,000 inv. Det engelska
Eufrat-Tigris-ångfartygsbolaget har samtrafik med ångbåtslinjerna
mellan Europa och Indien, och B:s handel öfverträffar
nu Abusjers. Införseln (bomullstyg, socker m. m.)
hade 1900 ett värde af omkr. 16,₉ mill. kr. och
utförseln (ull, spannmål, dadlar m. m.) omkr. 16,₄
mill. kr., oafsedt den stora smyghandeln.

Bas-relief [bar*liä’ff], fr. Se Relief.

Bas-Rhin [ba-rä’], 1790–1871 franskt
departement, bestående af norra Elsass och begränsadt i
s. af depart. Haut-Rhin, i v. af depart. Moselle,
Meurthe och Vosges, i n. ö. af Rhen-Pfalz och i ö.
af Baden. Det hade en areal af 4,553 kvkm., med
588,970 inv. (1866), och var indeladt i 4
arrondissemang: Strasbourg, Saverne, Schlestadt och
Wissembourg. Hufvudstad: Strassburg. Genom
Frankfurtfreden 1871 afträddes det jämte det öfriga Elsass
och en del af Lothringen till Tyskland och
motsvaras nu ungefär af regeringsområdet Unter-Elsass
(se Elsass).

Bas-röst, den djupaste mansrösten, hvars
ungefärliga omfång är från F till e¹. Djupa baspartier gå
emellertid ända till D, höga till fiss¹ (i ovanligare
körföreningar, såsom kyrk-körerna i Berlin och
Petersburg, Uppsala student-kör m. fl., finnas ofta basar,
som gå ned i kontra-oktaven). Bas-röstens klang är,
i synnerhet på djupet, kärnfull och fast, allvarlig
och värdig; men den egnar sig förträffligt äfven för
komiska effekter ("bas-buffo").
A. L.

Bass [bä’s], The Bass l. Bass Rock, klippö
på Skottlands östkust, i grefskapet Haddington, nära
inloppet till Forth-viken, 107 m. hög, krönt af ett
gammalt tom, som förr var statsfängelse. Ön är
obebodd, men ett tillhåll för ofantliga skaror sjöfågel
(mest Pelecanus bassanus).

Bassa, hög turkisk ämbetsman. Se Pasja.

Bassadewitz l. Bassarovits, ett kortspel,
som spelas af fyra personer och hvarvid det gäller
att göra så få stick som möjligt. Spelarna måste
bekänna färg, och det finns ingen trumf.

Bassæ (lat.). Se Bassai.

Bassai (grek. Βάσσαι, lat. Bassæ), liten stad i
det forna Grekland, sydvästra Arkadien, vid Figalia,
var berömdt för sitt Apollon-tempel. Detta
uppfördes af Iktinos under peloponnesiska krigen och
är väl bibehållet. Reliefer därifrån finnas i British
museum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>