Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1063-1064 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bates, folkstam. Se Guarani. - Bates, Edward, amerikansk politiker - Bates, Henry Walter, engelsk naturforskare - Batesar, stad i Agra - Batgaon. Se Bhatgaon. - Bath. 1. Stad i sydvästra England - Bath. 2. Stad i nordamerikanska Maine. - Bath, earl of - Bathain. Se Bassein. - Bathgate, skotsk stad - Bathildis, helgon. Se Batilda. - Bath-metall - Bathometer. Se Batometer. - Bath-orden,"The most honourable order of the bath"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bates, folkstam. Se Guarani.

Bates [bei’ts], Edward, amerikansk politiker,
f. 1793 i Belmont, Virginia, d. 1869 i S:t Louis,
Missouri, tillhörde en virginisk kväkaresläkt och
utvandrade 1814 till det då ännu föga befolkade
Missouri, där han blef advokat och vid sin vän Henry
Clay’s sida lifligt deltog i det politiska lifvet. 1826
–28 satt han i kongressen som antidemokrat, egnade
sig sedan under 25 år helt åt sitt yrke, men spelade
under 1850-talets senare hälft ånyo en rätt
framträdande politisk roll samt uppträdde då energiskt
mot Missouri-kompromissens upphäfvande och Kansas’
upptagande som stat under den slafverivänliga
s. k. Lecomptonförfattningen. B. vann allt större
anseende bland slafveriets motståndare och nämndes
1859 t. o. m. bland det republikanska partiets
presidentkandidater. Han trädde emellertid tillbaka
för Lincoln, hvarigenom dennes val högeligen
befordrades, och tillhörde sedan som generaladvokat
(1861–64) Lincolns kabinett utan att i denna
befattning göra sig särskildt bemärkt.
V. S–g.

Bates [bei’ts], Henry Walter, engelsk
naturforskare, f. 1825 i Leicester, började redan som
fabrikslärling att idka entomologiska studier, hvilka
han fortsatte som bryggeribokhållare, i hvilken
ställning han tilldrog sig Darwins och A. R. Wallaces
uppmärksamhet. Den senare föreslog honom att
deltaga i en expedition till något af entomologerna
försummadt område. De afreste 1848 till Amasonfloden,
hvilken de tillsammans bereste till 1850, då de, för
att hinna utforska större områden, åtskildes i Manaos
vid Rio Negro. 1859 återvände B. till England, efter
att under 11 års forskningar ha upptäckt öfver 8,000
nya insektarter. 1863 utgaf han The naturalist on
the river Amazonas ("Naturforskaren på
Amazonfloden", 1872), en af de utmärktaste naturhistoriska
reseskildringar något språk eger. 1864 blef han
sekreterare i geografiska sällskapet i London och utgaf
som sådan sällskapets publikationer, liksom han äfven
biträdde vid utgifvandet af många framstående
geografiska verk. Död 1892.
G. Stg.

Batesar [bātesā’ə], stad i distriktet Agra i
brittisk-indiska Nordvästprovinserna, vid Jumna. I B. hålles
en stor årlig marknad, besökt af omkr. 150,000
pilgrimer och handlande.

Batgaon. Se Bhatgaon.

Bath [bā’th]. 1. Stad och sedan 1888 eget grefskap
i sydvästra England, vid floden Avon, i en vacker, af

Ruiner af det stora romerska badet i Bath.

kullar amfiteatraliskt omfattad dal. 52,751 inv.
(1901). B. är ryktbart genom sina praktfulla
byggnader, bland hvilka märkes en 1499–1616 i ren
gotisk stil byggd domkyrka, och sina mycket anlitade
varma mineralkällor – de enda i England. Redan
forntidens romare kände till dessa källor

Badhuspelargången och domkyrkan i Bath.

(Aquæ solis) och uppförde invid dem praktfulla badhus, af
hvilka synnerligen väl bibehållna ruiner ännu finnas.
De gamle britterna kallade B. Caer badun (badstaden).
– 2. Stad i nordamerikanska staten Maine, vid
floden Kennebec, ej långt från Atlantiska oceanen.
10,477 inv. (1900). Skeppsbyggeri och ansenlig
handel.

Bath, earl of, engelsk statsman. Se Pulteney.

Bathain. Se Bassein.

Bathgate [bā’thgeit], stad i skotska grefsk.
Linlithgow. 6,786 inv. (1901). Kol- och järngrufvor.

Bathildis, helgon. Se Batilda.

Bath-metall, en blekt gul legering af mässing
och zink, hvilken användes till ljusstakar,
tekannor m. m.

Bathometer. Se Batometer.

Bath-orden (eng. "The most honourable order of
the bath"), "badets orden", den till rangen fjärde af
Storbritanniens ordnar, plägar anses leda sitt
ursprung från Henrik IV:s kröning 1399, då enligt
Froissarts berättelse 46 personer erhöllo en särskild
ridderlig värdighet efter ceremonier, i hvilka ett bad
spelade en framstående roll. Badet skulle symbolisera
den renhet chevaleriets lagar kräfde. Möjligt är, att
en liknande värdighet under dylika ceremonier redan
under ett äldre skede af medeltiden utdelats, och
någon fast sammansluten orden torde ej ha formligen
instiftats 1399. Sedermera omtalas vid flera
högtidliga tillfällen utnämning af "knights of the bath"
under liknande ceremonier, t. ex. 1610, då Jakob I:s
son Henry blef prins af Wales, och 1661 vid Karl
II:s kröning. Sin fasta organisation fick Bath-orden,
då den 1725 "återupplifvades" af Georg I; det
bestämdes då, att den skulle bestå af suveränen och 37
riddare. Nya statuter, innebärande ordens utvidgning
och fördelning i 3 klasser, gåfvos 1815 och hafva
sedan vid flera tillfällen förnyats och tillökats. Orden
var ända till 1847 nästan uteslutande afsedd för
militärer, men då inrättades i hvarje klass äfven en
civil afdelning. De tre klasserna äro storkors (knights
grand cross, beteckning efter namnet: G. C. B.),
kommendörer (knights commanders, beteckning: K.
C. B.) och riddare (companions, beteckning: C. B.).
Första klassen är nominellt begränsad till 50 militära
och 25 civila, den andra till 123 militära och 80
civila, den tredje till 690 militära och 250 civila

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>