Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bayard, Pierre de Terrail, seigneur de B., riddaren utan fruktan och tadel. - Bayard. Nordamerikansk familj af hugenottsläkt. 1. Nicholas B., f. 1644 - Bayard. 2. John B., köpman och förkämpe för oafhängighetsrörelsen i Filadelfia. - Bayard. 3. James Asheton B., advokat, politiker, senator för Delaware. - Bayard. 4. Richard Henry B., advokat, politiker, senator för Delaware - Bayard. 5. James Asheton B., advokat, politiker, senator för Delaware. - Bayard. 6. Thomas Francis B., diplomat och politiker - Bayard, Jean François Alfred, fransk dramatiker - Bay City, stad i Michigan - Baycuru-rot. Se Baykuru-rot. - Bayer, Johannes, tysk astronom, f. 1572 - Bayer, Gottlieb Siegfried, tysk orientalist och historiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mézières 1893. Se vidare Poirier, "Vie de Bayard"
(1889).
E. A–t.
Bayard [bai’*d], nordamerikansk familj, urspr.
en fransk hugenottsläkt. Dess äldste med säkerhet
kände stamfar var Samuel B., en rik köpman i
Amsterdam, som troligen var son af en till Holland
undan religionsförföljelserna på 1580-talet flyktad
teologie professor i Paris, Balthasar B.
Samuel B. var gift med en syster till Peter Stuyvesant,
Nya Amsterdams siste guvernör, och hans änka
åtföljde med sina 3 söner brodern till Amerika
1647. Bland släktens medlemmar i Amerika märkas
följande.
1. Nicholas B., son af Samuel B., f. 1644,
d. 1707 i New York, var först sin morbror Stuyvesants
sekreterare och därefter, sedan 1672,
provinssekreterare i den holländska förvaltningen. Under den
engelska tiden blef han 1685 borgmästare (mayor)
i New York och tog en liflig del i de partistrider,
som upprörde denna koloni mot 1600-talets slut.
2. John B., den föregåendes brorsons sonson,
köpman och en af oafhängighetsrörelsens kraftigaste
förkämpar i Filadelfia, f. 1738, d. 1807, verkade
1765 energiskt mot importen af tullpliktiga engelska
varor, levererade efter frihetskrigets utbrott vapen
åt kongressens trupper och utrustade kapare på egen
hand. Personligen deltog B. i kriget som öfverste
1776–77, var 1785 medlem af den "kontinentala
kongressen" och blef genom sina patriotiska
uppoffringar under kriget nästan ruinerad. Jfr Grant
Wilson, "Colonel John B. and the B. family of
America" (1885).
3. James Asheton B., den föregåendes
brorson, politiker, f. 1767 i Filadelfia, blef 1787
praktiserande advokat och var 1797–1803 medlem af
representanternas hus samt 1804–12 senator för
Delaware. B. var politiskt nära förbunden med
Alex. Hamilton och tillhörde det federalistiska
partiets mest framträdande män. Det var B., som 1801
i förening med Hamilton verkade att Jefferson, och
ej den äfventyrlige Aaron Burr, af kongressen valdes
till president. I senaten uppträdde han 1812 kraftigt
mot krigsförklaringen mot England. 1813 sändes B.
jämte J. Qu. Adams och Alb. Gallatin till Europa
som fredsunderhandlare och tog som ledamot af den
utvidgade fredskommissionen en framträdande del
i de förhandlingar, som ledde till freden i Gent 24
dec. 1814. Han afled kort efter återkomsten hem,
i Wilmington, Delaware, 1815.
4. Richard Henry B., den föregåendes son,
politiker, f. 1796 i Wilmington, Delaware, d. 1868
i Filadelfia, egnade sig åt advokatyrket, slöt sig i
politiken till whigpartiet, var 1837–45 senator för
Delaware och 1850–53 Förenta staternas sändebud
i Bruxelles.
5. James Asheton B., den föregåendes
broder, politiker, f. 1799 i Wilmington, Delaware,
d. 1880, vann stort rykte som advokat och valdes
1851 till senator för Delaware. I senaten, där han
satt till 1869, tillhörde han det demokratiska partiet,
var länge ordförande för dess juridiska utskott och
ansågs som en auktoritet i fråga om författningens
tolkande.
6. Thomas Francis B., den föregåendes
son, diplomat och politiker, f. 1828 i Wilmington,
Delaware, d. 1898 i Dedham, Massachusetts, var
först bestämd för handelsyrket, men slog om,
studerade juridik och blef 1851 praktiserande advokat.
1869 efterträdde han sin fader på den senatorsplats
för Delaware, som så många af släktens medlemmar
förut intagit, och tillhörde sedan senaten till 1885.
B. utöfvade genom sina omfattande finansiella och
juridiska kunskaper stort inflytande i senaten och blef
där snart det demokratiska partiets ledare. 1877
var han medlem af det utskott, som skulle undersöka
om Hayes eller Tilden lagligen utsetts till Förenta
staternas president, och efter mordet på Garfield
1881 intog han efter vicepresidenten Arthur dennes
plats som senatens ordförande. Själf var B. vid
upprepade tillfällen påtänkt till demokratisk
presidentkandidat. Cleveland utnämnde honom 1885 till
statssekreterare, och som sådan ledde han (1885–89)
med takt och försiktighet Förenta staternas
utrikespolitik. Vid Clevelands afgång återgick B. till sin
advokatverksamhet i Wilmington, men då Cleveland
1893 ånyo blef president, utsågs B. till ambassadör
i London. På denna post, som han innehade till 1897,
gjorde sig B. synnerligen högt värderad af
engelsmännen, men fick i representanternas hus uppbära
klander för öfverdrifven engelskvänlighet.
V. S–g.
Bayard [bajär], Jean François Alfred,
fransk dramatiker, f. 1796, d. 1853, skref – ensam
eller tillsammans med Scribe, Mélesville, Dumanoir
o. a. – mer än 200 teaterstycken, af hvilka många
gifvits med stor framgång. Bland dem, som uppförts
i Sverige, må nämnas Le père de la débutante (1837,
"Debutanten och hennes far", 1838), Le mari à la
campagne (1844, "Den gifte mannen i staden och
på landet", 1845), Un câteau de cartes (1848,
"Min hustru vill ha en syssla", 1850), Le gamin
de Paris (1836, "Pariserpojken", 1837), Les
premières armes de Richelieu (1839, "Richelieus första
vapenbragd", 1842), La niaise de Saint-Flour
("Frieri och förställning", 1849) samt texten till
Donizettis opera La fille du régiment (1840,
"Regementets dotter" 1845). – Blanches "Hittebarnet"
är en bearbetning af B:s och Varners Roquelain à
la recherche d’un père, och Blanches "Stockholm,
Västerås och Uppsala" är en bearbetning af B:s
och Varins Paris, Orléans et Rouen.
Bay City [bei’ si’ti], stad i nordamerik. staten
Michigan, vid Saginaw, strax ofvanför dess utlopp i
sjön Huron. 27,628 inv. (1900). Kvarnar,
saltverk, export af salt fisk. B. blef stad 1865. – På
andra sidan Saginaw ligger West Bay City.
Baycuru-rot. Se Baykuru-rot.
Bayer, Johannes, tysk astronom, f. 1572 i
Rhain, Bajern, d. 1625 i Augsburg, var till yrket
advokat och såsom astronom känd hufvudsakligen
genom sin stjärnkatalog och sin stjärnkarta,
Uranometria (1603; nya uppl. 1648 och 1661), en
stjärnatlas i 51 kartor, hvilken, tills den första på
grund af observationer med kikare uppgjorda atlas
(Flamsteeds, 1729) utkom, ansågs vara det
tillförlitligaste verk af denna art. Angående den af B.
införda nomenklaturen vid stjärnornas systematik se
Stjärna.
K. B.
Bayer, Gottlieb Siegfried, tysk
orientalist och historiker, f. 1694 i Königsberg, filos.
magister i Leipzig 1717, kallades 1726 till professor
i klassiska antikviteter vid vetenskapsakademien i
Petersburg, där han afled 1738. Af hans många
arbeten (mestadels utgifna i akademiens handlingar)
må nämnas: Origines russicæ, De varagis ("Varager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
