Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beneke, Friedrich Eduard, tysk filosof. - Benelius, Josef Paul rik, katolsk präst och biblöfversättare, f. 1843 - Bene meritus - Benes, Trebizsky Václav, tjechisk författare. - Beneschau - Benestad - Bene valete - Benevent. Se Benevento. - Benevento. 1. Provins. 2. Hufvudstad. - Beneventum. Se Benevento. - Bene vixit, qui bene latuit - Benevole lector (lat.) benägne läsare - Benevolens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra delar af filosofien inslog denne af sin samtid
förbisedde tänkare en riktning, som är besläktad med
nutidens vetenskapliga tidsanda, så inom etiken, som
han söker gifva psykologisk grundval, som inom
religionsfilosofien, hvars uppgift han ser i att psykologiskt
förstå det behof, som framkallat religionerna, och
därigenom inordna dessa i deras psykologiska
utvecklingsordning, i stället för att efter en trång
spekulativ norm beskära de historiskt gifna religiösa
dogmerna. Under det att Herbart ville grunda
psykologien ej blott på erfarenheten, utan ock på
metafysik, betraktar B. psykologien såsom alla andra
filosofiska vetenskapers grundval och vill behandla
den såsom en ren erfarenhetsvetenskap. Häri erinrar
han om den engelska skolan och erkänner sig såsom
lärjunge af Locke. Han erkänner det berättigade i
Herbarts kritik af den gamla läran om
själsförmögenheterna; minne, förstånd, känsla och vilja o. d.
äro inga enkla krafter, utan hypostaserade klassbegrepp
af mycket sammansatta företeelser. Men han fattar
heller icke med Herbart själen såsom en neutral
kampplats, där de olika föreställningarna komma och
gå, utan såsom en real kraft, hvars enkla
urförmögenheter, utvecklade ur det omedvetnas samverkan
med de yttre intrycken, han söker urskilja och i deras
lagbundna sammanhang studera. Bland hans talrika
skrifter må här nämnas endast Psychologische skizzen
(1825–27), Lehrbuch der psychologie als
naturwissenschaft (1833, 4:e uppl. 1877) och Erziehungs- und
unterrichtslehre (1835–36, 4:e uppl. 1876).
S–e.
Benelius, Josef Paul Erik, katolsk präst,
bibelöversättare, f. 17 dec. 1843 i närheten af
Regensburg, Bajern, egnade sig under en längre tid
åt lärarkallet, prästvigdes 1876 och antog, efter
en tids vistelse i England, plats som slottskaplan i
Lauvergnac, västra Frankrike, men kom 1879, på
kallelse af dåv. apostoliske vikarien J. G. Huber,
till Sverige, där han sedan varit anställd såsom präst
vid katolska församlingen i Stockholm. 1882 upptogs
han till svensk medborgare. B. har utgifvit flere
uppbyggelseskrifter och en större katekes samt
offentliggjorde 1895, för att tillmötesgå en länge hyst
önskan af katolikerna i Sverige, en illustrerad
öfversättning af nya testamentet, försedd med utförliga
förklarande anmärkningar, en synoptisk tafla och
ett större systematiskt sakregister. Öfversättningen,
som godkändes af den apostoliske vikarien Bitter,
är verkställd från Vulgata, den första svenska
öfversättning af denna urkund, men med ständig hänsyn
till den grekiska texten.
Bene meritus (lat.), väl förtjänt.
Beneš, Trebízský Václav, tjechisk
författare, f. 1849, d. 1884, utbildades för det prästerliga
kallet, men egnade sig tidigt åt novellistiskt
författarskap och studerade flitigt Böhmens äldre historia,
hvarur han hämtade konstnärligt stoff för sina många
romaner, berättelser och reseskisser, som blefvo
mycket omtyckta för sin fosterländska ton och ideella
tendens, ehuruväl bristfälligheterna i teknik och
komposition ej alltid kunde öfverskylas. B. var äfven en
utmärkt predikant, och fyra band af hans andliga tal
utgåfvos under den gemensamma titeln "Rätten till
lifvet" (Pravda k životu).
A–d J.
Beneschau (tjech. Benešov), stad i södra Böhmen,
vid järnvägen Wien–Gmünd–Prag. 6,788 tjechiska
inv. (1900). Lägre gymnasium, piaristkollegium.
I närheten ligger byn Konopischt jämte slott,
tillhörigt ärkehertig Frans Ferdinand af Österrike-Este,
med djurgård.
Benestad, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. 1,659 har. 439 inv. (1903). Annex till
Öfraby, Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Bene valete (lat.), faren väl!
Benevent. Se Benevento.
Benevento (Benevent). 1. Provins i södra
Italien (Kampanien). 2,118 kvkm. 256,504 inv.
(1901). Ett bergland med fruktbara dalar. Floden
Volturno utgör gränsen i väster. – 2. Hufvudstad i
denna provins, 170 m. ö. h., vid sammanflödet af
floderna Sabato och Calore. 24,137 inv. (1901).
Ärkebiskopssäte (sedan 969). Ansenlig handel, i
synnerhet med säd. Näst Rom är B. Italiens på
fornlämningar rikaste stad. Där finnes bl. a. en
triumfbåge från 114 e. Kr. (Trajanus’ triumfbåge, se fig.),
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
