Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beredning - Beredningsdistrikt. Se Bevillningsberedning. - Beredningshuggning - Beredskap - Beredskapskasematt. Se Kasematt. - Beredskapsställning - Bereg - Beregszász - Bereke - Berendes - Berendt, Karl Herman,tysk etnograf - Berengar I ochII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsrådsledamöter under ordförandeskap af statsministern.
Enligt departementalstadgan af 31 mars 1900 skola
somliga ärenden beredas af flera departementschefer
i samråd; så t. ex. frågor rörande handel och sjöfart
af utrikesministern och civilministern, tull- och
postfrågor samt brännvinslagstiftning af finansministern
och civilministern eller jordbruksministern,
kyrkolagfrågor af justitieministern och ecklesiastikministern
o. s. v. Beredningen af s. k. ministeriella mål sker
enligt R. F. på det sätt "konungen lämpligast synes".
Oftast beredas dessa ärenden genom
kabinettssekreteraren eller kansliråden i utrikesdepartementets
afdelningar. Stundom höres äfven statsrådet
förberedelsevis. I statsrådsberedningen skötes
föredragningen vanligen af en byråchef. Den beredning,
som kan förekomma vid kommandomål, skötes af
kommandoexpeditionen. Justitieärenden beredas i
konungens nedre justitierevision, som i vissa fall
låter sin beredning åtföljas af ett betänkande eller
förslag till dom.
För riksdagsärendenas beredning tillsättas vid
hvarje riksdags öppnande fem ordinarie utskott,
hvarjämte, när sådant finnes vara af nöden,
"särskilda utskott" och för vissa frågors beredning
"tillfälliga utskott" väljas (se Utskott). Äfven
beredning af ärenden, som höra under åtskilliga
beslutande korporationers myndighet, utföres genom
särskilda beredningsutskott; så har t. ex. Stockholms
stadsfullmäktige ett beredningsutskott, Stockholms
kyrkofullmäktige ett o. s. v. Jfr Rikets
allmänna ärendens beredning.
Beredningsdistrikt. Se
Bevillningsberedning.
Beredningshuggning, skogsh. I de
hushållningsplaner, som upprättats för de allmänna skogarna,
föreskrifves ofta i samband med rensningshuggning
s. k. beredningshuggning. Denna huggning ingår i
allmänhet icke uti beräkningen af den ordinarie
virkesafkastningen. Med beredningshuggning menas
härvid borttagande af äldre öfverskärmande träd, som
hindra den öfriga skogens tillväxt eller ett
skogsbestånds bringande till mera likformighet och
jämnhet. I skogshushållningen förstår man därmed äfven
de huggningar inom äldre bestånd, medelst hvilka
genom ljusets ökade tillträde de bättre kvarstående
träden beredas tillfälle till ökad tillväxt och framför
allt en rikare frösättning, på samma gång som
skogsmarken i vissa skogar, där olämplig markbetäckning
förefinnes, såsom djupt löflager i de täta
bokskogarna eller tät, tjock mossmatta i barrskogarna,
förberedes till mottagande af de nedfallande
skogsfröen, påminnande således om nutidens
ljushuggningar.
F. L.
Beredskap. 1. Krigsv. Vid trupp, förlagd i
kasern eller läger, benämning på afdelning, som är
redo att genast utrycka i händelse af behof, såsom
vid eldsvåda (brandberedskap), upplopp o. d.
1881–1900 användes ordet äfven för att beteckna
ett kompanis eller en skvadrons slutna del i
bevakningstjänsten.
C. O. N.
2. Sjöv. Med afseende på den tid, som är
behöflig för att sätta svenska flottans fartyg äfvensom
minpositionernas materiel i fullt stridsfärdigt skick,
äro dessa förlagda i 1:a eller 2:a beredskap
eller upplagda. Å fartyg eller minposition i
beredskap skola städse vara kommenderade de
uppbördsmän, som erfordras för uppbördernas vård.
1:a klassens fartyg (chefsfartyg, 1:a och 2:a kl.
pansarbåtar, kryssare, korvetter) skola vara färdiga
att utgå på expedition inom 48 timmar, öfriga fartyg
eller minposition inom 24 timmar efter det order
om utrustningen ingått till stationen, allt såvida de
äro förlagda i 1:a beredskap. Vintertiden lämnas 24
timmar utöfver dessa tider. Fartyg, som äro förlagda
i 2:a beredskap, skola vara färdiga att utgå på
expedition 3–8 dygn efter det order härom ingått.
Afrustade fartyg, å hvilka maskiner, lavettage m. m.
äro söndertagna och delvis förvaras i land, sägas
vara upplagda. Om ett fartyg skall undergå sådan
betydligare reparation, som erfordrar längre tid
än en månad, förlägges det under
reparation.
H. W–l.
Beredskapskasematt. Se Kasematt.
Beredskapsställning, krigsv., truppers
uppställning i samlade massor före deras insättning i strid.
Bereg [bä’räg], ungerskt komitat, vid gränsen,
mot Galizien. 3,724 kvkm. 207,647 inv. (1900),
hvaraf 46 % rutener, 45 % ungrare och 9 %
tyskar. Den nordöstra hälften fylles af Karpaterna.
Åkerbruk, vinodling. Utmärkta mineralkällor.
Hufvudstad är Beregszász.
Beregszász [bä’räksas], hufvudstad i ungerska
komitatet Bereg. 9,609 inv. (1900), ungrare. B.
grundlades af sachsiska kolonister.
Bereke, mongolisk ilkan. Se Mongolerna.
Berendes, svensk-finsk släkt. Se Berndes.
Berendt, Karl Hermann, tysk etaograf, f.
1817 i Danzig, d. 1878 i Guatemala, utvandrade
1851 som läkare till Central-Amerika. Vid sidan af
sin praktik sysselsatte han sig med
naturvetenskapliga, geografiska och särskildt etnografiska
forskningar. Utom flere tidskriftsartiklar offentliggjorde
han Remarks on the centres of ancient civilisation
in Central-America (1876) och, i förening med
Rockstroh, Los indigenas de la America central y sus
idiomas (1878). Bland hans efterlämnade manuskript
fanns en grammatik öfver mayaspråket.
(G. Stg.)
Berengar, namn på tvenne konungar i Italien,
hvilka på mödernet voro besläktade med karolingerna.
1. Berengar I, son till hertig Eberhard af
Friuli och kejsar Ludvig den frommes dotter Gisela,
blef efter sin faders död, 874, markgrefve af Friuli
och bemäktigade sig 888, efter Karl den tjockes
frånfälle, Italiens krona och kröntes till konung i
Pavia. Han måste likväl hela sin lefnad kämpa med
medtäflare. Först besegrades han vid Trebbia af
hertig Guido af Spoleto, som 889 blef vald och 891
af påfven krönt till konung af Italien och romersk
kejsare. Konung Arnulf af Tyskland, som blifvit
inkallad till Italien af B. och af påfven Formosus,
förjagade Guido 893 och insatte B. åter. Efter Guidos
död, 894, förnyade B. striden med hans son
Lambert, som dock snart ingick ett fördrag med B.,
enligt hvilket den sistnämnde erhöll nordöstra Italien
till floden Adda. Vid Lamberts död, 898, ville B.
taga hela Lombardiet i besittning, men blef 899
slagen af ungrarna vid Brenta. Sedermera fick han
en ny motståndare i konung Ludvig af Nedre
Burgund, hvilken, ehuru besegrad år 900, återkom året
därpå, men slutligen, 905, blef öfverfallen vid Verona,
tillfångatagen och hemskickad med förlust af sin
syn. Åter herre öfver Lombardiet, kröntes B. 915
af Johannes X till kejsare och bibehöll sig såsom
sådan under sin återstående lifstid, ehuru under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
