Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1491-1492 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergshandtering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till omkr. 17,003,040 kg. från 63,761,400 kg.,
hvilket den utgjorde i början af 1600-talet.
Världsproduktionen af tackjärn i nutiden framgår af
nedanstående tabell:

1882 ...................................	ton	21,461,127
1892 ...................................	»	26,460,710
1902 ...................................	»	44,557,991

Däraf framställdes i:

		1882	1902
Storbritannien ........	ton	8,631,727	8,653,976
Förenta staterna .....	»	4,698,790	18,003,448
Tyskland ................	»	3,380,806	8,402,660
Sverige ..................	»	398,945	524,400

Sverige har flera berömda namn fästa vid sin
bergshandtering, t. ex. Swedenborg, Rinman, T.
Bergman, Cronstedt, Tilas, Sefström, Ekman m. fl.
Bergshandteringens utveckling har äfven i hög grad
främjats genom den under benämningen
"Järnkontoret" 1747 bildade kraftiga sammanslutningen
mellan de svenske bruksegarna (se Järnkontoret).

Af den svenska bergshandteringens utveckling och
nuvarande ställning lämnar nedanstående tabell en
öfversikt, hämtad ur kommerskollegiets berättelser
för 1894 och 1903.

			1894	1903
Bruten järnmalm ...............		ton	1,926,523	3,677,520
Sjö- och myrmalmer .........		»	689	321
Tackjärn ...........................		»	456,272	506,825
Gjutgods, framstäldt         direkt från masugn		»	6,537	8,543
Smältstycken och         råskenor, ovällda ......		»	204,517	192,342
Götmetall, ovälld:         Bessemermetall ........		»	83,322	84,229
Martinmetall ............		»	84,003	232,878
Degelgötmetall .........		»	510	1,105
Stång-, fason- och         finjärn samt -stål         jämte andra gröfre         tillverkningar af         smidesjärn och stål ...		»	286,302	353,029
Silfver- och         blymalmer, brutna ...		»	14,825	9,792
Kopparmalm,	bruten	»	25,710	36,687
Zinkmalm,	»	»	47,029	62,927
Manganmalm,	»	»	3,359	2,244
Antimonmalm,	»	»	0,03	––
Svafvelkis,	»	»	656	7,793
Guld,	tillverkadt	kg.	93,6	50,6
Silfver,	»	»	2,869,5	1,004,6
Bly,	»	»	317,091	670,699
Blyglete,	»	»	13,272	7,225
Koppar,	»	»	349,899	776,038
Kobolt,	»	»	1,580	––
Svafvel,	»	»	36,000	74,000*
Kopparvitriol,	»	»	722,501	1,170,914
Järnvitriol,	»	»	361,918	61,500
Rödfärg,	»	»	1,563,731	1,162,887*
Alun,	tillverkadt	kg.	261,009	140,465
Blyerts,	»	»	105,630	24,559
Stenkol,	brutna	ton	213,634	320,390
Eldfasta leror,	»	»	129,617	172,718
Klinkerlera .....................		»	––	57,321
Brunsten ........................		kg.	––	332,000
Zinksulfat .......................		»	––	79,000
* 1902.

Antalet år 1894 med malmfångst arbetade grufvor var
326, år 1903 däremot 322.

	1894 erhöllos			1903 erhöllos
Silfver- o. blymalmer ...	ur	21	grufvor,	ur	7	grufvor
Kopparmalm ...............	»	17	»	»	12	»
Zinkmalm ....................	»	28	»	»	14	»
Manganmalm ..............	»	8	»	»	2	»
Antimonmalm ..............	»	1	»	»	–	–
Svafvelkis ...................	»	2	»	»	1	»
Stenkol och leror ........	å	7	fält,	å	7	fält

Af guldmalm ha några bestämda kvantiteter ej
redovisats, men från Stora Kopparbergs grufva har
uppgifvits att af den därstädes år 1893 erhållna
kopparmalmen 2,441 ton samt af den 1903 erhållna
1,467 ton varit guldförande. Antalet begagnade
masugnar år 1894 var 145, mot 136 under år
1903.

Vid bergverks- och bruksrörelsen användes 1894
1,669 motorer, däraf 1,231 vattenhjul och turbiner
samt 314 ångmaskiner; samtidigt sysselsattes 25,452
arbetare, däraf 10,902 med grufdrift (7,562 i
järngrufvor) och 13,855 i järnverk. Under 1903 användes
1806 motorer, däraf 1,063 vattenhjul och turbiner
samt 370 ångmaskiner (öfriga hufvudsakligen
elektriska motorer); antalet sysselsatta arbetare var s. å.
30,731, däraf 14,422 vid grufdrift (10,130 i
järngrufvor) samt 15,459 vid järnverk. Samtliga 1903
i Sverige för bevillning uppskattade bergverksegares
inkomst af bergverkens drift utgjorde 10,929,560 kr.

Litt.: Haupt, "Bausteine zur philosophie der
geschichte des bergbaues" (1865–67), Beck,
"Geschichte des eisens" (1884 ff.), v.
Festenberg-Packisch, "Bausteine zur geschichte des deutschen
bergbaues" (1901), och Treptow, "Die
mineralbenutzung in vor- und frühgeschichtlicher zeit" (s. å.);
vidare på svenska: S. Rinman, "Bergwerkslexikon"
(1788), E. Erdmann, "Om stenkolsindustriens
utveckling i Sverige" (1878), J. O. Carlberg,
"Historiskt sammandrag om svenska bergverkens uppkomst
och utveckling samt grufvelagstiftningen" (1879),
C. P. Solitander, "Om bruksrörelsen och
bergshandteringen i östra Finland" (1884), Th. Nordström,
"Bidrag till Sala silfververks och bergslags historia"
(1885), R. Åkerman, "Om den svenska
jernhandteringens utvecklingsstadier" (1896), Tekla Hultin,
"Historiska upplysningar om bergshandteringen i
Finland under svenska tiden" (1897), samt
"Grufhandtering och hyttväsen" (bd V af "Uppfinningarnas
bok", 2:a uppl., 1902). Vidare hänvisas till
följande periodiska skrifter: "Jernkontorets annaler",
"Teknisk tidskrift", "Journal of the Iron and steel
institute", "Zeitschr. f. berg-, hütten- und
salinenwesen im preuss. staate", "Österr. zeitschr. f. berg-
u. hüttenwesen", "Annales des mines" och "The

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>