Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg-uf, Bulo maximus, zool., den största af alla ugglor - Bergunda, socken i Kronobergs län, Kinnevalds härad - Bergvald, Anders Johan, finsk ämbetsman. Se Wasastjerna - Bergvax, miner. Se Ozokerit - Bergverkstionde, den staten tillkommande andelen af tillverkningen af metaller och mineral - Bergvik, vattensåg om sex ramar i Söderala socken af Gäfleborgs län - Bergviken, insjö i södra Hälsingland - Bergvättar. Se Vättar - Bergzabern, stad i bajerska regeringsområdet Pfalz - Bergås. Se Berg, geogr. - Bergö, holme i Vasa skärgård - Berhampur l. Barhampur. 1. Hufvudstad i distr. Murshidabad, Bengalen - Berhampur. 2. Stad i indiska distr. Nimar - Berhampur. 3. Hufvudstad och militärstation i distriktet Gandjam, Madras - Beriberi, patol. sjukdom - Bericiska bergen (Monti Berici), en isolerad berggrupp i prov. Vicenza - Bering, Vitus Jonassen, dansk-rysk upptäcktsresande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1898 har han gifvit ut sina hågkomster från
barndoms-och ungdomstiden (De forbistrede drenge,
1898, Krigen og koleraen, 1900, Studenterleben
og studieliv 1903). B:s flesta verk äro
öfversatta till tyska, några till franska.
E. Ebg.
Bergsöfverstyrelse är efter bergskollegiets upplösning
(1857) kommerskollegium (se d. o.).
Bergtagen. Se Bergfolk.
Bergthorsson, Guðmund, isländsk skald. Se
Isländska språket och litteraturen.
Bergtora Skarphedinsdotter (Bergþóra
Skarpheðinsdóttir), Nial Torgeirssons hustru, blef
frivilligt innebränd med denne vid mordbranden på
Bergtorshvål år 1011. Hon skildras som en energisk
och hängifvet trofast, men hämdlysten person. R. N-g.
Bergtor Hrafnsson (Bergþórr Hrafnsson),
lagsagoman på Island 1117-1122, d. 1123, deltog
i omredigeringsarbetet af den isländska lagen,
som efter honom ofta kallades Bergþórsleg,
men vanligare Hafliðaskrá (se d. o.).
R. N-g.
Bergtorsk, zool. Se Torsken.
Bergtroll, nord. myt. Se Bergfolk.
Bergues [bärg], stad och fästning af
andra rang i franska depart. Nord, vid
Dunkerque-kanalen. 5,227 inv. (1901). Handel med säd
och landtmannaprodukter. Belägrades 1793 förgäfves
af engelsmännen.
Berg-uf, Bulo maximus, zool., den största af alla
ugglor, med en vinglängd af 430-480 mm., och den
enda af våra dagugglor, som på hufvudet är försedd
med tydliga fjädertofsar, hvilka kunna uppresas
och skjuta fram öfver hufvudets fjädrar. Däraf
härledes hans andra namn, horn-uf. Han är äfven
känd under blotta namnet uf, ett onomatopoetiskt
ord, bildadt med anledning af hans läte. Berg-ufvens
färgteckning är brokig af mörkbrunt och rostgult,
på vingarna och hakan blandad med hvitt, och på
framsidan af halsen har han en hvit krage. Hans stora
ögon, med rödgul iris, och de svarta, öfver två tum
långa fjädertofsarna gifva hans ansikte ett hemskt
uttryck, helst när han sitter beredd till försvar och
i ursinne knäpper högljudda smällar med sitt starka,
breda näbb; men färgernas fina fördelning, i synnerhet
de dropplika fläckarna på bröstet och de fint vågiga
tvärstrimmorna på buk- och slaksidor, gör att han är
långt ifrån ful. Sitt dåliga rykte har berg-ufven fått
såsom en af våra största och kraftigaste roffåglar. Han
drifver sitt blodiga spel och fyller nejden med sitt
höga, hemska tjut i kvällens skymning och under de
ljusa nätter, som eljest tyckas helgade åt frid och
ro. I vår nu gällande jaktstadga är han upptagen
bland de skadliga rofdjur, som hvar och en må fälla
och behålla. För jakten gör han också ofta stor skada:
icke allenast största delen af våra matnyttiga fåglar,
utan äfven harar ingå i hans vanligaste föda, ja
man skyller honom till och med för att angripa lamm
samt rådjurs- och ren-kalfvar. Men vid sidan af detta
onda gör han också nytta, därigenom att han dödar
kråkor och, liksom öfriga ugglor, lefver på råttor
och möss. I hans lynne ligger en tröghet, kanske
feghet, som drifver honom att gömma sig om dagarna,
oaktadt hans ögon kunna väl fördraga ljuset. Sina
hviloplatser äfvensom sin häckplats väljer han
därför vid bergväggar med klyftor eller träd, där
hans färgteckning gör honom mindre bemärkt. I april
lägger honan 2-3 runda, hvita ägg, och tre veckor
därefter framkomma ungarna, som uppfödas med största
omsorg. Man har exempel på att fångade uf-ungar,
hvilka insatts i bur utomhus, under flera veckor
blifvit matade af föräldrarna, som ditkallats af
deras skrik.
Berg-ufven är såsom stannfågel utbredd från
Nordlanden, Lappland och Sibirien ända ned till
södra Europa. Under vintertiden har man träffat honom
strykande äfven i norra Afrika. F. A. S.*
Bergunda, socken i Kronobergs län, Kinnevalds
härad. 6,452 har. 1,007 inv. (1903). B. bildar med
Öja ett för egaren till Bergkvara patronellt pastorat,
Växjö stift, Kinnevalds kontrakt.
Bergvald, Anders Johan, finsk ämbetsman. Se
Wasastjerna.
Bergvax, miner. Se Ozokerit.
Bergverkstionde, den staten förr tillkommande
andelen af tillverkningen inom riket af
metaller och mineral. Den efterskänktes 1877.
Kbg.
Bergvik, vattensåg om sex ramar i Söderala
socken af Gäfleborgs län, tillhör Bergvik och
Ala nya aktiebolag (stadfäst 1888). Bolaget
eger ett inbetaldt aktiekapital af 5,400,000
kr. Tillverkningen belöpte sig 1902 till 10,802
kbm. plankor och bräder, 8,559 kbm. sleepers
samt 34,668 hl. träkol, med ett sammanlagdt
värde af 392,528 kr. Arbetsstyrkan uppgafs
s. å. till 173 personer. Jfr Ala (ångsågverk).
K. K. Å.
Bergviken, insjö i södra Hälsingland, genomfluten af
Ljusnan, vid hvars utlopp anlagts i Söderala socken
Bergviks järnvägsstation vid statsbanelinjen Kilafors–Söderhamn och Bergviks sågverk (se Bergvik). Areal
4,154 har.
Bergvättar. Se Vättar.
Bergzabern, stad i bajerska regeringsområdet Pfalz,
vid Erlbach och vid foten af Vogeserna. 2,600
inv. (1900). B. grundlades af romarna.
Bergås. Se Berg, geogr.
Bergö, holme i Vasa skärgård, på finska sidan
af Kvarken. 38 kvkm. Öboarna, 752 pers. (1902),
bilda ett svensktalande kapell under Malaks
konsistoriella pastorat i Vasa län, Finland.
A. G. F.
Berhampur [bəampō′ə] l. Barhampur. 1. Hufvudstad i
distr. Murshidabad, Bengalen, vid vänstra stranden af
Bhagirathi, en arm af Ganges. Omkr. 25,000 inv. Det
var till 1879 en större militärstation; nu stå
kasernerna tomma. – 2. Stad i indiska distr. Nimar. Se
Burhanpur. – 3. Hufvudstad och militärstation i
distriktet Gandjam, Madras, 15 km. från Bengaliska
viken. Omkr. 25,000 inv.
Beriberi (singal. beriberi, stor svaghet, af beri,
svaghet), patol. Denna sjukdom skall hafva förekommit
i Kina redan f öre vår tidräknings början. Kinesiska
författare från 3:e årh. e. Kr. beskrifva sjukdomen
under benämningen kale-ké, som ännu användes
i Japan. Under 17:e årh. omnämnes sjukdomen af
holländska läkare i de ostindiska kolonierna. Sedan
sjukdomen år 1866 blifvit endemisk i Brasilien,
har den tilldragit sig mera allmänt intresse.
De nuvarande härdarna för densamma äro: Japan,
Malakka (särskildt omnämnes i litteraturen fängelset
i Singapore), Borneo, Sumatra, Java, Celebes,
Molukkerna, vidare Burma, Siam samt äfven Annam
och Tonkin. I Kina skall sjukdomen numera vara
jämförelsevis sällsynt. I Främre Indien förekommer
den på östkusten, särskildt omgifningen af Calcutta,
mindre allmänt på västkusten. En mycket betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
