Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 11-12 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berlepsch. 2. Hans Eduard von B. (-Valendas), arkitekt, landskapsmålare - Berlepsch, August von, baron, tysk biodlare - Berlepsch, Hans Hermann von, friherre, preussisk ämbetsman och politiker - Berlichingen, Götz (Gottfried) von, "med järnhanden", tysk krigare - Berlin, Preussens och Tyska rikets hufvudstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstskriftställare samt utgifvare af rese- och
konstlitteratur, har alltmera egnat sig åt
konstindustriens omgestaltning i modern anda och
bl. a. skrifvit de rikt illustrerade arbetena
Motive der deutschen architektur des 16., 17. und
18. jahrhunderts (1890-93), Walter Crane (1897)
och Decorative anregungen (1899).

Berlepsch, August von, baron, tysk biodlare,
f. 1818 i Thüringen, d. 1877 i München, sysselsatte
sig först med juridiska och teologiska studier,
men egnade sig efter faderns död åt landtbruk,
trädgårdsodling och biskötsel. I sina Appistische
briefe utvecklade han vetenskapligt den dzierzonska
biodlingsteorien. Hans hufvudarbete är Die biene und
ihre zucht mit beweglichen waben in gegenden ohne
spätsommertracht (3:e uppl. 1873).

Berlepsch, Hans Hermann von, friherre, preussisk
ämbetsman och politiker, f. 1843 i Dresden, tjänade
inom den preussiska förvaltningen till 1877, då han
vardt statsminister i Schwarzburg-Sondershausen. 1881
blef han vice regeringspresident i Koblenz och
1884 regeringspresident i Düsseldorf. På denna
post ådrog han sig stor uppmärksamhet genom sina
nitiska bemödanden till arbetarbefolkningens
fromma (förordningar om söndagshvila och barns
arbete i fabriker, personlig inverkan på de store
arbetsgifvarna till arbetarnas bästa m. m.),
hvarför han, efter att 1889 hafva utnämnts till
öfverpresident i Rhenprovinsen, 1890 kallades
till minister för handel och industri. Han
ledde den i Berlin s. å. samlade internationella
arbetarskyddskonferensen samt hade stor förtjänst
om tillkomsten af den tyska lagen om arbetarskydd,
om inrättande af handelskamrar samt om en ny lag om
söndagshvila. Från befattningen som handelsminister
afgick B. 1896, enär han genom sin ifver för
arbetarskyddslagstiftning kommit i konflikt med
ministären. Under hans presidium grundades 1901 i
Berlin "Sällskapet för social reform", som verkar
för främjandet af arbetarvänlig social lagstiftning.


Berlichingen, Götz (Gottfried) von, "med
järnhanden", tysk krigare, f. 1480 på Jagsthausen
(i nuv. Württemberg), kom 1494 som page till sin
faders kusin, Konrad von B., och efter dennes död till
markgrefven Fredrik IV af Brandenburg-Ansbach. Sin
böjelse för krig fick han nu tillfredsställa i de
många fejderna mellan tyska furstar och städer. Vid
en belägring af Landshut (1504) förlorade han sin
högra hand, som ersattes genom en med konstnärlig
mekanism försedd järnhand. Sedan förde han, den
allmänna landsfreden till trots, en mängd strider med
Nürnberg, Köln, Kur-Mainz m. fl. städer. I schwabiska
förbundets krig mot hertig Ulrik af Württemberg 1519
tog B. den senares parti, men blef vid ett utfall
tillfångatagen och lössläpptes icke förrän 1522. År
1525 kastade bondekriget honom i nya äfventyr och
faror. Tvungen af bönderna, öfvertog han på en månad
befälet öfver de sammanrafsade
hoparna; men ehuru han så snart som möjligt drog
sig undan till sin borg, begagnade sig hans fiender
af tillfället och anklagade honom för delaktighet
i kriget. Han hölls två år i fängelse i Augsburg
och måste tillbringa de följande elfva åren i
en sorts internering på sitt slott Hornberg vid
Neckar. Kejsaren begagnade sig af B. i kriget mot
turkarna 1542 och i kriget mot Frankrike två år
senare. B. dog 1562 och efterlämnade en
själfbiografi, som utgafs 1731 och flera gånger
blifvit omtryckt. Den vardt källan för Goethes
skådespel "Götz von B.".


Järnhanden.

Järnhandens mekanism.

- Järnhanden, som ännu såsom
en dyrbar släktrelik förvaras på slottet Jagsthausen,
har i sitt inre en särdeles invecklad mekanism med
hakskifvor och fjädrar (se fig.) samt torde vara
ett af de äldsta exemplen på konstgjorda extremiteter.

Berlin, Preussens och Tyska rikets hufvudstad,
är beläget i prov. Brandenburg, vid Havels biflod
Spree, på 52° 30’ 16" n. br. och 13° 23’ 43"
ö. lgd. Höjden öfver hafvet är mellan 30,13 m. och
31,se m. Stadsplanen omfattar 63,49 kvkm. med en
längd från ö. till v. af något öfver 10 km. och en
bredd från n. till s. af vid pass 9,27 km. Omkretsen
belöper sig till 47,3 km. Medelårstemperaturen är
9,8°; för januari är medeltemperaturen -0,8°, för juli
+8,8°. Regnhöjden för året är 589 mm. Sydliga vindar
äro förhärskande; vindar från väster och angränsande
väderstreck förekomma dubbelt oftare än de östliga.

B:s gamla historiska stadsdelar äro Alt-Kölln,
stadens centrum, med det kungliga slottet på den
s. k. Spreeinsel, Alt-Berlin på den högra stranden
af Spree (till stadsjärnbanan), med rådhuset, som,
ligger vid stadsdelens hufvudgata, Königstrasse, samt
norr därom Friedrichswerder. Väster om Alt-Kölln
ligger Neu-Kölln med tyghuset och riksbanken. Dessa
fyra stadsdelar utgöra stadens historiska kärna
och voro förr omgifna af fästningsverk. Rundtom dem
grupperar sig ett andra bälte af stadsdelar, hvilka
förr omgåfvos af den 1864-68 nedrifna stadsmuren, af
hvilken nu endast "Brandenburger tor" kvarstår. I
detta bälte ligga från v. till ö.: på vänstra
Spree-stranden Dorotheenstadt (till Behrenstrasse),
Friedrichstadt (söder om Behrenstrasse)
och Luisenstadt; på den högra Spreestranden
Friedrich Wilhelmstadt (v. om Friedrichstrasse),
Spandauer viertel (ö. om Friedrichstrasse till
Prenzlauer tor), Königstadt (från Alexanderplatz
till Landsberger tor) och Stralauer viertel (ö. om
denna). Omkring dessa ligga de gamla förstäderna, som
nu äro inkorporerade i staden, nämligen Tiergarten,
Friedrichsvorstadt, Schöneberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>