Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 69-70 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berryer, Pierre Antoine, fransk advokat och politisk talare - Berry-kanalen, i mellersta Frankrike - Bersaba, Beerseba, Berseba, i forntiden den sydvästligaste orten i Judéen i Palestina - Bersaglieri, skarpskyttar eller jägare i italienska armén - Bersbo, gruffält i Värna socken, Östergötlands län - Berseba. Se Bersaba - Berserkar, rättare Bärsärkar (se d. o.) - Bersezio, Vittorio, italiensk författare och politiker - Bersier, Eugène Arthur François, fransk reformert predikant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för att hafva slutit sig till Napoleon under "de
hundra dagarna", och åtog sig en mängd pressmål,
i hvilka han brännmärkte restaurationen för dess
fientlighet mot tryckfriheten. 1830 valdes han
till medlem af deputeradekammaren. Han försvarade
ifrigt Karl X mot oppositionen, men kunde ej hindra
denne konungs fall. Efter julirevolutionen verkade
han för användande af jury i pressmål och för
utvidgande af de municipala friheterna, men satte
sig emot pärskapets upphäfvande.

När hertiginnan af
Berry 1832 kom till Frankrike, afrådde B., som var
"legitimisternas" erkände ledare i Frankrike, henne
förgäfves att organisera ett uppror till förmån för
sin son, grefven af Chambord. 1833 försvarade han
på ett glänsande sätt Chateaubriand, som blifvit
åtalad för sina våldsamma anfall mot Ludvig Filips
regering. Tadlad i deputeradekammaren för det besök
han 1843 gjorde i London hos hertigen af Bordeaux,
nedlade B. sitt mandat som deputerad, men omvaldes
snart. Han förde Louis Napoléons sak, sedan denne
blifvit häktad med anledning af sitt upprorsförsök
i Boulogne (1840). Efter februarirevolutionen (1848)
röstade han, såsom ledamot af nationalförsamlingen,
mot den nya författningens antagande och sökte på
allt sätt bekämpa republiken och de demokratiska
idéerna. Sedan han inlagt en kraftig protest mot
statskuppen 1851, afhöll han sig från deltagande i det
parlamentariska lifvet till 1863, då han lät invälja
sig i lagstiftande kåren. B:s politiska sträfvanden
under de sista åren af hans lif gingo ut på att
åstadkomma en förening ("fusion") mellan de båda
linjerna af huset Bourbon. Hans vältalighet, såväl
inför domstolsskranket som i den parlamentariska
talarstolen, utmärkte sig genom en lysande ingifvelse,
upphöjda idéer och ett ädelt språk. Sedan 1855 var han
medlem af Franska akademien. 1875 restes hans bildstod
i Marseille och 1879 i Palais de justice i Paris,
den senare modellerad af Chapu. Hans tal utgåfvos
samlade under titlarna Discours parlementaires (5 bd,
1872-74) och Plaidoyers (4 bd, 1875- 78). Jfr Lacombe,
"Vie de Berryer" (1895). E. A–t.

Berry-kanalen[bärri-], i mellersta Frankrike, utgår från Loires
sidokanal nedanför Nevers och går förbi Bourges och
längs Cher till S:t Aignan samt sänder en sidoarm från
Fontblisse till S:t Amand vid Cher. Den har en längd
af 322,5 km., däraf 59,3 km. kanaliserade vattendrag,
och fullbordades 1841. Den förenar stenkolslagren
vid Allier med Chers och Loires segelbara vattendrag.

Bersaba, Beerseba, Berseba, i forntiden den
sydvästligaste orten i Judéen i Palestina, var urspr,
en på brunnar rik lägerplats, där patriarkerna
Abraham och Isak ofta hade sin vistelseort. I öknen
vid B. uppehöll sig en tid Hagar med Ismael, sedan
Abraham drifvit dem bort (1 Mos. 21: 14). Under
profeten Amos’ tid var orten beryktad såsom säte för
en oren kult (Am. 5: 5; 8: 14). Då B. låg längst i
söder af Israels land och Dan betecknade
rikets gräns i norr, blef uttrycket "från Dan
till B." vanlig beteckning för att angifva Israels
geografiska utbredning i Palestina (Dom. 20: 1; 1
Sam. 3: 20, m. fl.). B. återfinnes i det närvarande
Chirbet Bires-Seba’, 48 km. från Hebron, norr
om Vadi es-Seba’, och har än i dag sina brunnar,
som användas flitigt af där boende beduiner.
E. S–e.

Bersaglieri [-saljeri; af it. bersaglio,
målskjutningstafla], skarpskyttar eller jägare i
italienska armén. De organiserades först af general
Lamarmora i sardinska armén efter mönstret af de
franske fotjägarna samt utmärkte sig i Krimkriget
och i 1859 års fälttåg. I konungariket Italiens armé
ökades deras antal efter hand, så att de 1873 utgjorde
10 regementen, hvilket antal senare blifvit ökadt
till 12. De hafva mörk uniform med röda lister och
en låg hatt med breda brätten samt en stor, på högra
skuldran nedhängande mörkgrön fjäderplym. C. O. N.

Bersbo, gruffält i Värna socken, Östergötlands län,
vid B. station å Norsholm–Västervik–Hultsfreds
järnväg, tillhörde jämte egendomen Bersbo, på hvars
egor de bekanta koppargrufvorna äro belägna, fordom
baroniet Adelswärd, men eges numera af aktiebolaget
Åtvidabergs kopparverk. Ur grufvorna brötos 1902
1,920 ton kopparmalm. K. K.-Å.

Berseba. Se Bersaba.

<b<Berserkar,</b> rättare Bärsärkar (se d. o.).

Bersezio, Vittorio, italiensk författare
och politiker, f. 1830 i Coni, d. 1900 i Turin,
studerade juridik i Turin och grundade 1865
"Gazzetta piemontese", hvars veckobilaga "Gazzetta
letteraria" fick litterär betydelse genom hans
kritiker. B. utvecklade en mycket liflig verksamhet
som novellist och dramatiker. Bland hans berättelser
må nämnas de realistiska piemontesiska skildringarna
Novelliere contemporaneo, vidare La famiglia,
Il piacere della vendetta, Corrutela, Palmina och
Povera Giovanna. Det på piemontesiska dialekten
skrifna lustspelet Le disgrassie d’monsü Travett
(uppfördt 1893 i Stockholm under titeln "Kronans
kaka") är den berömdaste af hans dramer, af hvilka
många gjort scenlycka, såsom Pietro Micca, Una bolla
di sapone och Un pugno incognito. 1864 invaldes han
i parlamentet, där han tillhörde det piemontesiska
oppositionspartiet. B. uppträdde som historiker med
det värdefulla och välskrifna arbetet Il regno di
Vittorio Emanuele II, trent’anni di vita italiana
(5 bd, 1878-89) m. m.

Bersier [bärsié], Eugène Arthur François, fransk
reformert predikant, f. 1831 i Morges i Schweiz
af franska föräldrar, fick sin teologiska bildning
i Genève, där han tog starka intryck af den genom
Alex. Vinet framkallade frikyrkliga rörelsen. Från
en tids vistelse i Nord-Amerika hade han ock bevarat
intresset för den rikare anglikanska liturgien,
hvilket under hans verksamhet i Paris visade sig. Från
1855 till sin död, 1889, var han präst i Paris och
samlade kring sig en talrik församling, som 1874 på
egen bekostnad byggde den vackra kyrkan Église de
l’Étoile. Hans församling växte så, att kyrkan icke
kunde rymma de skaror, som strömmade till för att
höra honom. Han anses ock för att vara en af nyare
tidens störste predikanter. Hans predikningar,
som äro öfversatta till flere språk, utmärka sig
för psykologisk skarpblick, parad med varm kristlig
öfvertygelse; ofta är deras grundton apologetisk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>