Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beslagare, tjänsteman, som verkställer beslag - Beslagsband, sjöv., af garn hopflätadt, platt, mot ändan afsmalnande tåg - Beslagskarl. För att olaglig handel skulle kunna förekommas - Beslagslina, sjöv. Se Beslagsband - Beslagslära, veter., detsamma som hofbeslagskonst (se d. o.) - Beslagssejsing, sjöv. Se Beslagsband - Besler, Basilius, tysk apotekare och botanist - Beslut, psyk., viljans bestämda upptagande af en viss bestämningsgrund - Beslutets natt. Se Muhammed - Beslutmässig, behörig att fatta beslut - Beslå. 1. Sjöv. Rulla ihop och fastbinda någonting - Beslå. 2. Tekn. Se Beslag 4 - Beslå sig, fys., öfverdragas med ett beslag - Besman, en snällvåg med flyttbar egg - Besnard, Paul Albert, fransk målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt 3/4 af böterna. – Beslagarandel kallas
äfven den belöning, som enl. k. förordn, af 1888
åklagare åtnjuter för beslag vid afverkning
å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens
län. Den utgör 3/4 af influtna försäljningsmedel.
Kbg.
Beslagsband, sjöv., af garn hopflätadt, platt, mot
ändan afsmalnande tåg, som liknar ett bredt band. Man
fastsätter ett antal sådana band vid rår, bommar,
gafflar o. d., för att till dessa beslå (fastbinda)
seglen, då de äro bärgade. - Beslagssejsing kallas
en vanlig kort tågända, som begagnas till nämnda
ändamål. - Beslagslina, en lina, så lång, att hela
seglet kan beslås med densamma. Begagnas mest till
båtsegel.
R. N.*
Beslagskarl. Städerna fingo 1719 tillstånd att hålla
beslagskarlar (och utridare), för att olaglig handel,
i synnerhet s. k. landsköp, skulle kunna förekommas.
Kbg.
Beslagslina, sjöv. Se Beslagsband.
Beslagslära, veter., detsamma som hofbeslagskonst
(se d. o.).
Beslagssejsing, sjöv. Se Beslagsband.
Besler, Basilius, tysk apotekare och
botanist, f. 1561 i Nürnberg, d. därstädes 1629,
har blifvit bekant genom det stora praktverket
Hortus Eystettensis (4 bd föl., 1613), hvilket
han utgaf såsom föreståndare för biskopens af
Eichstedt, Konrad von Gemmingen, trädgård i S:t
Wilibald. "Hortus Eystettensis" var det första
arbete af detta slag, som utgafs i Tyskland, och
blef under 1600-talet typ för en hel rad dylika
arbeten. B:s broder, Hieronymus B. (f. 1566,
d. 1632), bearbetade synonymiken och skref företalet,
medan de vetenskapliga beskrifningarna härröra från
Ludwig Jungermann, professor i botanik i Giessen.
G. A. (T. K.)
Beslut, psyk., viljans bestämda upptagande af
en viss bestämningsgrund eller, objektivt sedt,
dess definitiva riktning på ett visst mål. Beslutet
föregås af öfverläggning, vid hvilken viljan ställer
olika motiv gentemot hvarandra och bedömer det
goda hvarderas upptagande kan medföra ur olika
synpunkter. Beslutet kan vara mer eller mindre
principiellt, allteftersom valet sker mellan
jämförelsevis högre eller lägre motiv, allteftersom
det bestämmer själfva den innersta riktningen hos
viljan eller företrädesvis afser medlen att vinna
ett redan föresatt mål. Dock är skillnaden alltid
mer eller mindre relativ. Ett medel kan nämligen väl
pröfvas godt för vinnandet af ett visst ändamål, men
likväl förkastas, enär man ifrågasätter, om målet är
vardt, att man därför använder ett ur andra synpunkter
motbjudande, förkastligt eller rent afskyvärdt
medel. Detta, som i lifvet så ofta förekommer, måste
då leda till förnyad pröfning af själfva målets värde.
L. H. Å.*
Beslutets natt. Se Muhammed.
Beslutmässig, behörig att fatta beslut. Uttrycket
användes om en kollegial myndighet eller annan
beslutande församling, hvarom det finnes stadgadt
att ett visst antal medlemmar skall vid sammanträdena
vara närvarande, för att ärendena skola kunna afgöras
genom fattande af samfällda beslut.
Beslå. 1. Sjöv. Rulla ihop och fastbinda någonting:
segel, flaggor m. m. Råsegel beslås (fastbindas),
därigenom att man rullar seglet upp på rån och med
beslagsband eller beslagssejsingar "rundar om" både
rå och segel. Andra segel beslås till sina respektive
bommar, gafflar, master eller sprin. Den
del af seglet, som kommer ytterst, bör vara slät ock
jämn, utan rynkor, och kallas därför slätduk. För
att under storm försäkra seglen, så att de ej blåsa
loss, tages dessutom ett särskildt tåg rundt seglet
och dess rundhult hela vägen längs åt. Seglet säges
då vara sjöbeslaget.
R. N.*
2. Tekn. Se Beslag 4.
Beslå sig, fys., öfverdragas med ett beslag (se
d. o.), säges företrädesvis om utfällning af imma
(mikroskopiskt små vattenpartiklar) på ett kallt
föremål. Glasfönster beslå sig lättare, ju kallare
de äro i förhållande till rummets temperatur och ju
fuktigare luften inuti rummet är. Jfr Imma och Ånga.
R. R.*
Besman (Betsman; fsv. bismari, bisman, ett tidigt lån
från ett slaviskt språk, jfr ry. bezmén, po. bezmian),
namn på en snällvåg med flyttbar egg. Att denna våg
sedan lång tid tillbaka varit
använd i Skandinavien, kan man sluta däraf, att
sådana redskap äro funna i forngrifter. Besmanet
utgöres af en stång, vanligen af järn, vid hvars ena
ände en motvikt är fäst, under det att föremålet,
som skall vägas (Q), upphänges på en hake (A) vid
stångens andra ände. Handtaget jämte dess egg (C)
eller ring, med hvilken vågen uppbäres, kan förskjutas
utmed stången samt fram och tillbaka, tills jämvikt
uppkommer. På det man må kunna omedelbart afläsa den
sökta vikten, anbringas en gradering på stången. Detta
sker lämpligast genom att efter hvarandra upphänga
vikter af l, 2, 3 ... kg. på haken och göra märken
på de ställen af stången, där eggen måste hållas vid
jämvikt. Jfr Pyndare.
G. R. D.*
 |
| [Bild på besman; ingen bildtext] |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
