Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bestusjev-Rjumin. 1. Michail B., grefve, rysk diplomat - Bestusjev-Rjumin. 2. Aleksej Petrovitj B., grefve, ambassadör - Bestusjev-Rjumin. 3. Michail B., konspiratör - Bestusjev-Rjumin. 4. Konstantin Nikolajevitj B., rysk historieskrifvare - Bestusjevs nervdroppar motsvara svenska farmakopéns eterhaltiga järnkloriddroppar - Bestyckning. 1. Krigsv. Det gemensamma namnet på de eldvapen, som tillhöra en befäst plats - Bestyckning. 2. Sjöv. Gemensamt namn på alla kanoner och kulsprutor på ett örlogsfartyg - Bestyckningsplan. Se Bestyckning 1 - Bestånd, skogsh. Se Skogsbestånd - Beställning, krigsv., en tjänst, som medför viss militär grad eller däremot svarande rang - Beställningshemman, kam., hemman, af hvilka räntorna voro till löner åt den indelta arméns befäl - Beställningsmän, krigsv., det manskap, som är afsedt för vissa tjänstegrenar, hvilka fordra yrkesskicklighet - Bestämning, filos., det, genom hvilket något är hvad det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigets utbrott 1741. Under Elisabet blef han
stormarskalk och beklädde sändebudsposter i Preussen,
Polen, Österrike och (1756–60) Frankrike.
2. Aleksej Petrovitj B., den förres bror,
grefve, f. 1692, d. 1767, uppfostrades i Tyskland
och var en tid i tjänst hos kurfurst Georg af
Hannover, som efter sitt uppstigande på Englands tron
(1714) sände honom som ambassadör till Petersburg,
hvarifrån han snart återvände. Men 1718 trädde han
i rysk tjänst och fick diplomatiska uppdrag till
Köpenhamn, Nedersachsiska kretsen m. fl. ställen samt
utnämndes 1740 af kejsarinnan Anna till ledamot af
senaten, geheimeråd och statsminister. Efter hennes
död s. å. delade han sin gynnare Birons fall och
fängslades af dem, som regerade i Ivan VI:s namn,
men sedan Elisabet 1741 ryckt till sig kronan,
befriades han och utnämndes till riks-vicekansler
1741 och rikskansler 1744. I sin diplomati leddes
han af hat till Preussen. Det var han, som åstadkom
Rysslands deltagande i sjuåriga kriget. När 1757 en
opasslighet hos kejsarinnan kom honom att frukta
hennes död, lät han kalla tillbaka general Apraksin
(hvilken nyss segrat vid Grossjägerndorf) för att
hafva honom till hands vid det väntade dödsfallet, då
man tänkte utestänga storfursten Peter och i stället
sätta Paul på tronen (se Apraksin). Men kejsarinnan
tillfrisknade, planen blef upptäckt, och B. miste 1758
sina ämbeten och förvisades 1759 till Goretovo. 1762
återkallades han af Katarina II, som återgaf honom
en plats i senaten och en pension på 20,000 rubel.
3. Michail B., konspiratör, f. 1803, löjtnant vid
infanteriregementet Poltava, ledde i förening
med Muravjev utbrottet af 1825 års militärrevolution
i Syd-Ryssland, blef efter dennas kufvande förd till
Petersburg och där 1826 hängd i sällskap med
Pestel, Rylejev och Muravjev.
4. Konstantin Nikolajevitj B., rysk
historieskrifvare, f. 1829, d. 1897, var 1865–82
professor i rysk historia vid universitetet i
Petersburg och därjämte 1872–82 ordförande i slaviska
välgörenhetssällskapet. B. invaldes 1872 i
ryska vetenskapsakademien. Han inrättade 1878 i
Petersburg ett slags universitetskurser för kvinnor.
Hans mest betydande arbete är en Rysslands historia
(3 bd, 1872–82; tysk öfvers. af Th. Schiemann, 1874
o. f.), som når fram till slutet af 1500-talet och
egnar särskild hänsyn åt folkets lif; inledningen
lämnar en noggrann öfversikt af källorna till
ryska historien.
Bestusjevs nervdroppar motsvara till
sammansättningen ungefär svenska farmakopéns
eterhaltiga järnkloriddroppar (<i>Solutio
chloreti ferrici spirituoso-ætherea).
S. J–n.
Bestyckning. 1. Krigsv. Det gemensamma namnet
på de eldvapen, som tillhöra en befäst plats. –
Bestyckningsplan kallas den plan, enligt hvilken man
bestämmer såväl pjäsernas kaliber som
det erforderliga antalet af olika kalibrar på
platsens olika linjer. – Rörlig bestyckning
innefattar de artilleripjäser tillhörande
en befäst plats, hvilka med lätthet kunna
förflyttas och hvilkas uppställningsplats
vid ett eventuellt krigstillfälle icke är i
gällande bestyckningsplan för platsen bestämd.
E- N.
2. Sjöv. Gemensamt namn på alla kanoner och
kulsprutor, som äro uppställda på ett örlogsfartyg.
H. W–l.
Bestyckningsplan. Se Bestyckning 1.
Bestånd, skogsh. Se Skogsbestånd.
Beställning, krigsv., betecknar i den svenska
militärförvaltningen en tjänst, som medför viss
militär grad eller däremot svarande rang, vare sig
till sådan tjänst finnes i stat anslagen aflöning,
beställning å stat, eller icke, beställning öfver
stat, allt i motsats till befattning, hvarmed
menas den särskilda tjänsteanställning, hvari
beställningsinnehafvare eller annan placeras, vare
sig han därför åtnjuter endast de aflöningsförmåner,
som åtfölja viss beställning, eller därutöfver arfvode
eller annan förmån. C. O. N.
Beställningshemman, <i>kam., hemman, af hvilka räntorna
förr voro anslagna till löner åt den indelta arméns
befäl. De kallades äfven fördels-, lönings-
eller fri-hemman. Kbg.
Beställningsmän, krigsv., kallas i svenska armén
det manskap, som är afsedt för vissa tjänstegrenar,
hvilka fordra särskild yrkesskicklighet, såsom
sjukvårdssoldater, gevärshandtverkarsoldater,
hofbeslagssoldater och handtverkssoldater (de
sistnämnde vid artilleriet, ingenjörtrupperna
och trängen). Beställningsmännen utbildas vid
särskilda kurser, och en del af dem innehafva
korprals eller vicekorprals grad och aflöning.
C. O. N.
Bestämning, filos., det, genom hvilket något är
hvad det är. Bestämningar kunna vara af olika
slag. De kunna vara abstrakta (logiska predikat,
egenskaper), hvilka äro alldeles detsamma som det
bestämda själf, blott att man, då man tänker på
bestämningen eller, om det bestämda predicerar
denna, fäster sig uteslutande vid en sida hos det
och för tillfället bortser från hvad det kan vara
för öfrigt. För en världsåsikt, som vill vindicera
individualitetens betydelse såsom substantiell, är
det af stor vikt att särskildt fasthålla och genomföra
denna bestämningens betydelse, att sålunda någons makt
ej är annat än den maktegande själf, sedd från den
sidan att han är maktegande, vilja ingenting annat än
det viljande väsendet, sedt från den sidan att det är
viljande o. s. v. Förbiser man detta, blir följden,
att man skattar åt människans vanliga benägenhet
att gifva själfständig tillvaro åt ("hypostasera")
abstraktioner, hvilken tendens gör sig gällande inom
alla områden af det mänskliga kulturlifvet. Inom de
mer sensualistiska riktningarna har denna sanning väl
i allmänhet erkänts (särskildt har den med mycken
skärpa och talang framhållits af Hobbes), men den
idealistiska riktningen har ofta varit benägen för
ett motsatt åskådningssätt, hvilket i all synnerhet
gäller om den schelling-hegelska spekulationen. Det
är Boströms obestridliga förtjänst att just i motsats
till denna riktning från idealistisk ståndpunkt hafva
framhållit den. – Vidare kan en bestämning äfven
vara konkret. Den utgöres då antingen af en relation,
i hvilken det bestämda väsendet står till något för
detsamma mer eller mindre yttre, eller ock af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
