Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besvär. 4. Processr. a) I tvistemål ett rättsmedel - Besvär. 4. Processr. b) I brottmål ett rättsmedel - Besvärjelse, vissa ord eller satser som anses besitta en underbar kraft - Besvärsbok, en å hvarje järnvägsstation befintlig bok, för införande af klagomål - Besvärshänvisning, jur., skyldighet att meddela angående hvad som bör iakttagas af den, som vill besvära sig - Besvärskammaren. Se Kammarrevisionen - Besvärsmål, jur., de mål, som genom besvär blifvit dragna under högre rätt - Besvärs- och ekonomi-utskottet. Se Allmänna besvärs- och ekonomi-utskottet - Besvärsskrift, jur., skrift, som en klagande ingifver - Besvärstid, jur., den tid inom hvilken en besvärsskrift skall hafva blifvit ingifven - Besze, Th. de. Se Beza - Besztercze, ungerska namnet på staden Bistritz. B. är äfven namn på en biflod till Sajo - Besztercze-bánya, det ungerska namnet på staden Neusohl - Besztercze-Naszod, ungerskt komitat. Se Bistritz-Naszod - Besåningshygge, skogsh., afverkad skogstrakt, å hvilken naturlig återväxt beräknas uppkomma - Besättning. 1. Krigsv. a) De trupper, som äro afsedda till en fästnings omedelbara försvar - Besättning. 1. Krigsv. b) De trupper som under krig förläggas i en fientlig fästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverklagas, dels öfver slutligt beslut i
ansökningsärenden, dels med vissa undantag öfver
underrättens slutliga utslag i tvistemål, som ej
anhängiggöres genom stämning. Dömes i underrätt
någon ohörd eller fälles där sådant utslag att
någon, som ej är part i målet, däraf lider förfång,
sökes ändring däri hos hofrätten genom besvär. Från
hofrätt är besvär likaledes rättsmedlet, hvarigenom
klagan föres hos konungen (högsta domstolen) öfver
hofrättens slutliga utslag i mål, som genom besvär
inkommit till hofrätten.- b) l brottmål – i hvilka
vad och revisionsansökning icke äro tillåtna – utgör
besvär rättsmedlet jämväl i fråga om underrätts eller
hofrätts hufvudsakliga utslag. – Från det förfarande,
som eger rum vid vad och revisionsansökning, skiljer
sig besvärsförfarandet hufvudsakligen däri, att enligt
regeln något tillkännagifvande hos den rätt, öfver
hvars beslut klagan föres, icke är af nöden, samt att
den, som besvärar sig, skall, därest vederparten bör
höras öfver den förda klagan, inom viss föreskrifven
tid ombesörja besvärens delgifning åt denne. Se
lagen af 14 juni 1901 om ändring i vissa delar af
rättegångsbalken. Jfr Rättsmedel och Vad. L. A.
Besvärjelse, vissa ord eller satser (formler),
som anses besitta en underbar kraft att behärska
naturmakterna. Den, hvilken innehar det rätta ordet,
den rätta formeln för det eller det förhållandet, står
därigenom i korrespondens med den makt (kraft, väsen,
ande), som därvid är verksam, och eger härigenom
möjlighet att befalla denne. Senare, i den mån denna
uppfattning utbildar sig genom sjamanism till magi,
anses besvärjaren förmå framkalla andar såväl af
naturföreteelser (demoner) som af aflidna samt genom
dem afvända eller påföra sjukdom och olycka eller
åstadkomma annan öfvernaturlig verkan. Besvärjelsen
är ett konsekvent uttryck för den animistiska
världsåskådningen (se Animism) och utgör så
att säga animismens liturgi. I all sin ofullkomlighet
anses den såsom ett det ursprungligaste uttryck för
människans religiösa känsla. Enligt C. P. Tiele
("Inledning till religionsvetenskapen", 1903) är
besvärjelsen en urartad bön. Från bönen skiljer
sig emellertid besvärjelsen väsentligt genom att
vara ett maktspråk: den talande ställer sig öfver,
ej under den tilltalade. En öfvergång till bön bilda
de formler, i hvilka besvärjaren gentemot en lägre
makt åberopar en högre. Besvärjelseformler tillhöra
alla, äfven de lägst stående folkslag och hafva,
fortplantade från de aflägsnaste tider, jämte andra
animistiska lämningar, bibehållit sig till våra
dagar också hos kulturfolken. Till och med inom
kristendomen möter besvärjelsen, nämligen såsom
exorcism (se d. o.). Hvad nordborna beträffar,
omtalas besvärjelser i våra fornurkunder under
benämningen galdrar. Den äldsta antecknade
germanska besvärjelseformeln är den från 900-talet
bevarade s. k. Merseburgformeln. Under senare tids
folkloristiska forskningar hafva inom Sverige
ett flertal besvärjelseformler upptecknats,
bl. a. af P. G. Vistrand, "Signelser från Småland"
(i "Meddelanden från Nordiska museet 1897"). Se för
öfrigt V. E. Lidforss, "Ur vidskepelsens historia"
(i "Nu" 1875), samt E. Tegnér, "En österländsk
besvärjelse" (i "Ord och bild" 1894). Jfr Signeri.
N. E. H.
Besvärsbok, en å hvarje järnvägsstation befintlig bok,
hvilken skall på begäran tillhandahållas resande
för införande däri af de klagomål eller anmärkningar
öfver oriktiga eller bristfälliga anordningar,
personalens olämpliga beteende eller andra
felaktigheter, som den resande anser sig hafva skäl
beifra. Besvärsboken insändes till vederbörande
trafikbefäl, åtföljd af de förklaringar eller
erinringar, som stationsföreståndaren finner saken
påfordra. H. L.
Besvärshänvisning, jur., kallas den anvisning, som i
vissa fall domstol eller administrativ myndighet är
skyldig att meddela angående hvad som bör iakttagas
af den, som vill besvära sig öfver domstolens eller
myndighetens beslut. Jfr Besvär.
Besvärskammaren. Se Kammarrevisionen.
Besvärsmål, jur., benämning på de mål, som genom
besvär blifvit dragna under högre rätts eller en
högre administrativ myndighets pröfning.
<b>Besvärs- och ekonomi-utskottet.</v> Se Allmänna besvärs-
och ekonomi-utskottet.
Besvärsskrift, jur., skrift, som en klagande ingifver
till en högre rätt eller myndighet, och hvari han
yrkar ändring af ett beslut eller en åtgärd. Enligt
k. förordn. 12 juni 1885 medgifves rätt för parter
i kommunala mål och fattigvårdsmål att med posten
insända besvärsskrifter och handlingar.
Besvärstid, jur., den tid, inom hvilken en
besvärsskrift skall hafva blifvit ingifven till
en högre rätt eller myndighet. I tvistemål eller
brottmål är besvärstiden för klagan till hofrätt
öfver underrätts utslag eller beslut i allmänhet 20
dagar. För Gottlands, Jämtlands och Västernorrlands
län samt för kustlandet inom Västerbottens och
Norrbottens län är denna tid 30 dagar och för
Västerbottens och Norrbottens läns lappmark 45
dagar. Besvärstiden för klagan öfver hofrättens utslag
till konungen är 30 dagar. I administrativa mål äro
30 dagar den vanliga besvärstiden.
Besze,Th. de. Se Beza.
Besztercze [bä’stärtsä], ungerska namnet på staden
Bistritz. B. är äfven namn på en biflod till Sajo.
Besztercze-bánya [bä’stärtsä-bä’nja], det ungerska
namnet på staden Neusohl.
<b>Besztercze-Naszod [bä’stärtsä-na’såd], ungerskt
komitat. Se Bistritz-Naszod.
Besåningshygge, skogsh., en afverkad skogstrakt, å
hvilken naturlig återväxt beräknas uppkomma antingen
af kvarlämnade fröträd eller från tillgränsande skog.
F. L.
Besättning. 1. Krigsv. a) De trupper, som äro
afsedda till en fästnings eller fältförskansnings
omedelbara försvar. Besättningens storlek beror såväl
af fästningens eller skansens storlek som af dess form
och byggnadssätt. – b) De trupper (af växlande styrka,
som under krig förläggas i en fientlig fästning,
stad, by eller viss del af fiendelandet, för att
segervinnaren genom den väpnade maktens närvaro må
kunna dels försäkra sig om ortens eller landsdelens
besittning eller hindra fientligheters utbrytande
därstädes, dels påskynda samt påverka fullgörandet
af vissa öfverenskommelser m. m. – Besättning kan,
äfven utan fientlig afsikt, inläggas i en ort eller
landsdel till skydd mot andra makters angrepp. Såsom
exempel må nämnas, att Napoleon I efter freden i
Tilsit 1807 kvarlämnade besättningstrupper i de
preussiska fästningarna för att trygga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
