Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betsel. 1. De remtyg och bett, som användas för hästens styrande och behärskande - Betsel. 2. Den del af en plog, harf etc, vid hvilken anspänningen sker - Betseta, fordom förstad till Jerusalem (se d. o.) - Betsiboka, en af Madagaskars största floder - Betsileo, en med hova närbesläktad folkstam på Madagaskar - Betsimaraka, den smala kustremsan på Madagaskars östkust - Betsimisaraka, en af de tre hufvudstammarna af malajiskt ursprung på Madagaskar - Betsje-mesj, präststad i Palestina - Betsjuanaland (Bechuanaland), område i Syd-Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större tungfrihet, d. v. s. böjning af munstycket,
skärper likaledes stångens verkan. I motsats
härtill blir stångens verkan lindrigare, ju kortare
underskänklarna äro, ju tjockare tryckpunkterna och ju mindre
tungfriheten. Stångbettet bör icke ligga så högt i
hästens mun, att det drages upp i mungipan, ej
heller så lågt, att det berör betar eller
framtänder. Stångens bredd bör likaledes passas
efter hästens mun. Kindkedjan bör vara så afpassad,
att sidoskänklarna vid dragning i tyglarna stanna i ungefär
45° vinkel mot hästens käke och hvarken falla igenom
till rät vinkel eller stanna i sidostyckenas
förlängning.
10. Ridstång af Ehrengranats modell. 11. Ridstång af
jaktmodell. 12. Ridstång af vanlig modell (Hinné).
Bridong af vanlig modell. Bridong med dubbla
ringar.
Bridong med gummibott. Bridong af ungersk modell
för körning.
Kindkedja med Schematisk framställning af
kindkedjekrokar. stångbetslets verkan.
B. C–m.
2. Den del af en plog, harf eller dylikt redskap,
vid hvilken anspänningen sker.
Betseta, fordom förstad till Jerusalem (se d. o.).
Betsiboka, en af Madagaskars största floder, upprinner
jämte sin biflod Ikopa i öns högsta trakter n. och
s. om Antananarivo och faller ut i Bombetokaviken på
nordväst kusten. Den är omkr. 480 km. lång och farbar
för grundgående ångbåtar omkr. 145 km. från mynningen.
Betsileo, en med hova närbesläktad folkstam i den
bergiga centrala delen af Madagaskar, s. om 20°
s. br. Mullens uppskattade stammens storlek till
300,000 pers., andra vida högre. Fordom under egna
konungar, underkastade den sig i början af 19 :e
årh. hovaerna.
Betsimaraka, den smala kustremsan på Madagaskars
östkust från floden Andempona i n. till Mananara
i s. Otaliga vattendrag från berglandet strömma
ned till kusten, där de bilda stora träsk och
laguner. Invånarna, betsimisaraka, af malajiskt
ursprung, äro i fysiskt hänseende skilda från hova. De
viktigaste hamnplatserna äro Tamatave
(Toamasina), Foulpointe (Mahavelona) och Fenoarivo
(Fénérive).
Betsimisaraka, "de förenade", en af de tre
hufvudstammarna af malajiskt ursprung på
Madagaskar. De bebo hela östkusten, medan hova,
den egentligen härskande stammen, innehar det
inre och sakalava västkusten. De delas i flere
stammar, af hvilka betanimena äro de viktigaste.
H. S.
Betsje-mesj ("solens hus"), präststad i Palestina,
inom Dans stam, på gränsen mot filisteernas område
och vid vägen från Eleutheropolis till Nikopolis. Här
segrade den israelitiske konungen Joas öfver Amasja,
konung af Juda. Under Ahas eröfrades staden af
filisteerna. Dess ruiner, som nu kallas Ain Sjems,
ligga 24 km. v. om Jerusalem.
Betsjuanaland (Bechuanaland), område i Syd-Afrika,
hvilket innefattar den mellersta delen af
den stora inlandsplatån och sträcker sig från
Oranjefloden i s. till Sambesi i n., i ö. gränsar
till Oranjeflodskolonien, Transvaal och Rhodesia
samt i v. småningom öfvergår i öknen Kalahari. Dess
areal beräknas till 500,000 kvkm. Endast några
lägre höjdsträckningar genomskära det ständigt
jämna, delvis skogbevuxna landet. Molopo (Hygap),
som flyter genom B. till Oranje, har liksom sina
tillflöden (Kuruman, Nosob, Ouob) vatten endast
om vintern. Stora grupper af s. k. saltpannor och
sötvattenssamlingar (vlys) finnas vid västra och
norra gränsen. Större delen i n. och n. v. tillhör
Kalahariöknen. Där bevattning kan åstadkommas, lämnar
jorden rika skördar af majs och kafferkorn; indigo
och bomull växa i vildt tillstånd. Guld har man funnit
på flere ställen; äfven bly, tenn, silfver, järn och
stenkol förekomma. Befolkningen utgöres af skilda
stammar, tillhörande den betsjuanska folkgruppen
(se Betsjuaner). Nära östgränsen genomlöpes hela
området af järnvägen från Kimberley till Rhodesia.
I politiskt afseende är B. deladt i två områden,
Syd-B. eller Brittiska B., som sedan
1895 är inkorporeradt i Kapkolonien, och Nord-B.
eller Protektoratet B. (Bechuanaland
Protectorate), hvilket sedan 1885 står under
brittiskt skyddsvälde. B:s politiska historia kan
sägas börja med Livingstones bosättning i landet
på 1840-talet. Hans missionsverksamhet rönte mycken
framgång, men stördes snart genom boerskarors infall
i landet och deras inblandning i höfdingarnas
tvister, öfvergrepp från boernas sida ledde till
upprepade uppmaningar från betsjuanska höfdingar
till brittiska kronans representant i Kapkolonien
att taga landet under brittiskt skydd. 1878 besattes
Syd-B. af brittiska trupper under öfverste Warren,
men efter boerkriget 1880-81 lämnades landet åt
sitt öde, och boerna fingo tämligen opåtaldt än i
förbund, än i strid med betsjuanska höfdingar slå
under sig allt större landområden. Så bildades
1882-83 boerfristaterna Stellaland och Goshen,
hvilka Sydafrikanska republiken 1884 i strid mot
Pretoria-konventionens bestämmelser tog under
sitt protektorat. Missionären John Mackenzie och
Cecil Rhodes sökte efter hvarandra som brittiska
kommissarier utan framgång här åstadkomma en för
alla parter antaglig uppgörelse. Då utsändes en
brittisk militärexpedition under sir Charles Warren
(okt. 1884), de båda fristaterna upplöstes med
vapenmakt, och B. ända upp till 22° n. br. togs
under brittiskt beskydd. Landet s. om Molopo blef
en kronkoloni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
