Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betyg. Arbetsbetyg - Betyg. Prästbetyg (Prästbevis) - Betyg. Frejdbetyg - Betyg. Hinderslöshetsbetyg - Betyg. Äktenskaps-certifikat - Betyg. Läkarbetyg (sjukbetyg, friskbetyg o. s. v.). Se Läkarintyg - Betylier var hos de gamle grekerna namnet på stenar, som dels åtnjöto gudomlig dyrkan - Betylua. Se Betulia - Betz, Franz, tysk sångare - Betzonich. 1. Georg Emil B., dansk författare - Betzonich. 2. Axel Emil B., dansk teaterförfattare - Betäckning. 1. Krigsv. a) Trupper som afdelas för att skydda andra trupper - Betäckning. 1. b) Naturföremål - Betäckning. 2. Astron. Inträffar då två himlakroppar befinna sig i rät linje med åskådaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tiden lör arbetarens anställning vid fabriken
samt arten af hans sysselsättning där, dels vitsord
gifvas (med användande af vanliga betygsgrader)
om hans uppförande och arbetsskicklighet
(arbetskunnighet), i några yrken äfven om fliten. Inom
arbetsgifvarkretsar ha framställts önskemål
om införande af paginerade betygsböcker, för att
arbetarens betyg skulle finnas samlade på ett ställe,
men saken har ej väckt anklang bland arbetarna,
hvilka för öfrigt helst skulle vilja ha allt slags
omdöme och värdesättning aflägsnade ur betygen. –
Af annan beskaffenhet är det "arbetsbetyg", som på
begäran utfärdas af vederbörande präst och endast
intygar, från hvilken ort personen är, hans födelseår
samt om han är gift och åtnjuter medborgerligt
förtroende. Sådant intyg har det gagnet, att eventuell
arbetsgifvare däri kan få färskare upplysning om
arbetssökanden, än dennes prästbetyg lämnar, och att
den senare slipper bära med sig prästbetyget.
Prästbetyg (Prästbevis) kallas hvarje af präst å
ämbetets vägnar utfärdad attest, såsom lysnings-,
vigsel-, dop- och dödsattester och en mängd andra för
olika syftemål. Vanligen menar man dock med prästbetyg
företrädesvis det s. k. flyttningsbetyget, hvartill
senaste formuläret fastställts genom k. förordn. 6
aug. 1894. Det utfärdas vid afflyttning från en
församling till en annan och innehåller, jämte
uppgift härom, hufvudsakligen den flyttandes
namn och yrke, födelseort, -år, -månad och -dag,
anteckningar om dop, konfirmation inom svenska
kyrkan, kristendomskunskap och nattvardsgång,
medborgerligt förtroende och äktenskap (ledighet
därtill eller hinder däremot), vaccination samt
värnpliktsanteckningar. Flyttningsbetyget skall
utfärdas till bestämd ort. Genom den nämnda
förordningen hafva formulär blifvit fastställda
äfven för frejd-, arbets- och hinderslöshetsbetyg,
lysningsattest, gemensamt prästbetyg för
inskrifningsskyldige värnpliktige (inom viss
församling) samt utdrag af födelse- och dop-,
konfirmations-, lysnings- och vigsel- äfvensom död-
och begrafningsböckerna. Vid utfärdande af prästbetyg,
för hvilket formulär ej finnes fastställdt, skall
alltid angifvas det ändamål, för hvilket betyget
utfärdas. Likaledes skall prästbetyg alltid förses
med pastorsämbetets sigill eller stämpel.
Frejdbetyg är ett af vederbörande präst utgifvet
intyg angående en persons frejd. Sådant intyg
erfordras vid sökande af tjänstebefattningar
och stipendier, vid ansökan om burskap och
handelsrättigheter, vid legitimering inför domstol
såsom vittne o. s. v. Frejdbetyget skall angifva,
huruvida personen vid tidpunkten för betygets
utfärdande är välfrejdad, d. v. s. i besittning
af medborgerligt förtroende, eller icke. Åtnjuter
han icke medborgerligt förtroende, meddelas uppgift
om huru lång tid han saknar det. I frejdbetyg, som
utgifves vid en persons flyttning från en församling
till en annan, skola dessutom meddelas åtskilliga
upplysningar med afseende på kyrkotukten. Jfr
k. förordn. 20 jan. 1865 och 28 nov. 1873. En
tilläggsförordning af 19 aug. 1890 stadgar, att i
frejdbetyg för person, som dömts på viss tid förlustig
medborgerligt förtroende, skall meddelas uppgift om
dagen för frigifvandet, därest han utstått det ådömda
straffet. Formulär för frejdbetyg fastställdes
genom k. förordn, ang. kyrkoböckers förande 6
aug. 1894. Förfalskning af frejdbetyg medför påföljd
af fängelse eller straffarbete.
Hinderslöshetsbetyg benämnes ett af vederbörande
pastorsämbete utfärdadt intyg om att en person
är ledig till äktenskaps ingående i annan
församling. Sådant betyg medhafves, då lysning
uttages. För utländska undersåtar, som här vilja ingå
äktenskap, är särskildt stadgadt i lagen af 8 juli
1904, liksom ock för svensk undersåte, som vill ingå
äktenskap i utlandet. Det intyg, som i sådant fall
erfordras, benämnes äktenskaps-certifikat.
Läkarbetyg (sjukbetyg, friskbetyg o. s. v.). Se Läkarintyg.
Betylier (grek. baityloi l. baitylia, lat. bætuli
l. bætyli) var hos de gamle grekerna namnet
på stenar, som dels åtnjöto gudomlig dyrkan,
dels buros såsom amuletter. De voro antagligen
meteorstenar. Namnet skall vara af feniciskt ursprung:
man har jämfört det med Betel (1 Mos. 28: 19).
V. K.
Betylua. Se Betulia.
Betz, Franz, tysk sångare, f. 1835, d. 1900
i Berlin, debuterade 1855 i Hannover i operan
Lohengrin och var 1859–97 engagerad vid k. operan
i Berlin. Många gästspel hafva gjort honom bekant
öfver hela Tyskland. Förtrogen med alla stilar,
utvecklade B. sin egentliga individualitet i
Wagners musikdramer och hörde till de främste
Wagner-sångarna. 1876 sjöng han på den nyinrättade
teatern i Baireuth Wotans parti i Wagners "Ring
des nibelungen". 1880 gasterade han i Stockholm.
A. L.
Betzonich. 1. Georg Emil B., dansk författare,
f. 1829, d. 1901, af tysk börd, var underofficer i
danska hären 1848–85. Han utgaf Dansk soldaterliv
(1860, 2:a uppl. 1881), en vacker skildring af
lif och stämningar i underofficerarnas krets, En
kjærlighedshistorie (1862), <i>Soldaterhistorier (1871)
och flera andra berättelser samt slutligen krigsdramat
Landsoldaten (1887), som gjorde storartad lycka på
grund af sin patriotiska stämning. E. Ebg.
2. Axel Emil B., den föregåendes son, dansk
teaterförfattare, f. 1852, d. 1899, till yrket
publicist och järnvägstjänsteman, författade utom
en del mindre betydande berättelser och skådespel
enaktsdramen Guldkareten ("Guldkarossen", 1898)
som gjort stor lycka å Köpenhamns k. teater
och å dramatiska teatern i Stockholm, tack vare
den poesifylda skildringen af en gammal moders
aldrig slocknande förhoppningar om en förlorad
sons framtid. Äfven en annan enaktare af B., Stor i
skröbelighed ("Stor i skröplighet", 1899) har gifvits
med framgång. K.W-g.
Betäckning. 1. Krigsv. a) Trupper
(betäckningstrupper), som afdelas för det särskilda
ändamålet att skydda andra trupper, hvilka
utlöra belägringar eller dylikt, eller för att
åtfölja och skydda vare sig transporter af fångar,
krigsmateriel, förnödenheter, tross (trossbetäckning)
o. s. v. eller trupper af annat slag, såsom artilleri-
(kanonbetäckning) och ingenjörtrupper, hvilka i
fält måste utföra sina uppgifter utan att själfva
kunna sörja för sin säkerhet. – b) Naturföremål
eller konstgjorda föremål: diken, höjder, häckar,
hus o. s. v., af hvilka hela truppafdelningar eller
enskilda soldater kunna begagna sig för att under
strid vinna skydd mot fiendens eldvapen. I betraktande
af de nutida eldvapnens stora verkan har det blifvit
nödvändigt att mera än förr använda betäckning under
striden. G. U.*
2. Astron. Betäckning i astronomisk mening inträffar,
då två himlakroppar befinna sig i rät linje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
