Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliofobi, bokskygghet, bokhat. Jfr Bibliomani - Bibliognosi, bokkännedom - Bibliograf, en afskrifvare af böcker - Bibliografi, egentl. bokbeskrifning, bokkännedom - Bibliografi. a) Bibliografisk litteratur - Bibliografi. b) Världslitteraturen (Universalbibliografier) - Bibliografi. c) Sällsynta, dyrbara och värdefulla arbeten - Bibliografi. d) Förbjudna och indragna arbeten - Bibliografi. e) Anonyma och pseudonyma arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruktan), bokskygghet, bokhat. Jfr Bibliomani.
<b>Bibliognosi</b< (af grek. <i>biblion</sp>, bok, och gnosis,
kunskap, kännedom), bokkännedom. – Bibliognost,
bokkännare.
Bibliograf (af grek. <i>biblion</i<, bok, och grafein,
skrifva) betydde i forntiden en afskrifvare af
böcker. Efter boktryckarkonstens uppfinning fingo
boktryckare detta namn, men sedermera blef det
benämning på personer, som förstodo att uttolka och
läsa gamla handskrifter. I midten af 1700-talet
fick ordet i Frankrike bemärkelsen af bokkännare
och sedermera sin nuvarande bemärkelse, författare
af bibliografier. Se Bibliografi.
B. L.
Bibliografi (af grek. biblion, bok, och grafein,
skrifva), egentl, bokbeskrifning, bokkännedom,
nyttjas såsom benämning såväl på den vetenskap, som
har till uppgift att förteckna samt beskrifva alla
eller särskilda länders, folks och tiders litterära
alster, som ock på en efter denna vetenskaps
regler upprättad bokförteckning. I den förra
bemärkelsen sammanfaller ordet till en viss grad med
bibliologi och bibliognosi. – Såsom bibliografiens
grundläggare kan Konrad Gesner med skäl nämnas,
hvilken i sin "Bibliotheca universalis" <1545–55)
sökte sammanställa alla då kända arbeten på latin,
grekiska och hebreiska, ehuru benämningen bibliografi
först infördes af L. Jacob de S:t Charles i hans
"Bibliographia parisiana" (1645).
En bibliografi uppställes olika alltefter
de olika behof, den är afsedd att fylla:
vetenskaplig-systematiskt, kronologiskt eller
alfabetiskt efter författarnas namn eller de
anonyma boktitlarnas hufvudord. Den meddelar
antingen endast boktitlarna ("ren bibliografi")
eller ock därjämte uppgifter om böckernas innehåll,
värde, yttre beskaffenhet, pris och öden ("använd
bibliografi") och stundom äfven biografiska
uppgifter öfver författarna ("författar-lexikon",
"biobibliografi"). Nedan meddelas de viktigaste af de
olikartade bibliografierna, ordnade gruppvis efter de
ämnen de behandla, hvarvid dock de nordiska ländernas
blifvit särskildt i slutet sammanförda.
a) Bibliografisk litteratur. Bibliografier
häröfver meddelas i Petzholdt, "Bibliotheca
bibliographica" (1866), hvari äfven finnes en
redogörelse för de bibliografiska systemen; Stein,
"Manuel de bibliographie générale" (1897),
Langlois, "Manuel de bibliographie historique"
(2 h., 1901–04), Josephson, "Bibliographies of
bibliographies" (1901) med tillägg af Grundtvig i
"Gedanken über bibliographie" (i "Centralblatt
für bibliothekswesen", 1903: s. 405–44); "List of
bibliographical works in the reading room of the
British museum compiled by G. W. Porter, 2:d
ed. revised by G. K. Fortescue" (1889) samt "List
of bibliographies of special subjects in the John
Crerars library, Chicago" (1902).
b) <i<Världslitteraturen</i> (Universalbibliografier).
En allmän bibliografi omfattande alla länders och
tiders litteratur, sådan som t. ex. Gesners ofvan
nämnda "Bibliotheca universalis" (1545–55) och
Georgi, "Allgemeines europæisches bücher-lexicon"
(1742–58), synes – med den ofantliga
utsträckning litteraturen numera vunnit – vara
omöjlig. Tanken härpå har dock i senare tider
åter upptagits af det i Bruxelles 1895 grundlagda
"Institut international de bibliographie", som bl.
a. har till uppgift att utarbeta en "Répertoire
bibliographique universel",
samt äfven delvis af Royal society (se d. o.) i
London, på hvars föranstaltande en "International
catalogue of scientific literature" (1903) börjat
utgifvas, upptagande förteckningar öfver den årligen
fr. o. m. 1901 i alla världens länder utkommande
naturvetenskapliga och matematisk-astronomiska
litteraturen, utarbetade efter en gemensam plan af
ombud i de särskilda länderna.
Bland allmänna bibliografier kunna ock de
s. k. författar- och litteraturlexika räknas, bland
hvilka här endast några större och mera omfattande må
nämnas, såsom Jöcher, "Allgemeines gelehrten-lexicon"
(1750–51) med fortsättningar af Adelung (1784–87),
Rotermund (1810–19) och Günther (1897); Dantès,
"Dictionnaire biographique et bibliographique"
(1875–77), Vapereau, "Dictionnaire universel
des littératures" (1876) och "Dictionnaire des
contemporains" (6:e uppl. 1893, med suppl. 1895),
Bornmüller. "Biosraphisches schriftstellerlexikon der
gegenwart" (1882), och De Gubernatis, "Dictionnaire
international des écrivains du jour" (1888-91),
hvarjämte de i olika länder utgifna biografiska
lexika och konversationslexika äfven meddela i sina
biografier öfver författarna uppgifter om deras
skrifter.
c) Sällsynta, dyrbara och värdefulla arbeten.
Bibliografier af detta slag hafva åstadkommits af
t. ex. Brunet, "Manuel du libraire et de 1’amateur des
livres" (1810, 5:e uppl. 1860–65) med supplement af G.
Brunet och Deschamps (1878–80); Ebert, "Allgemeines
bibliographisches lexicon" (1821–30), och Graesse,
"Trésor des livres rares et précieux" (1859-69).
I England och Amerika hafva sedan 1880-talet till
ledning för den stora allmänheten utgifvits
åtskilliga förteckningar öfver de bästa och mest
omtyckta arbetena inom hufvudsakligen den på
engelska utgifna litteraturen, bland hvilka här må
nämnas endast Swan Sonnenschein, "The best books. A
reader’s guide to the choice of the best avalable
books (about 50,000) in every department of science,
art and literature" (1887, 2:d ed. 1891, omtryckt
flera gånger, senast 1903).
d) Förbjudna och indragna arbeten. Förteckningar
öfver samlingar af detta slag finnas i Peignot,
"Dictionnaire critique des livres condamnés au feu,
supprimés ou censurés" (1806; jämte tillägg af
Brunet 1848–49), och Mendham, "The literary policy
of the church of Rome" (1830), Reusch, "Der index
der verbotonen bücher" (1883–85), "Index librorum
prohibitorum Leonis XIII jussu recognitus et editus"
(1900) samt "Catalogue des ouvrages condamnés
comme contraires å la morale publique 1814–73"
(Paris, 1874) m. fl.
e) Anonyma och pseudonyma arbeten.
Bland detta slags bibliografier må nämnas Placcius,
"Theatrum anonymorum et pseudonymorum" (1708)
med forts, af Mylius, "Bibliotheca anonymorum et
pseudonymorum" (1740), Franklin, "Dictionnaire
des noms, surnoms et pseudonymes latins de 1’histoire
iittéraire du moyen-åge 1100–1530" (1875), Barbier,
"Dictionnaire des ouvrages anonymes et pseudonymes
publiés en français et latin" (1806–08, 3:e tillökade
uppl. 1872–79) med suppl. af G. Brunet (1889); Weller,
"Lexicon pseudpnymorum" (1856, 2:a uppl. 1886) och
densammes "Die falschen und fingirten druckorte"
(1858, 2:a uppl. 1864); De Manne, "Nouveau
dictionnaire des ouvrages anonymes et pseudonymes"
(1862, 3:e uppl. 1868);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
