Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliografi. j) Alla inom eller om ett visst land utgifna arbeten ("nationalbibliografier")
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
s. 49 ff.); Halvorsen, "Bibliografiske oplysninger
om H. Ibsens samlede værker" (1901), E. Schönberg,
"Oversigt over den norske medicinske literatur i det
nittende aarhundrede" (1897), och Warmuth, "Katalog
over norsk musikförlag og norske komponisters værker
udkomne i udlandet" (1887).
Finland: Elmgren, "Öfversigt af Finlands literatur
1542–1863" (1861, 1865); Lilja, "Bibliographia
hodierna Fenniæ" (1846, 1848, 1859); "Finsk
bokkatalog 1878–85" (bilagor till Finsk tidskrift);
"Katalog öfver den svenska literaturen i Finland
samt arbeten på främmande språk af finländska
författare eller utgifna i Finland" 1886–90 af
Bergroth (1892), 1891–95 af Hirn (1897) och 1896–
1900 af Bergroth (1902); Pipping, "Förteckning
öfver böcker utg. på finska" (1856-57); Vasenius,
"La littérature finnoise. Catalogue alphabétique et
systématique 1544–1877" (1878) med suppl. för 1878–79
(1880), 1880–85 (1887), 1886–91 (1892) och 1892–95
(1897); "Årskatalog för finska bokhandeln 1895–1903"
(forts.). Bland finska specialbibliografier
må nämnas: Rancken, "De litteris historicis et
geographicis fennorum usque ad 1722" (1851); Pipping,
"Historiska bidrag till Finlands calendariografi"
(1858–62); Renvall, "Finlands periodiska litteratur
1771–1871" (1871); von Pfaler, "Förteckning öfver
skrifter i rätts- och statsvetenskapliga ämnen
m. m., utgifna i Finland åren 1809-78" (1879);
Hultin, "Den. svenska skönlitteraturen i Finland
t. o. m. 1885" (1888); Lagerborg, "Finland i utländsk
historisk literatur. Bibliografiska meddelanden"
(1897), Quigstad och Wiklund, "Bibliographie
der lappischen litteratur" (1899), Leinberg,
"Dissertationes academicæ fennorum extra patriam"
(1900) och densammes "Orationes academicæ
fennorum extra patriam habitæ" (1901); Hjelt,
"Öfversikt af Finlands naturalhistoriska litteratur
1640–1827, systematiskt ordnad" (1896); "Bibliotheca
zoologica Fenniæ, herausgegeben von zoologen
Finlands. T. 1: A-L." (1902); Borodkin, "Finland i
rysk litteratur. Materialier till en bibliografi"
(på ryska. 1902). Därjämte finnas uppgifter om af
finska män författade skrifter i deras biografier
uti Carpelan, "Finsk biografisk handbok" (2 dlr,
1895–1903).
Hvad slutligen Sverige vidkommer, finnes
ännu hvarken någon allmän bibliografi öfver
den svenska litteraturen eller något annat
svenskt författar-lexikon än B. Meijer,
"Svenskt litteraturlexikon" (1886), som är
mycket knapphändigt. Bristen härpå ersattes –
ehuru blott till en del och ofullständigt – af det
under Palmblads och P. Wieselgrens ledning utgifna
"Biografiskt lexikon öfver svenska män" (23 dlr,
1835–57; del. 1–8 i ny reviderad uppl. 1874–77;
ny följd, 10 dlr, 1857–92), H. Hofberg, "Svenskt
biografiskt handlexikon" (1876, ny uppl. 1900–04),
"Svenskt porträttgalleri", utg. af Hasse W. Tullberg,
afd. 15: "Författare" af S. Leijonhufvud (1900), och
afd. 16: "Tidningsmän" af B. Lundstedt (1897) samt
i synnerhet af "Nordisk familjebok" (18 bd 1876–94
och 2 suppl.-band 1896–99, hvaraf ny uppl. började
utgifvas 1903). För bibliografiska upplysningar
rörande den svenska litteraturens alster är man
därför nödsakad att hänvända sig till de skrifter,
som behandla enstaka perioder af den svenska
litteraturhistorien eller speciella vetenskaper,
öfver hvilka en kortfattad öfversikt meddelas
i Lundstedt, "Aperçu de la principale littérature
bibliographique de la Suède. Rapport fait au congrès
international de bibliographie à Paris" (1900). Af
svenska bibliografier må här nämnas blott: Geete,
"Fornsvensk bibliografi. Förteckning öfver Sveriges
medeltida bokskatt på modersmålet samt därtill
hörande litterära hjälpmedel" (1903), Schröder,
"Incunabula artis typographicæ in Suecia" (1842),
Klemming, "Sveriges bibliografi 1481–1600", red. af
Aksel Andersson, h. 1–4: 1481–1530 (1889–92),
E. M. Fant, "Annales typographici seculi decimi
sexti in Suecia" (1793–94 och 4 suppl. 1796–
1800), Stiernman, "Bibliotheca sviogothica" för
1000–32 (1731), Schefferus, "Suecia litterata"
(1680, ny uppl 1698 och i Mollerus’ "Bibliotheca
septentrionis erudita" 1699), Von der Hardt,
"Holmia literata" (ny uppl. 1707), Stiernman,
"Aboa literata" (1719), och Lüdeke, "Allgemeines
schwedisches gelehrsamkeits-archiv" för 1772–92
(1781–96) samt de mot slutet af 1700-talet
allt oftare förekommande förteckningarna öfver
de särskilda tryckeriernas årstryck äfvensom
Boktryckeri-societetens kataloger och de periodiskt
utkommande bokhandelskatalogerna, såsom "Svensk
bibliographie" (1828–65), "Årskatalog för svenska
bokhandeln" (1855–59 o. 1861–1903, forts.); i
"Svensk bokhandelstidning" (1863–1904, forts.) och
"Nya bokhandelstidningen" (1888–1904, forts.) är i
hvart nummer intagen en förteckning öfver den under
föregående veckor i Sverige, liksom ock Danmark
och Norge, nyutkomna litteraturen. Dessutom har
C. F. Lindström utgifvit "Svensk bokhandelskatalog,
år 1845", forts. t. o. m. 1851, jämte tillägg
(1847–52). Hjalmar Linnströms "Svenskt boklexikon
för 1830–65" (2 bd, 1867–84) fortsättes i "Svensk
bokkatalog" för 1866–75 (1878) och 1876–85 (1890)
utg. af Broberg samt för 1886–95 (1898–1900) utg. af
Thelin och A. Victorin, hvilka tre sistnämnda äfven
äro försedda med systematiska register.
Såsom vetenskapliga specialbibliografier
må här bl. a. nämnas för teologi: Alnander,
"Anvisning till et utvaldt theologiskt bibliothek"
(1762–72), Häggman, "Förteckning öfver alla
svenska bibelupplagor till 1812" (1815, ny
uppl. 1882); Stricker, "Försök til et svenskt
homiletiskt bibliotek" (1767), Fant, "Historia
librorum catecheticorum in Svecia" (1794–95)
och densammes "Historia librorum symbolicorum
in Svecia" (1782), Klemming, "Sveriges äldre
liturgiska litteratur" (1879), Kleberg, "Den
svenska högmessan ...", innehållande förteckning på
svenska kyrkohandböcker 1531–1810 (1882), Klemming,
"Birgitta-litteratur" (1883), "Svensk kyrkohistorisk
bibliografi" för 1898–99 af Grönblad och 1900–03 af
Setterwall (i Kyrkohistorisk årsskrift), Carlsson,
"Förteckning öfver litteratur angående spiritism
och spiritualism samt några föregångare" (1902);
för rätts- och statsvetenskaper: Aagesen, redan
nämnda (sp. 265) "Fortegnelse över retsliteratur i
Danmark, Norge, Sverig og til dels Finland" (1876)
med forts, af Secher; Thvselius, "Förteckning öfver
komitébetänkanden" 1809–94 (1896) och "1895–1903"
(1904), Schulthess, "Svensk nykterhetslitteratur 1577
–1877" (1900); för farmaci och medicin: Hamberg,
"Svensk pharmaceutisk bibliografi" (1862), fortsatt
af Nordin för 1862–92 (1893), Dahlgren, "Förteckning
öfver svenska skrifter om smittkoppor, inokulation
och vaccination" (i Hygiea 1896),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
