Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 13. Läsesalen i kungl. biblioteket.
där festsalen förut fanns, hvarigenom plats för
omkring 260,000 band kommer att beredas.
Lunds universitetsbibliotek har ända sedan slutet af
1600-talet haft sin lokal i det vid Lundagård belägna
gamla universitetshuset, hvars öfre våning efter en
1806 afslutad reparation helt och hållet af detsamma
upptogs. 1838–40 påbyggdes en ny våning, och äfven
vindsvåningen blef småningom tagen i besittning af
biblioteket. Sedan det nya universitetshuset 1882
blifvit invigdt, ställdes äfven bottenvåningen i den
äldre byggnaden till bibliotekets förfogande; 1885
års riksdag anvisade 30,000 kr. till dess inredande
och till värmelednings införande. Universitetets i
densamma belägna gamla festsal ("Karolinasalen") blef
nu inredd till bokmagasin, hvarjämte särskild läsesal,
något som förut saknats, inrättades. Snart visade sig
emellertid det vunna utrymmet otillräckligt, hvarför
vissa delar af boksamlingen 1886 öfverflyttades till
en närbelägen byggnad. Af 1897 års riksdag beviljades
ett anslag å 168,000 kr. för bibliotekshusets
tillbyggande; men denna byggnadsplan kom ej till
utförande, utan medgaf riksdagen 1900 att därtill
beviljade anslaget fick användas, jämte ytterligare
anvisade 127,000 kr., för uppförande af en ny
biblioteksbyggnad å den s. k. Helgonabacken, hvarjämte
Lunds stad förklarade sig villig att härtill bidraga
med 50,000 kr., under villkor att den för det äldre
bibliotekshusets tillbyggnad afsedda platsen i all
framtid lämnades obebyggd. Den nya
byggnaden, som efter ritningar af arkitekten
A. Hellerström uppförts af byggmästaren A. P. Månsson
och hvars inredning nu (1904) pågår, antages
blifva färdig till inflyttning under loppet af 1905
(fig. 16). Den är på hög granitfot uppförd af rödt
tegel med listverk och orneringar af kalksten. Den
2,85 m. höga parterrvåningen inrymmer flera för
tidningssamlingens förvarande afsedda boksalar,
packrum, lokal för bokbinderi, vaktmästarbostad
samt rum för värmeledningsapparaten (efter
varmvattensystem). Den därpå följande, 5,98 m. höga
bottenvåningen upptages till större delen af läsesalar
(en större och två mindre) samt förvaltningslokaler;
delvis är densamma entresolerad, hvarigenom
några 2,2 m. höga boksalar vunnits. Däröfver
upptagas fyra 2,3 à 2,5 m. höga våningar, skilda
från hvarandra genom tunna betonghvalf, helt och
hållet af bokmagasin. Fullständigt inredd beräknas
byggnaden kunna rymma bortemot 600,000 band. En del
af det utrymme, som för de närmaste årtiondena är
för biblioteket obehöfligt, kommer att mot årlig hyra
upplåtas åt Svenska akademien för dess ordboksarbete.
Åt Göteborgs stadsbibliotek har under 1898–1900 en
ny byggnad uppförts efter ritningar af arkitekten
H. Hedlund (fig. 17 och 18). Byggnaden består af,
förutom källarvåningen, fyra våningar, mellan hvilka
s. k. monnier-hvalf äro slagna. Bottenvåningen
inrymmer vestibul, expeditionsrum (med bokhissar),
läsesal med 41 bord, ett mindre läsrum för särskilda
forskare, som äfven upplåtes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
