Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biddle, John, engelsk sektstiftare - Biddle, Nicholas, nordamerikansk finansman - Biddlianer, unitaristisk sekt. Se Biddle (John) - Bideford, stad i grefskapet Devon - Bidenkap, Johan Lauritz, norsk läkare - Bidens L., bot., växtsläkte af fam. Compositæ - Bider. Se Bidar - Bidery. Se Bidar - Bidet, fr., liten häst, klippare; tvättbord, ett slags tvättfat; sittbad - Bidevind, sjöv. Segla så nära vinden som möjligt - Bidevindare, sjöv. Se Bidevind - Bidevindseglare, zool, ett vanligt namn på kolonier af Hydra-artade individer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anhängare, biddlianerna, som voro för löst
organiserade för att fortlefva som ett samfund för
sig, sammansmälte efter hand med socinianer och
unitarier. Se J. Toulmin, "Keview of the life,
character and writings of John Biddle" (1789).
J. Hdr.
Biddle [bi’dl], Nicholas, nordamerikansk finansman,
f. 1786 i Filadelfia, d. 1844. Redan vid 18 års ålder
användes han i ett viktigt finansielldiplomatiskt
uppdrag hos Napoleon och egnade sig efter återkomsten
från resor i Europa (1807) åt verksamhet som advokat,
författare och politiker. Då Förenta staternas andra
unionsbank (United states bank) 1819, efter endast
tre års tillvaro, stod vid bankruttens rand, blef
B. af sin förre chef, presidenten Monroe, insatt
i den reorganiserade bankstyrelsen och valdes
1822 till verkställande direktör. Banken var nu
bragt på fötter, men då Jackson 1829 blef Förenta
staternas president, började han en förbittrad
strid mot densamma ("the bank war"), som slutade
med presidentens seger och upphörande af bankens
privilegium 1836. Banken fortsatte som enskildt
företag med B. som ledare, men gjorde efter några
år konkurs. B. bedömes olika af olika partier,
men var otvifvelaktigt en framstående finansman.
E. Hkr.
Biddlianer, unitaristisk sekt. Se Biddle (John).
Bideford [bi’difed], stad i engelska grefskapet Devon,
vid floden Torridge. 8,754 inv. (1901). Skeppsbyggen
och stenkolshandel. 3,5 km. v. om B. vid öppna hafvet
ligger det besökta hafsbadet Westward Ho.
Bidenkap, Johan Lauritz, norsk läkare,
f. 6 nov. 1828 i Drammen, var, efter att hafva tagit
medicinsk ämbetsexamen (1853), först koleraläkare,
sedermera ett par år underläkare vid Gaustads asyl
för sinnessjuka och sändes 1857 af det medicinska
sällskapet i Kristiania med stipendium till
västra Norges kusttrakter för att undersöka de
hygieniska förhållandena, särskildt med hänsyn
till spetälskans orsaker. Sedan den tiden voro
hudsjukdomar och hygien hans speciella fack. Sedan
1859 var han bosatt i Kristiania såsom stads-
och militärläkare, blef 1867 stadsfysikus och höll
sedan 1866 tillika föreläsningar vid universitetet
öfver hudsjukdomar. 1876–86 var han öfverläkare och
klinisk lärare vid rikshospitalets afdelning för
hudsjukdomar. Död i Kristiania 20 okt. 1892. Bland
hans skrifter må nämnas: Om spedalskhed som endemisk
sygdom i Norge (1860), Om det syphilitiske virus
(1863), Aperçu des différentes méthodes de traitement
employées contre la syphilis (s. å.), däri han
redogör för rikshospitalets olika behandlingssätt af
konstitutionell syfilis, An abstract of lectures on
lepra (1886) samt afhandlingar i "Norsk magasin for
lægevidenskab" och några utländska tidskrifter. Han
ställde sig tidigt på sin landsman V. Boecks sida som
försvarare af syfilisationen. B. var under senare
delen af sitt lif mycket intresserad för politik,
och i synnerhet egde han stort inflytande inom de då
för tiden rösträttslösa arbetarkretsarna. I slutet af
1870-talet agiterades det för hans inval i stortinget,
men utan resultat.
Bidens L., bot., växtsläkte af fam. Compositæ. Dess
mest i ögonen fallande karaktär ligger däruti att
frukterna ega 2-4 starka borst i toppen, hvilka borst
äro väpnade med en mängd små, bakåtriktade
hullinglika utskott. Dessa borst äro
organ för frukternas spridning. (Jfr
Spridningsanordning.) Släktet representeras i
Skandinavien af tre arter, bland hvilka två äro
allmänna på våta ställen. De innehålla en skarp,
eterisk olja och hafva användts som läkemedel (Herba
verbesinæ och Cannabis aquaticæ). I sin största
formrikedom uppträder släktet i Amerika, synnerligast
i Mexico. En sydamerikansk art, B. grandiflora B alb.,
odlas ej sällan som prydnadsväxt. V.W.(G.L-m.)
Bidens tripartita.
Bider [båYde]. Se Bidar.
Bidery [båYdori]. Se Bidar.
Bidet [bida], fr., liten häst, klippare;
tvättbord, ett slags tvättfat; sittbad.
Bidevind, sjöv. Ett fartyg säges segla bidevind
eller ligga bidevind, då det seglar så nära
vinden som möjligt, utan att seglen "lefva"
(fladdra). Rårna skola då vara brassade bidevind,
d. v. s. svängda långskepps så mycket som
lä vant och barduner medgifva (hvarvid de nedre
rårna alltid brassas skarpare än de öfre), skoten
skola vara anhalade och bolinerna uthalade. Då ett
fartyg styr så nära vinden, att lofvartsdelarna
af seglen börja "lefva", säges det ligga dikt
bidevind; om däremot seglen vid bidevindsegling
"stå väl fulla", säges fartyget ligga eller styra
lätt bidevind. I förra fallet blir farten mindre,
men afdriften större. Konsten att segla bidevind
väl består uti att så afpassa både seglens ställning
och styrningen, att fartyget med största möjliga
hastighet förflyttar sig åt lofvart. Ett råtackladt
fartyg anses kunna ligga 6 streck nära vinden,
d. v. s. så, att kölen bildar omkr. 67 graders vinkel
med vindens riktning. Slätriggade fartyg
(utan rår) ligga närmare och vissa båtar ända till 4
streck nära vinden. Man kan icke föra så mycket segel,
då fartyget seglar bidevind, som när det seglar förde
vind, hvarför man, när det blåser friskt, alltid måste
bärga en del segel, innan man lägger upp bidevind. Jfr
Afdrift och Brassa. – Bidevindare l. Bidevindsegiare
kallas ett fartyg, som seglar bidevind. .
R. N. (H. W–l.)
Bidevindare, sjöv. Se Bidevind.
Bidevindseglare, zool, ett vanligt namn på kolonier
af Hydra-artade individer (Physalia pelagica
och andra arter af samma släkte), tillhörande
rörmaneternas ordning. Sådana kolonier träffas mest i
de tropiska delarna af Atlanten, i synnerhet utanför
portugisiska kusten, hvarför sjömännen gifvit detta
djur benämningen "portugisiska örlogsmän". "En hvit
simblåsa, i den uppresta kanten färgad af blått och
rödt och i solljuset skimrande med regnbågsfärgernas
skiftning, bär hela kolonien på haf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
