Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bien-Hoa. 2. Hufvudstad i nämnda arrondissemang - Bienn l. Biennal, som varar två år. Jfr Lifslängd - Biennal. Se Bienn - Bienne, stad i Schweiz. Se Biel - Biennium, tidrymd af två år - Bien public, fr., allmänt väl, det allmänna bästa - Bier, ty., öl (se d. o.) - Bierbaum, Otto Julius, tysk författare - Bierfreund, Lorentz Kristian Theodor, dansk författare - Bierhalle, ty., ölstuga - Bierley, stundom benämning på det engelska fabrikssamhället North B. - Biermann, Karl Eduard, tysk landskapsmålare - Biernatzki, Johann Christoph, dansk-tysk författare - Biesbosch, äfven kalladt het Bergsche Veld, ett omkr. 200 kvkm. stort moras - Bieskiderna. Se Beskiderna - Bietigheim, stad i Neckarkretsen, Württemberg - Biferno, forntidens Tifernus, flod i italienska prov. Campobasso - Biff, kött af oxens länd; stekt sådant kött - Bifilar l. Bifilar-magnetometer, fys., ett magnetiskt instrument - Bifilar-elektroskop, fys. Se Torsions-elektroskop - Bifilar-magnetometer. Se Bifilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Saigon, på 10° 39; n. br. och 104° 30’
ö. lgd. Omkr. 20,000 inv. Stor möbeltillverkning.
Bienn 1. Biennal (af lat. bis, två gånger, och annus,
år), som varar två år. Jfr Lifslängd.
Biennal. Se Bienn.
Bienne [biä’nn], stad i Schweiz. Se Biel.
Biennium (lat., af bis, två gånger, och annus, år),
tidrymd af två år.
Bien public [biä’ pybli’kk], fr., allmänt väl, det
allmänna bästa. Om La ligue du bien public se Liga
och Ludvig (XI).
Bier [bir], ty., öl (se d. o.).
Bierbaum [bir-], Otto Julius, tysk författare,
f. 1865 på Grünberg, Schlesien, studerade i Zürich,
Leipzig, München och Berlin, men egnade sig snart
uteslutande åt litterär sysselsättning. 1892
öfvertog han utgifvandet af berlintidskriften
"Freie bühne", hvars namn han ändrade till "Neue
deutsche rundschau". Äfven deltog han i grundandet af
konsttidskriften "Pan" (hvars redaktör han var till
1895) och redaktionen af "Insel" samt har vidare
utgifvit och redigerat "Moderne musenalmanach
(1891, 1893, 1894) och "Deutsche chansons"
(1901). B:s eget flitiga författarskap omfattar
dels monografier öfver moderna tyska författare och
konstnärer, såsom Detlev von Liliencron (1892),
Fritz von Uhde (1893), F. Stuck (s. å. och 1899,
2:a uppl. 1901) och H. Thoma (1903), dels dikter,
noveller och skadespel. Irrgarten der liebe (1901)
innehåller det mesta af hans versproduktion under åren
1885–1900. Bland hans berättelser ha Studentenbeichten
(l :a saml. 1893, 5:e uppl. 1901; 2:a saml. 1897,
4:e uppl. 1899), Die schlangendame (1893; 4:e
uppl. 1902), Die freiersfahrten und freiersmeinungen
des weiberfeindlichen herrn Pankrazius Graunzer (1896;
6:e uppl. 1901) och Stilpe (1897; 5:e uppl. 1902)
gått ut i stora upplagor. De senaste är Annemargreth
und die drei junggesellen (1902, 2:a uppl. 1903),
Eine empfindsame reise im automobil (1903) och Das
seidene buch (1903, 2:a uppl. 1904). Af skådespelen må
nämnas Lobetanz (1895), Gugeline (1899), <i<Pan im busch</i>
(1900; med musik af F. Mottl) och Stella und Antonie
(1903). B. har tagit starka intryck af Liliencron
och modern fransk litteratur. Hans noveller äro
flotta, gärna chockerande historier ur nutida tyskt
storstadslif, i hans dikter blandas friskhet och en
något högröstad kraft med raffinemang och frivolitet.
B–n B.
Bierfreund [blrfröjnt], <sp>Lorentz Kristian Theodor<sp>,
dansk författare, f. 17 maj 1855 i Odense,
var först maskinarbetare, blef 1880 student,
tog 1890 magisterkonferensen i engelska efter
att i fem år ha fördröjts i sin examen på grund
af ögonsjukdom och blef s. å. filos, doktor på
Palemon och Arcite. B. utgaf 1892 Kulturbærere,
studier i medeltidsdiktning, skref sedan romanerna En
sommerdröm (1893), Ude paa landet (1894), Ira (1896)
och Förgången nat (1898), utgaf s. å. <i>Shakspeare
og hans kunst, vidare studien Rembrandt (1900),
Florens, monumenter og mennesker (1901), Florens,
billedkunst (1903, 2:a delen väntas 1904). Personlig
iakttagelser mycken slagfärdighet och en särdeles
liflig stil utmärka hans litterära och konsthistoriska
studier. B. har äfven varit verksam som essayist och
polemiker i tidskrifter och tidningar.
Bierhalle [bir-], ty., ölstuga.
Bierley [bi^li], stundom benämning på det
engelska fabrikssamhället North B., sedan 1899
införlifvadt med staden Bradford. 16,200 inv. (1901.
Biermann [bir-], Karl Eduard, tysk
landskapsmålare, f. 1803, d. 1892, professor vid
konstakademien i Berlin, vann ett ansedt namn genom
poetiskt romantiska landskap i olja eller akvarell
från Italien, Tyskland och Dalmatien. Representerad
i Berlins nationalgalleri. Utförde äfven väggmålningar
i Neues museum i Berlin.
Biernatzki [bir-], Johann Christoph, dansk-tysk
författare, f. 1795, d. 1840 som pastor i
Friedrichsstadt i Schleswig, var en nitisk
själasörjare, men blef mest bekant genom sin novell
Die Hallig oder die schiffbrüchigen auf dem eilande
in der Nordsee (1826, 2:a uppl. 1840). B. skref
äfven en religiös lärodikt, Der glaube (1825), och
några smärre skrifter, som äro genomträngda af samma
religiösa värme, som utmärkte hans lif. Gesammelte
schriften utkom i 8 bd 1844 (2:a uppl. 1850).
Biesbosch [bis-], äfven kalladt het Bergsche Veld,
ett omkr. 200 kvkm. stort moras, beläget mellan
de nederländska provinserna Zuid-Holland och
Noord-Brabant, s. ö. om staden Dordrecht. – Det
bildades natten mellan 18 och 19 nov. 1421 genom en
öfversvämning af floden Maas, hvarvid 72 blomstrande
byar förstördes och 100,000 människor omkommo. På
senare tider har en del af detta moras blifvit utdikad
och 34 af de förstörda byarna åter blifvit uppbyggda.
Bieskiderna. Se Beskiderna.
Bietigheim [bitichhajm], stad i Neckarkretsen,
Württemberg, vid Metters inflöde i Ens, 218
m. ö. h. Omkr. 5,000 inv.
Biferno, forntidens Tifernus, flod i italienska
prov. Campobasso, börjar i Mateseberget och utmynnar
efter ett lopp af 105 km. s. om Termoli i Adriatiska
hafvet. B. förorsakar ofta stora öfversvämningar.
Biff (eng. beef, fr. boeuf), kött af oxens länd;
stekt sådant kött.
Bifilar (af lat.bis, två gånger, och filum,
tråd) l. Bifilar-magnetometer, fys., ett af Gauss
angifvet magnetiskt instrument, bestående af en
magnetstång, upphängd i midten på tvenne från en
vid taket eller instrumentets öfre del fäst skifva
nedhängande metalltrådar (se Bifilar-upphängning)
. Magnetstången sträfvar att inställa sig i
den magnetiska meridianens riktning. Genom vridning
af den skifva, vid hvilken trådarna äro fästa,
kring en vertikal axel aflägsnas magnetstången från
den magnetiska meridianen i samma led som vridningen
sker. Slutligen kommer man så långt, att magnetstången
står vinkelrätt mot den magnetiska meridianen,
hvilket vid ifrågavarande instrument är magnetstångens
normala läge. Varierar nu jordmagnetismen i styrka i
horisontell led eller med andra ord jordmagnetismens
horisontella komposant (jfr Jordmagnetism och
Krafternas parallellogram), så ändrar sig
stångens jämviktsläge. Med hjälp af ändringarna i
bifilarens läge kan man således beräkna ändringarna
i jordmagnetismens horisontalintensitet. Bifilarens
läge bestämmes med hjälp af spegel och skala eller
genom fotografisk registrering (jfr Spegelafläsning).
S. A-s.
Bifilar-elektroskop, fys. SeTorsions-elektroskop.
Bifilar-magnetometer. Se Bifilar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
