Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Billiton l. Biliton, en Nederländerna tillhörig ö i Ostindiska arkipelagen - Billmark. Karl Johan, tecknare, litograf - Billnäs, järnbruk (och järnvägsstation) i Pojo socken, Nylands län - Bill of attainder, eng. Se Attainder - Bill of exchange, eng., växel (se d. o.) - Bill of rights, eng. Se Bill - Billom, stad i franska dep. Puy-de-Dôme - Billon, fr., underhaltigt silfvermynt (som innehåller mer koppar än silfver) - Billonage. Se Billon - Billot. 1. Jean Baptiste B., fransk general och krigsminister - Billot. 2. Albert B., fransk diplomat - Billotte, René, fransk målare - Billroth, Christian Albert Theodor, tysk läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sköldpadd och trepang. Hufvudort är hamnen
Tandjong-Pandang. – Ön tillhörde engelsmännen
till 1822, då den afträddes till Nederländerna. J. F. N.
Billmark. Karl Johan, tecknare, litograf,
f. 28 jan. 1804 i Stockholm, blef – efter att
hafva tillbragt några år såsom handeisbiträde –
1822 lärjunge hos kopparstickaren K. D. Forssell, i
hvilkens bekanta verk "Ett år i Sverige" han utförde
två tredjedelar af planscherna. 1827 lämnade han
Forssells ateljé, öfvergaf gravyren för litografien,
och sedan han i Etyder för landskapstecknare
(1828–30) och Skotska vyer gifvit lefvande prof på
sin förmåga i den nyvalda konstgrenen, lämnade han
Sverige 1833 och var därefter bosatt i Paris till sin
död, i nov. 1870. Därifrån företog han flera resor
till Tyskland, Schweiz, Italien och hemlandet. I
Paris utgaf han sina arbeten, bl. a. <iStockholms
pittoreska omgifningar: Djurgården; Pittoresk
resetur från Stockholm till Neapel</i> (1841–51);
Sverige. Akvarell-litografi och tontryck (1853–66,
vyer och interiörer från Stockholm, Uppsala, Sigtuna,
Gripsholm och Skokloster); Panorama öfver Stockholm
från Skeppsholmskyrkans kupol; och det för konung
Karl XV:s räkning utförda praktverket Le château royal
d’Ulriksdal (1871). – Det är mycken finhet och smak i
B:s litografier. Hans tecknade landskap äro raska och
stämningsfulla, och hans studier af arkitekturmotiv
äro skickligt och insiktsfullt gjorda. Nationalmuseum
eger många af hans teckningar och utkast.
(G–g N.)
Billnäs, järnbruk (och järnvägsstation) i Pojo
socken, Nylands län, Finland. Det grundlades 1641
af Karl Billsten d. ä. och var länge i hisingerska
familjens ego samt tillhör nu ett aktiebolag
(kapital 1,100,000 mark). Bruket förarbetar
svenskt tackjärn. Tillverkningen utgöres af
manufaktursmide, spadar, yxor, bilor m. m., som
hafva godt anseende. 1902 uppgick värdet till 935,000
mark. A. G. F.
Bill of attainder [bi’l əv ətei’ndə],
eng. Se Attainder.
Bill of exchange [bi’l əv iks-tʃei’ndʃ], eng., växel
(se d. o.).
Bill of rights [bi’l əv rai’ts], eng.
Se Bill.
Billom [bijå’], stad i franska
dep. Puy-de-Dôme. 3,857 inv. (1901). Fajans-
och textilfabriker.
Billon [bijå’], fr., underhaltigt silfvermynt (som
innehåller mer koppar än silfver); litet skiljemynt,
bronsmynt; nött mynt. – Billonage [bijånāʃ],
utprångling af eller handel med underhaltigt mynt.
Billonage. Se Billon.
Billot [bijå’]. 1. Jean Baptiste B., fransk
general och krigsminister, f. 1828 i Chaumeil,
depart. Corrèze, genomgick krigsskolan i S:t Cyr
1847–49 och blef därefter officer. Han tjänstgjorde
först i Algeriet, deltog i fälttåget i Mexico och
blef vid utbrottet af 1870 års krig stabschef vid en
infanteridivision, som tillhörde Rhenarméns 2:a kår,
samt var med vid Spicheren (6 aug.) och vid försvaret
af Metz. I nov. 1870 blef han öfverste och
fick snart därpå befälet öfver den nybildade
18:e armékåren, med hvilken han på ett utmärkt
sätt deltog i drabbningarna vid Lisaine 15–18
jan. 1871, samt lyckades sedermera undkomma längs
den schweiziska gränsen. 1871 valdes B. till
ledamot af nationalförsamlingen, där han slöt sig
till republikanska vänstern, hvars president han
blef, och 1873 kraftigt motsatte sig planerna på
en monarkisk restauration. B., som 1871 blifvit
brigadgeneral, utnämndes 1878 till divisionsgeneral
och 1879 till öfverbefälhafvare öfver 15 :e armékåren
(i Marseille). I synnerhet genom hans ingripande
blef den franska generalstaben 1878 ombildad efter
preussiskt mönster. I jan. 1882 öfvertog B. i
Freycinets kabinett krigsministerposten, som han
nedlade jan. 1883, emedan han vägrade att beröfva
de orleanske prinsarna deras grad inom armén. Han
blef 1885 kommenderande general öfver 1:a armékåren
(Lille) och 1888 arméinspektör. I Mélines af
moderater bildade ministär (29 april 1896–14 juni
1898) var han för andra gången krigsminister och
uppträdde därunder på det skarpaste mot en revision
af Dreyfus-processen. B. är medlem af öfverkrigsrådet
("conseil supérieur de la guerre") samt sedan 1875
senator för lifstiden.
2. Albert B., fransk diplomat, f. 1841, blef
1865 tjänsteman och 1880 afdelningschef i
utrikesministeriet, utnämndes 1885 till envoyé i
Lissabon och var 1890–97 ambassadör i Rom. Han har
skrifvit flere broschyrer i utlämningsfrågan.
Billotte [bijå’tt], René, fransk målare,
f. 1846 i Tarbes, dep. Hautes-Pyrénées,
är en framstående representant för modernt
stämningsmåleri. I sina stämningar från Paris’
gator och utkanter och från landsbygden skildrar han
med förkärlek samt med mild lyrik och raffinerad
naturkänsla skymningens och solnedgångens
tonskalor. Representerad i Luxembourgmuseet.
G–g N.
Billroth [-råt], <sp>Christian Albert Theodor,
tysk läkare, f. 26 april 1829 påJROgen, blef 1852
medicine doktor i Berlin och 1860 kirurgie professor
i Zürich samt kallades 1867 till kirurgie professor
i Wien. Död i Abbazia 6 febr. 1894. B. var en af sin
tids l förnämste kirurger, genialisk operatör, skarp-
| sinnig-fysiolog och framstående statistiker. Klart
inseende nödvändigheten af att med den kliniska
forskningen kombinera den patologisk-anatomiska och
fysiologiska, för att sålunda erhålla en fast grundval
för den praktiska utöfningen af kirurgien, utförde han
själf betydelsefulla experimentella undersökningar
bl. a. öfver sårsjukdomarna (Beobachtungsstitdien
ueber wnndfieber und acciden-telle wundkrankheiten,
1862). Inom den praktiska kirurgien vann B. framför
allt genom sina inlägg rörande bukorganens operativa
behandling en stor och berättigad berömmelse. Genom
sina sällsynt välskrifna, rent af klassiska
Vorlt-sungen iiber die allgemeine chirurgische
pathologie und terapie (1863, en mängd upplagor
samt öfversättningar på många språk) sträckte B. sin
lärarverksamhet vida utöfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
