Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bisson, Alexandre Charles Auguste, fransk teaterförfattare - Bi-staf. Se Allitteration - Bister (fr. bistre), en brun vattenfärg, som beredes ur det glänsande sotet af bokved - Bistonider. Se Menader - Bistouri (fr.), kirurgiskt instrument. Se Bisturi - Bistrica, liten biflod fr. v. till March - Bistrita, rumänska namnet på floden Bistritz (se d. o.) - Bistritz. 1. (Ung. Besztercze-vidék. Fordom distrikt i nordöstra Siebenburgen - Bistritz. 2. (Ung. Besztercze) Hufvudstad i nyssnämnda komitat - Bistritz. 3. B. am Hostein, stad i mänska kretsen Holleschau - Bistritz. 4. Biflod till Elbe - Bistritz. 5. B. l. Gyllene B. (rum. Bistrita), biflod fr. h. till Sereth - Bistritz-Naszod, ung. Besztercze-Naszod, komitat i Ungern - Bistrup (Biskopstorp), urspr, en by nära Roskilde - Bisturi (fr. bistouri), kir., ett skärande instrument, ett slags fällknif - Bistyng. Se Bi och Bigift - BisuIca, zool. Se Idisslare - Bisutun. Se Behistan - Bisvärm. Se Biskötsel - Bisyllabisk, tvåstafvig - Bisättning, ett liks insättande i bårhuset eller nedsättande i grafven - Bit (eng.), "ett litet stycke", ett litet silfvermynt i Västindien och västra Nord-Amerika - Bitartras kalicus, farm., kaliumbitartrat. Se Vinsten - Bitburg, kretsstad i preussiska reseringsområdet Trier - Bitche, stad i Lothringen. Se Bitsch - Bi-tecken kallas vissa märken som insättas i ett stamvapen för att utmärka olika grenar af en släkt - Biterolf, gammalhögtysk episk dikt - Bi-testikel, anat. Se Testikel - Bitetto, stad i italienska provinsen Bari - Bitihorn, fjäll i Norge - Bitjug, biflod från v. till Don - Bitlis. 1. Vilajet i turkiska Armenien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de Turique, 1900; "Historiska slottet", 1902). B:s
farser utmärka sig för god iakttagelse och särdeles
följdriktig utveckling. Kunnig musikskriftställare,
har B. varit medarbetare åt Th. de Lajarte i dennes
arbeten "Grammaire de la musique" (1879), "Petit
traité de composition musicale" (1881) och "Petite
encyclopédie musicale" (2 bd, 1881–83).
Bi-staf. Se Allitteration.
Bister (fr. bistre), en brun vattenfärg, som beredes
ur det glänsande sotet af bokved. – Mineral-bister,
manganbrunt, är naturlig eller konstgjord
mangansuperoxid använd som färg. Se Färg.
Bistonider. Se Menader.
Bistouri (fr.), kirurgiskt instrument. Se Bisturi.
Bistrica [bistri’tsa], liten biflod fr. v. till March, upprinner på Sudeterna.
Bistrita [bistri’tsa], rumänska namnet på floden Bistritz (se d. o.).
Bistritz. 1. (Ung. Besztercze-vidék
[be’stertse]. Fordom distrikt i nordöstra
Siebenburgen, grundadt af tyska bergsmän, på
1200-talet fullständigt förstördt af tatarerna,
men uppblomstrade snart åter. Räknade 1870 72
kvkm. med 26.357 inv. och uppgick 1876 i komitatet
Bistritz-Naszöd. – 2. (Ung. Besztercze) Hufvudstad
i nyssnämnda komitat, med vackert läge vid floden
Bistritz. 10,873 tyska, rumänska och ungerska
inv. (1900). Fordom viktig handelsstad. – 3.
B. am Hostein, stad i märiska kretsen Holleschau, vid
floden Bistritz. 3,857 inv. (1900). Slott. Stor
möbelfabrik. I närheten ligger berget Hostein. –
4. Biflod till Elbe, i Böhmen. Bakom denna
flod, vid byn Sadowa, uppställde Benedek sin
här i slaget vid Königgrätz. – 5. B. l. Gyllene
B. (rum. Bistrita), biflod fr. h. till Sereth,
upprinner i Skogs-Karpaterna, flyter först genom
Bukovinas vackraste dal och sedan genom Moldau. 280
km. lång.
Bistritz-Naszod, ung. Besztercze-Naszod
[be’-stertse-nasåd], komitat i Ungern (Siebenbürgen),
bildadt 1876 af de forna distrikten Bistritz och
Naszod, vid Bukovinas och Rumäniens gräns, har en
areal af 4,014 kvkm., med 117,649 inv. (1900),
69 proc. rumäner, 22 proc. tyskar och 7
proc. ungrare. Det är ett bergland, vattnadt
af Szamos och dess bifloder. Hufvudstad
är Bistritz (se vidare Bistritz 2).
(K. B. w.)
Bistrup (Biskopstorp), urspr, en by nära Roskilde,
hvilken tillhörde biskopsstolen. Den indrogs 1537
till kronan och skänktes 1661 till Köpenhamns
kommun, som 1816 förlade stadens dårhus, "S:t Hans
hospital", dit. Sedan 1860 äro bondgårdarna till
största delen sålda till själfegande brukare.
E. Ebg.
Bisturi (fr. bistouri),kir., ett skärande
instrument, ett slags fällknif, som skiljer
sig från en vanlig knif eller skalpell endast
därigenom att bladet och skaftet äro förenade med
hvarandra rörligt och så att bladet kan fällas
in i skaftet, hvilket därför också består af två
skifvor (af horn, sköldpadd, elfenben e. d.).
Rsr.*
Bistyng. Se Bi och Bigift.
BisuIca, zool. Se Idisslare.
Bisutun. Se Behistan.
Bisvärm. Se Biskötsel.
Bisyllabisk (af lat. bis, två gånger, och syllaba, stafvelse), tvåstafvig.
Bisättning, ett liks afförande från likhuset och
insättande i bårhuset eller nedsättande i själfva
grafven, när den egentliga begrafningsakten ej
skall försiggå omedelbart därefter. Bisättning skall,
enligt Sveriges kyrkolag (kap. 18), "ske i stillhet,
utan all process och bekostnad", utan närvaro af andra
än bärare och de allra närmaste anhöriga. (J. Hdr.)
Bit (eng.), "ett litet stycke", ett litet silfvermynt
i Västindien och västra Nord-Amerika, = 15 cents
("long bit") eller 10 cents ("short bit"). Vid
indiangränsen är ett silfvermynt på två bit ("two
bits") = 1/4 dollar.
Bitartras kalicus, farm., kaliumbitartrat. Se Vinsten.
Bitburg, kretsstad i preussiska reseringsområdet Trier
(Rhenprovinsen). 335 m. ö. h. 2,795 inv. (1900). B.,
som har ett gammalt slott, var ursprungligen ett
romerskt kastell (Beda vicus, senare Bedense castrum),
af hvilket ännu rester återstå.
Bitche [bitjl, stad i Lothringen. Se Bitsch.
Bi-tecken kallas vissa märken, som insättas i ett
stamvapen för att utmärka olika grenar af en släkt. De
vanligaste bitecknen äro: a)
tornerkragen (fig. 1), en i skölden, öfver vapenbilden,
anbragt bjälke med nedhängande tinnar, hvilken
betecknar, att detta vapen föres af en yngre
släktgren, och b) en sträng eller kafle, hvilken, om
den är lagd balkvis (från det i heraldisk bemärkelse
högra öfre hörnet af skölden till det vänstra nedre)
öfver vapenbilden, utmärker, att vapnet föres af en
yngre släktgren, och dragen ginbalksvis (från det
vänstra öfre hörnet till det högra nedre) utmärker
oäkta börd; i senare fallet kallas den
bastardsträng (fig. 2). Dessa
strängar förkortas ofta (fig. 3) och hafva efter
sin ställning i skölden samma betydelse, som om de vore hela.
B. S.*
Biterolf, gammalhögtysk episk dikt från 13 :e
århundradets början. Författaren är okänd.
Bi-testikel, anat. Se Testikel.
Bitetto, stad i italienska provinsen Bari. 6,647
inv. (1901). B., som har en år 1325 påbörjad katedral,
var förr äfven ett biskopsdöme, men sekulariserades 1818.
Bitihorn, fjäll i Norge, vid
östra ändan af Bygdinvand, 1,610
m. ö. h. Vidsträckt och vacker utsikt.
Y. N.
Bitjug, biflod från v. till Don, i ryska
guvern. Voronezj och Tambov. 276 km. Vid dess stränder
förekommer stor hästafvel.
Bitlis. 1. Vilajet i turkiska Armenien, s. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
