Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bitynien, forntida landskap i Mindre Asien - Bitzius. 1. Albert B., pseudonym Jeremias Gotthelf, schweizisk författare - Bitzius. 2. Albert Bernhard B., schweizisk teolog - Biur (fsv.), bäfver - Biva, sjö på japanska ön Nippon. Se Japan - Bivack l. Bivuak, krigsv., kallas trupps förläggning under hvila under bar himmel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bivack. Efter målning af Ed. Detaille.
Bitynien, forntida landskap i Mindre Asien, mellan
Svarta hafvet, Paflagonien, Galatien, Frygien
och Mysien. Landets inre var uppfylldt af skogrika
berg (Olympos m. fl.). Sangarios var namnet på den
största floden. På kusten anlades tidigt grekiska
kolonier, såsom Chalkedon och Heraklea. Landet
beboddes ursprungligen af bebryker, sedan af de
traciska stammarna tyner och bityner. B. var någon
tid kufvadt af lyderna, sedan af perserna. Under
striderna efter Alexander den stores död blef det
omkr. 297 ett oberoende konungarike, hvars regenter
vanligen hette Nikomedes eller Prusias. Dessa
utvidgade ej obetydligt sitt rike, gynnade konster
och vetenskaper samt anlade blomstrande städer,
Nikomedia (residens), Prusa m. fl. Mest bekant är
Prusias I, hos hvilken Hannibal sökte tillflykt
undan romarna. Den siste konungen var Nikomedes III
Filopator, som vid sin död (75 f. Kr.) testamenterade
landet åt romarna. Pompejus gjorde sedan B. och
den besegrade Mithridates’ pontiska rike till en
romersk provins (Pontus et Bithynia). 1074–97 var
det i seldsjukernas våld, men återtogs under det
första korståget. I slutet af 15:e årh. eröfrades
det af turkarna. (H. Sgn.)
Bitzius. 1. Albert B.,
pseudonym Jeremias Gotthelf, schweizisk
författare, f. 1797 i kantonen Freiburg, d. 1854 som
präst i Lützelflüh i Bern,
utgaf en mängd på dialekt skrifna "berättelser för
folket", utmärkta genom en kraftig humor
och sträfvan att höja den andliga och materiella
kulturen. B. började sin skriftställarverksamhet vid
40 års ålder, och hans syfte var icke estetiskt, utan
moraliserande. Hans första skrift var Bauernspiegel
oder lebensgeschichte des Jeremias Gotthelf von ihm
selbst berichtet (1837), hvilken hade storartad
framgång. Mest berömdt af hans verk är <i>Wie UIi,
der knecht, glücklich ward (1841). Därjämte utöfvade
B. ett icke obetydligt inflytande på det schweiziska
folkets politiska lif. B:s samlade skrifter
utkommo 1855–58 i 24 band och ha sedan utgifvits
i nya upplagor; senast 1898–1900 i 10 bd, utg. af
Fr. Vetter och Kronauer. Ausgewählte erzählungen
trycktes 1888. Biografi af A. Bartels (1902).
2. Albert Bernhard B., den föregåendes son, schweizisk
teolog, f. 1835, d. 1882, innehade från 1863
kyrkoherdebefattningar i kantonen Bern och utvecklade
därunder en liflig socialreformatorisk verksamhet. Han
stod jämte Heinrich Lang (se d. o.) i spetsen för
de frisinnade sträfvandena inom den schweiziska
protestantismen samt redigerade tillsammans med
honom "Reform". 1878 utnämndes B. till regeringsråd
i Bern, betroddes med ledningen af uppfostrings-
och fängelseväsendet samt invaldes i schweiziska
ständerrådet, hvarest han uppträdde såsom afgjord
demokrat och öfvade ej ringa inflytande. B. skref
bl. a. Die todesstrafe vom standpunkt der religion
und der theologischen wissenschaft (1870). Hans
originella predikningar utgåfvos efter hans död (7 bd,
1884–1902). Jfr Balmer, "Albert Bitzius" (1888).
Biur (fsv.), bäfver.
Biva, sjö på japanska ön Nippon. Se Japan.
Bivack l. Bivuak (fr. bivouac, af ty. biwacht
l. beiwacht), krigsv., kallas trupps förläggning
under hvila under bar himmel, hvarvid skyddstält
(se d. o.) äfven kunna begagnas. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
