Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjuf, socken i Skåne, Malmöhus län, Luggude härad - Bjugg, gammalt namn på korn - Bjugg, Mattias, rimmare - Bjurbäck, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad - Bjurbäck, Olof, författare, öfversättare - Bjurholm, socken i Västerbottens län, Nordmalings och Bjurholms tingslag - Bjurkärn, socken i Värmland. Se Bjurtjärn - Bjursten, Anders Herman, läroboksförfattare - Bjursås, socken i Kopparbergs län, Leksands tingslag - Bjurtjärn (Bjurkärn), socken i Örebro län, Karlskoga bergslag - Bjurum, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad - Bjuråker, socken i Gäfleborgs län, Delsbo tingslag - Bjurälfven, en från den norska sjön Fisklausen kommande älf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stenkolsgrufvan uppgick s. å. till 417 personer. Från och
med 1876 tillverkas af den uppfordrade leran eldfast
tegel med mycket hög eldfasthetsgrad och andra
framstående egenskaper. Årsproduktionen belöpte
sig 1902 till 22,927 ton eldfast tegel med ett
angifvet värde af 340,421 kr. Med tegelfabrikationen
voro s. å. i medeltal sysselsatta 183 arbetare.
K. K.-Å.
Bjugg, gammalt namn på korn.
Bjugg, Mattias, rimmare, f. 1750, d. 1807,
tullförvaltare i Enköping, blef rikskunnig genom
Stockholmspostens gyckel med hans rimmerier. Han var
en af de misslyckade rimmare, som svärmade kring
Thorild och sökte efterlikna denne. Atterbom, som
lämnat en kvick karakteristik af "den förryckte,
men i sin förryckthet till en viss grad genialiske
tullnären i Enköping", säger om honom: "Bjugg
uppnådde, genom en blandning af naturell och
åt det sublima riktad sträfvan, det yttersta af
svulst". Han berättar vidare, att B., när han ville
författa något skaldekvad, plägade i brännhetaste
sommarmiddagsstunden vandra ut ur staden och sätta
sig på det i dess grannskap belägna Husberget, taga
af sig mössan, låta solens lodrätt fallande strålar
genombadda den kala hufvudskålen och dikta under en
slik omedelbar Phoebus’ inflytelse. – B:s af Rudbecks
"Atlantica" inspirerade kväden Skaldedigt öfver
Sverige och Saga i Atland utkommo, det förra 1789
och det senare 1792.
Bjurbäck, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 4,935 har. 635 inv. (1903). Annex till
Bottnaryd, Skara stift, Red vägs kontrakt.
Bjurbäck, Olof, författare, öfversättare, f. 26
okt. 1750 på Bjurbäcks bruk i Värmland, upplefde
i sin ungdom åtskilliga märkliga händelser. Genom
understöd af gynnare kom han i tillfälle att idka
studier samt blef 1770 student i Uppsala, 1774 filos.
kandidat samt 1775 prästvigd. 1787 utnämndes han till
lektor i Karlstad, 1801 till kyrkoherde i Filipstad
och 1803 till biskop i Karlstads stift. B. anses
såsom en af sin tids förnämste representanter af
den rena lockianismen. Redan under sin studietid i
Uppsala vinnlade han sig om filosofien, hvarvid han
åtnjöt Christiernins personliga ledning. Äfven under
sin lärartid utmärkte sig B. för ett mångfrestande
vetenskapligt intresse. Såsom präst vårdade han
sina församlingar med stort nit och arbetade
oafbrutet för en ordnad fattigförsörjning samt de
arbetande klassernas höjande. Samma människovänliga
anda genomgår äfven hans riksdagsmannaverksamhet
(1809–15). Under en långvarig sjuklighet plågades
han ofta af den föreställningen, att han ej fyllde
sin plats nog värdigt. Död 1829. En del af sin
ovanligt rika boksamling skänkte B. till Uppsala
bibliotek. B. var en synnerligen flitig vetenskaps-
och vitterhetsidkare samt utgaf ett stort antal
tillfällighetsskrifter rörande kyrkliga och politiska
ämnen äfvensom öfversättningar bl. a. af Shaksperes
"Hamlet" (1820) och Schillers "Cabal och kärlek"
(1821), hvarjämte i handskrift efter honom förvaras
öfversättningen af "Kung Lear", Klopstocks "Messias",
Ossians sånger m. fl. J. Hdr.
Bjurholm, socken i Västerbottens län, Nordmalings
och Bjurholms tingslag. 1,335 kvkm. 4,234
inv. (1903). B. utgör ett konsistoriellt pastorat i
Luleå stift, Västerbottens första kontrakt.
Bjurkärn, socken i Värmland. Se Bjurtjärn.
Bjursten, Anders Herman, läroboksförfattare,
skald, f. 24 mars 1825 i Borås, blef 1844 student
i Uppsala och 1851 filos. kandidat samt egnade
sig därefter åt författarskap af olika art och åt
lärarkallet. Han blef bl. a. medarbetare i flera
tidningar (sålunda under en följd af år i Dagligt
Allehanda under pseudonymen Ernst Ludvig). 1858
blef han kollega vid Katarina elementarläroverk
och 1860 lektor i svenska och latin vid Stockholms
gymnasium. Såsom lärare förstod han särskildt att
meddela ungdomen sitt eget intresse för vitterheten,
och han vann äfven lärjungarnas tillgifvenhet. Han
blef – har det sagts – inom läroverket "det poetiska
element, som ger lif och behag åt undervisningen,
den krydda, som gjorde de torra glosorna mottagliga
och ljufva". Han utgaf läroböcker i modersmålet och
dess litteratur, och särskildt blef hans Öfversigt
af svenska språket och litteraturens historia (1859)
jämte en därmed sammanhängande Läsebok (1861; 3:e
upplagan omarb. af C. von Friesen 1890) använd
vid läroverken. B. egnade sig äfven med mycken
ifver åt vittert skriftställeri. Hans romaner –
Ödets lek (1850, 6:e uppl. 1899), Egoismen (1852,
2:a uppl. 1884), Gyltas grotta, romantiserad
skildring från medeltiden (1853, 5:e uppl. 1899),
och Öfverste Stobée (1854, 2:a uppl. 1883)
– hvilka vunnit ganska vidsträckt spridning,
tillhöra tidens spännande sensationsromaner, sakna
all objektivitet i skildringen och äro högeligen
ohistoriska. Såsom lyriker var B. en epigon,
som trädde i Tegnérs och Beskows fotspår. Hans
skaldestycken lägga an på praktfull retorik
och bildrikedom; bäst äro tvifvelsutan vissa
tillfällighetsdikter. Minnen från Gripsholm (1856),
Gefion (1858) och Napoleon-Prometheus (1864) äro hans
mest kända lyriska arbeten. Dessutom har han öfversatt
smärre dikter af Schiller (1863), icke utan talang,
men stundom med missförstående af originalet. Flera
af hans skrifter belönades med Svenska akademiens
andra pris. I ett anfall af djupt svårmod beröfvade
sig B. lifvet 12 nov. 1866. K. W-g.
Bjursås, socken i Kopparbergs län, Leksands
tingslag. 9,154 har. 3,013 inv. (1903). B. utgör ett
konsistoriellt pastorat i Västerås stift, Leksands
kontrakt.
Bjurtjärn (Bjurkärn), socken i Örebro län, Karlskoga
bergslag. 18,205 har. 1,800 inv. (1903). B. utgör
ett konsistoriellt pastorat i Karlstads stift,
Visnums kontrakt.
Bjurum, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. 3,069
har. 612 inv. (1903). Annex till Vilske-Klefva,
Skara stift, Vånga kontrakt. I socknen ligger det
urgamla herresätet Stora Bjurum.
Bjuråker, socken i Gäfleborgs län, Delsbo
tingslag. 74,426 har. 3,830 inv. (1903). Annex till
Norrbo, Uppsala stift, Hälsinglands Norra nedre
kontrakt.
Bjurälfven (af fsv. biur, bäfver), en från den norska
sjön Fisklausen, i södra delen af Norsvels fjälltrakt,
kommande obetydlig älf, som utfaller i sydvästra
ändan af Lejpikvattnet (Geptiva-sjön) i Jämtland,
nära riksgränsen och gränsen till Västerbottens
län. Älfven var ännu på 1850-talet ett tillhåll
för bäfvern, och ännu finnes i närheten en mängd
"bäfverkanaler". Efter omkr. 4 km. lopp störtar sig
älfven i en dal, som i geologiskt hänseende är af
stort intresse, på grund af därvarande karstfenomen,
hvilka beskrifvits af F. Svenonius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
