Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björk. 2. Skogsh. - Björk. 3. Paleont. - Björk, Isak, författare. Se Bork - Björka, socken i Malmöhus län, Färs härad - Björkboda, järnbruk i Dragsfjärds kapellförsamling af Kimito socken i Åbo och Björneborgs län - Björkborn, järnbruk. Se Bofors - Björke. 1. Socken i Gottlands län, Norra häradet - Björke. 2. Socken i Älfsborgs län, Gäsene härad. Se Södra Björke - Björke. 3. Socken i Älfsborgs län, Väne härad. Se Norra Björke - Björkeberg, socken i Östergötlands län, Gullbergs härad - Björkegren, Jakob, biblioteksman, skriftställare - Björkegren, Olga, skådespelerska. Se Fåhræus - Björkekinds härad, i Östergötlands län - Björkekinds kontrakt. Se Vikbolands kontrakt - Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings härads domsaga, i Östergötlands län - Björkenäs, en udde, som skjuter ut i Kalmar sund - Björketorp, socken i Älfsborgs län, Bollebygds härad - Björkfisk, zool. Se Björknan - Björkfjärden, Norra och Södra, tvenne fjärdar i östra delen af Mälaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lerblandad, ej för mager jordmån (hagmark) vara
särdeles fördelaktig för densamma. De båda väl skilda
formerna, masurbjörken och glasbjörken, visa dock
härutinnan olika egenskaper. Den förra uppsöker i
allmänhet torrare marker, inom södra och mellersta
delen af Sverige, men finnes också tillsammans med
glasbjörken i Norrlands södra och östra delar. Redan
i medelåldern blir dess bark sprickig och trädet mera
grofgrenigt, hvarigenom dess ved blir mera svårklufven
än glasbjörkens. Denna senare björkform, som däremot
ända till högre ålder bibehåller sin hvita, glatta
näfverbark, trifves bättre på mera fuktig jordmån. Den
finnes sålunda i södra och mellersta provinsernas
kärrmarker och utdikade mossar, men har sin största
utbredning i de norra provinsernas floddalar och
fuktiga skogsmarker och bildar ensam björkregionen
ofvan barrskogsgränsen å våra fjäll. Björken infinner
sig ofta först å de s. k. skogsbrännorna eller
annan hårdt afbränd mark, där barrträden småningom
komma efter och förtränga densamma. I blandning uti
barrskogarna anses den göra nytta, och en stor del
af våra vackraste skogar hafva uppkommit på detta
sätt. Båda björkarterna äro ljusbehöfvande trädslag
och ställa sig därför i rena bestånd glest och tillåta
gräs och andra högre växter uppspira mellan sig och i
den svaga skuggan. Plantor kunna däremot ej uppväxa
i tätare skogar. Under de första 10–20 åren växer
björken ganska snabbt och sätter tidigt frö. Dess
ekonomiska mogenhetsålder inträffar vid 60–80
år. Björken uppdrages vanligen genom själfsådd från
äldre träd eller genom rotskott därifrån, men äfven
medelst sådd af frö, som insamlas på eftersommaren
och utsås helst samma höst efter risbränning,
emedan de lätt blifva odugliga och taga hetta till
sig, om de en längre tid och i större myckenhet
förvaras. Plantering af björktelningar bör ske, innan
de bildat sin hvita näfver. Virket är hvitt och ganska
vackert samt segt och hållbart och därför lämpligt
till slöjdarbeten. Dess bränslevärde är stort och
närmar sig bokens. Björkens blad skadas företrädesvis
af björkspinnaren (Bombyx lanestris), hvars larver
lefva uti en stor, gemensam inspinning, samt af nunnan
(Liparis monacha), björkmätaren (Geometra betularia),
ollonborren (Melolontha vulgaris) och några smärre
arter af skalbaggar. Bastväfnaden och stammen
skadas bl. a. af björksplintborren (Eccoptogaster
destructor), som gör vackra gångar i bastet och lämnar
aftryck i splinten och hvars närvaro tillkännagifves
genom en mängd hagelstora, i rad ställda hål i
näfvern, samt af vedborrarna (Xyloterus lineatus och
Xyloterus domesticus), som göra gångar i veden såväl
i lefvande träd som helst i slöjd virke, möbler o. d.
F. L.
3. Paleont. Björksläktet synes uppträda mot
slutet af kritperioden eller början af den
tertiära. Lämningar af dvärgbjörken har man funnit
uti istidens aflagringar i Sverige, Ryssland, Danmark,
Tyskland, Schweiz och södra England, ofta i sällskap
med lämningar af polarvidet, fjällsippan och andra
arktiska eller alpina former. Dessa lämningar bevisa
således riktigheten af den åsikt, enligt hvilken den
arktisk-alpina vegetationen under istiden och efter
inlandsisens afsmältning förekommit på det europeiska
låglandet.
A. G. N.
Björk, Isak, författare. Se Bork.
Björka, socken i Malmöhus län, Färs härad. 961
har. 242 inv. (1903). Annex till Ilstorp, Lunds
stift, Färs kontrakt.
Björkboda, järnbruk i Dragsfjärds kapellförsamling af
Kimito socken i Åbo och Björneborgs län. Det anlades
1734. Tillverkningen (manufaktursmide och gjutgods)
är nu obetydlig (176,000 mark 1902).
Björkborn, järnbruk. Se Bofors.
Björke. 1. Socken i Gottlands län, Norra häradet,
1,199 har. 337 inv. (1903). Annex till Roma, Visby
stift, Medelkontraktet. Kyrkan, uppförd af huggen
och tuktad kalksten, består af långhus och kor,
det förra från omkr. år 1200, det senare något
yngre (möjligen 1260). – I denna socken fanns ett
S:ta Katarinas gille, stiftadt 1443, hvars stadgar
ännu äro i behåll (utg. af G. E. Klemming 1877).
Hs Hd.
2. Socken i Älfsborgs län, Gäsene härad. Se Södra Björke.
3. Socken i Älfsborgs län, Väne härad. Se Norra Björke.
Björkeberg, socken i Östergötlands län, Gullbergs
härad. 955 har. 367 inv. (1903). B. bildar med
Ledeberg ett konsistoriellt pastorat i Linköpings
stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.
Björkegren, Jakob, biblioteksman, skriftställare,
f. 1752 i Halna socken i Västergötland, blef 1772
student i Uppsala, ingick 1778 i kommerskollegium
och k. biblioteket samt fick 1807 fullmakt som
k. bibliotekarie. Jämte sin samvetsgranna och
ytterligt knappt lönade biblioteksverksamhet utöfvade
han ett flitigt skriftställeri. Så utgaf han flera
årgångar af "Uppfostringssällskapets allmänna
tidningar", omarbetade och utgaf 7:e uppl. af
"Tunelds geografi öfver konungariket Sverige"
(1793–94) äfvensom 4:e till och med 8:e upplagan
af "Regnérs första begrepp af de nödvändigaste
vetenskaper". Bland hans egna arbeten intager
Franskt-svenskt lexikon (1784–86, 2:a uppl. 1795)
ett framstående rum. Dessutom skref B., merendels
anonymt, en stor mängd uppsatser i tidskrifter och
tidningar. Död 1825. B:s egendomliga personlighet
("människohataren") och pessimistiska lifsåskådning
skildras af K. J. L. Almquist i "Jagtslottet".
Björkegren, Olga, skådespelerska. Se Fåhræus.
Björkekinds härad, i Östergötlands län, ingår i
Björkekinds, Östkinds m. fl. härads domsaga och fögderi
samt omfattar socknarna Kuddby, Östra Ny, Rönö, Å,
Tåby, Konungsund. 22,445 har. 4,572 inv. (1903).
Björkekinds kontrakt. Se Vikbolands kontrakt.
Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings
härads domsaga, i Östergötlands län, omfattar
dessa fem härad, förenade till ett tingslag. 1,362
kvkm. 37,145 inv. (1903).
Björkenäs, en udde, som skjuter ut i Kalmar sund, i
Kläckeberga sockens skärgård, norr om Kalmar. Uddens namn skall förr
hafva varit Birkenäs eller Birkanäs (jfr Birka).
Under Erik XIV:s tid fanns vid B. ett kronans skeppsvarf.
Björketorp, socken i Älfsborgs län, Bollebygds
härad. 7,830 har. 1,931 inv. (1903). Annex till
Bollebygd, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Björkfisk, zool. Se Björknan.
Björkfjärden, Norra och Södra, tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
