Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladlöss, Aphidæ, zool., en familj af ordn. Hemiptera (skinnbaggar) - Bladlöss-ätare, zool., gemensam benämning på insektlarver af skilda grupper - Bladmage, zool. Se Idisslare - Bladmetall (Metallfolie), valsad och till skrifpapperstunna blad utslagen metall - Bladmetall. 1. Bladaluminium - Bladmetall. 2. Bladguld - Bladmetall. 3. Bladsilfver - Bladmetall. 4. Bladtenn (stanniol, tennfolie) - Bladmosaik, bot., bladen bilda en mer eller mindre sammanhängande assimilerande yta - Bladmossor, bot. Se Löfmossor - Bladmögel, gemensam benämning för vissa hos olika slag af växter uppträdande sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsöndra genom två på bakkroppens ryggsida belägna
honungsrör en söt, af myror mycket eftersökt
saft. Högst egendomlig är dessa djurs fortplantning.
Under sommarens lopp följa flera generationer
af honor efter hvarandra, hvilka utan föregående
befruktning frambringa lefvande ungar; några af
dessa honor äro bevingade, de flesta vinglösa. Om
hösten uppstår en generation af både honor (vanligen
obevingade) och hannar (vanligen bevingade); sedan
de parat sig lägga honorna befruktade ägg och dö liksom
hannarna. Ur dessa ägg framkomma följande
vår den första generationen honor.
a bevingad hona, bvinglös hona, c vinglös hanne.
A. Sg. (L–e.)
Bladlöss-ätare, zool., gemensam benämning på
insektlarver af skilda grupper (ikneumonider,
syrfider, koccinellor och hemerobider m. fl.). De
anställa svåra, men för naturens hushållning
viktiga härjningar bland bladlössens kolonier.
A. Sg.*
Bladmage, zool. Se Idisslare.
Bladmetall (Metallfolie), valsad och till
skrifpapperstunna blad utslagen metall eller
metall-legering. Särskildt märkas följande slag:
1. Bladaluminium användes som ersättning för
bladsilfver (se nedan). Består af särdeles ren
metall, då äfven ringa halt af föroreningar så
nedsätter aluminiums tänjbarhet, att det endast i
rent tillstånd kan uthamras i tunna blad.
2. Bladguld förekommer i olika nyanser: rödt,
gult, grönt och hvitt. Det röda är kopparhaltigt,
de gula, gröna och hvita slagen åstadkommas genom
silfvertillsats. Formatet är kvadratiskt (omkr.
40 kvcm.), och bladen häftas till en liten
bok med mellanlägg af silkespapper, inrifvet med
röd bolus. Guld låter uthamra sig till en tjocklek
af 0,0001 mm.; ett sådant guldblad genomsläpper
ljuset med grön färg. Fabriksguld kallas det
tjockaste slaget, som användes inom guldslageriet till
förgyllning af metalltråd. Mellanguld är bladguld,
hvars ena sida består af silfver. Oäkta bladguld
(tombaksblad) består af koppar-zinklegeringar, stundom
med tillsats af antimon. Med bladguld förgyllas
metaller, trä, bokband m. m. Oäkta bladguld
användes, då ej så stor varaktighet erfordras,
t. ex. vid förgyllning af skriften å blyertspennor
och till billigare bokband.
3. Bladsilfver förekommer i samma handelsformer
som bladguld. Silfver kan uthamras till 0,0002
mm. tjocklek, hvarvid ljuset genomsläppes med grön
eller gulgrå nyans. Metallen är i folieform vanligen
mycket ren (af samma skäl som bladaluminium, se
ofvan). Bladsilfver användes bl. a. till mellanguld
(se ofvan), såsom oäkta förgyllning å guldlister till
speglar och ramar, hvarvid guldfärgen ernås med en
genomskinlig gul lackfernissa. I luften svärtas det
lätt af svafvelväte
och ersattes därför ofta med det oföränderliga
aluminiumfoliet. Oäkta bladsilfver utgöres af tenn-zinklegeringar.
4. Bladtenn (stanniol, tennfolie) användes af olika
tjocklek, från s. k. spegelfolie, som användes till
foliering af speglar, ned till de tunnare omslagen
(stanniol) för diverse artiklar. Stanniol förekommer
i handeln i mycket rent tillstånd. För emballering af
närings- och. njutningsmedel bör endast sådan ren vara
användas, enär föroreningar af blott några procent
(särskildt af bly) kunna verka skadligt.
Af öfriga bladmetaller må nämnas bladantimon (som är
ett billigt surrogat för bladsilfver samt ej anlöper
svart), bladkoppar, kopparfolie (för beläggning
å dekorationer m. m.) samt platinafolie. –
Fabrikation af bladmetall är i nyaste tid
utvecklad till hög fullkomning. Det förr allmänt
använda handarbetet ersattes af maskinvalsning och
maskinhamring. Hufvudproduktionsorter äro Nürnberg,
Augsburg, Dresden, Wien, Paris och Birmingham.
G. H–r.
Bladmosaik, bot., den företeelsen, att de olika
bladen på ett skott så anpassas mellan hvarandra,
att de alla blifva direkt belysta och sålunda bilda en
mer eller mindre sammanhängande assimilerande
yta. Detta kan uppnås på olika sätt; särskildt hos
horisontalt riktade grenar kan bladens olika storlek
eller olika utbildning på den ena och andra sidan
om medelnerven bidraga härtill. Hos boken ser man
hur genom utbildning af kort- och långskott rummet
utnyttjas af bladen på bästa möjliga vis.
G. O. R.
Bladmossor, bot. Se Löfmossor.
Bladmögel, gemensam benämning för vissa hos olika
slag af växter uppträdande sjukdomar, hvilka äro
framkallade af svamparter, tillhörande gruppen
Peronosporaceæ. Dessa sjukdomar framträda såsom
ett smutsgrått fint ludd, helst å bladens undersida,
och vålla plantornas undertryckande. Bladmögel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
