Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blockhus. 1. Fortif. Täckta, med skottgluggar försedda byggnader - Blockhus. 2. Sjöv. Se Block - Blockhus. 3. Maskinb. Den infattning, hvari en blocktrissa sitter. Se Blocktyg - Blockhusharen. Se Fredriksskans - Blockhusholmen, gammalt namn på Kastellholmen i Stockholm - Blockhussystem. Se Blockhus 1 - Blockhusudden, sydöstra spetsen af Djurgården vid Stockholm - Block-inrättning, järnv., en anläggning, som afser att reglera tågs gång - Blocksberg benämnas i Tyskland åtskilliga berg, på hvilka häxorna troddes under valborgsmässonatten - Blocksignal. Se Blockinrättning - Blockskepp, sjöv., oanvändbart större krigsskepp försedt med kanoner - Blockskifva, sjöv. Se Block 3 - Blockstation, järnv. Se Block-inrättning - Block-stropp, sjöv. Se Block 3 och Stropp - Blocksystem. Se Arbetarbostäder - Blocktyg, maskinb., utgör en sammanställning af dels fasta, dels lösa blockskifvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellanrummet fylldes med småsten eller grus. Väggarna, i
hvilka nödigt antal skottgluggar funnos, omgåfvos af
taggtrådsnät och ofta äfven af en mur. Besättningen
utgjordes af 7–15 man. Blockhusen lades till en början
2,700, men sedan endast 600 m. från hvarandra;
i deras mellanrum anbragtes taggtrådshinder.
L. W:son M.
2. Sjöv. Se Block.
3. Maskinb. Den infattning, hvari en blocktrissa
sitter. Se Blocktyg.
Blockhusharen. Se Fredriksskans.
Blockhusholmen, gammalt namn på Kastellholmen
i Stockholm.
Blockhussystem. Se Blockhus 1.
Blockhusudden, sydöstra spetsen af Djurgården vid
Stockholm, hade fordom en skans (ett blockhus)
till inloppets försvar och blef på 1600-talet en
tullstation, där "bompenningar" uppburos för inrikes
gående fartyg efter deras lästetal och storlek. 1881
upphörde B. att vara tullstation.
Block-inrättning, järnv., en anläggning, som
afser att reglera tågs gång på öppen linje, öfver
växelgrupper, svängbroar, bankorsningar m. m., för
åstadkommande af trafiksäkerhet i förhållande till
andra tåg och kommunikationsinrättningar. Principen
härvid är den, att de i och invid banan befintliga
rörliga anordningarna, som äro med tillhörande
signalinrättningar mekaniskt förbundna, blifva
genom s. k. blockapparater ömsesidigt spärrade och
ställda i sådant beroende af på visst afstånd från dem
beläget ställverk, att vederbörlig signal till vidare
framfart icke kan gifvas, med mindre än de rörliga
anordningarna intaga de lägen eller den bestämda
tågvägen är fri till den utsträckning, som erfordras
för tågets säkra framförande. Signalerna och de med
dem förbundna rörliga anordningarna sägas därvid vara
blockerade. – På öppen linje gäller det att genom på
vissa bestämda afstånd, blocksträckor, uppställda
signalinrättningar, blocksignaler, förhindra ett
efterföljande tåg att ingå på en blocksträcka,
innan det närmast föregående lämnat samma
sträcka. Detta sker därigenom att blocksignalerna
medelst blockapparater ställas i sådant beroende af
hvarandra, att med den närmast bakom tåget varande
signalen icke kan visas signalbild för "fri fart",
förrän tåget passerat den närmast framom tåget varande
blocksignalen, som begränsar blocksträckan åt det
hållet. En banlinje försedd med dylika anordningar
säges vara blockerad, och hvarje blocksignal med sin
tillhörande utlösnings- och omställningsapparat, som
skötes af särskild signalkarl, kallas blockstation.
Blockinrättningar för rörliga anordningar
i banan finnas flerstädes i Sverige. För
trafiken på öppen linje finnes däremot
endast ett fåtal sådana inrättningar,
näml. vid statsbanorna. Blockinrättningar för
öppen linje behöfvas egentligen först sedan
trafiken blifvit så liflig, att flera tåg måste
utsläppas efter hvarandra mellan två närliggande
stationer. Dessförinnan utgöra de vanliga
stationerna block för tågen, hvilka icke tillåtas
följa efter hvarandra annat än på stationsdistans.
H. L.
Blocksberg benämnas i Tyskland åtskilliga berg,
på hvilka häxorna troddes under valborgsmässonatten
samlas för att fira sin årsfest. Berg med detta namn
finnas i Mecklenburg, Preussen och Holstein. Mest
kändt är det genom Goethes "Faust" ryktbara
Blocksberg eller Brocken, som utgör högsta delen af
Harz. I tyska orter betecknades dock äfven åtskilliga
andra berg såsom häxornas samlingsplatser, utan
att de därför erhållit ifrågavarande namn. Så var
t. ex. förhållandet med Pilatusberget i Schweiz. Jfr
Blåkulla. N. E. H.
Blocksberg i Harz.
Blocksignal. Se Blockinrättning.
Blockskepp, sjöv., vanligen ett till
egentligt krigsbruk oanvändbart, otackladt,
större krigsskepp, som, försedt med kanoner,
nyttjades till försvaret af en hamn eller som
vaktskepp, fång- eller sjukfartyg. Jfr Holk.
R. P.*
Blockskifva, sjöv. Se Block 3.
Blockstation, järnv. Se Block-inrättning.
Block-stropp, sjöv. Se Block 3 och Stropp.
Blocksystem. Se Arbetarbostäder.
Blocktyg, maskinb., utgör en sammanställning af dels
fasta, dels lösa blockskifvor (se Block), uppsatta
på två eller flera axlar. Är blocktyget anordnadt,
såsom fig. 1 visar, med ett fast (A) och ett löst (B)
blockhus under hvarandra, öfver hvilkas skifvor en och
samma lina eller kätting fortlöper, benämnes blocket
talja: tvåskuren, treskuren, fyraskuren o. s. v.,
allteftersom blockskifvornas antal i det lösa blocket
är 2, 3 eller 4 o. s. v. Lasten (Q) hänger vid det
lösa blockhusets krok, under det att dragkraften (P)
anbringas å den från det fasta blockhuset utgående
fria änden af linan eller kättingen, hvars andra
ände är fastgjord vid en krok (a) antingen å det
fasta blockhuset eller å något annat fast föremål,
(balk e. d.). Enär spänningen – om man frånser det
lösa blockets vikt, friktionen vid tapparna samt
styfhetsmotståndet hos linan eller friktionen mellan
kättinglänkarna – måste vara lika stor i alla lin-
eller kättingparterna, blir här med
3 blockskifvor P = 1/6 Q = 1/2.3 Q eller i allmänhet
P =1/2nQ, då n betecknar antalet blockskifvor i det
lösa blockhuset. Vid blocktygen, likasom vid andra
maskiner, förloras i hastighet lika mycket som
vinnes i kraft, så att för den framställda treskurna
taljan lastens lyfthastighet blir blott 1/6 af den
hastighet, hvarmed kraften P hifvar in linan eller
kättingen. Verkningsgraden hos lintaljor varierar
mellan 0,65 och 0,94, beroende på linskifvornas antal
och linans diameter, samt hos kättingtaljor mellan
0,85 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
