Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bly. 1. Kem. Metall - Bly. 2. Tekn. Bly framställes ur blyglans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland blysalter är det ättiksyrade saltet,
blyacetat, Pb(C2H3O2)2,
äfven kalladt blysocker, det viktigaste.
Det beredes af ättika och blyglete
eller af ättika och bly vid lufttillträde. Det
har mycket söt smak och är ett häftigt gift. Det
bildar färglösa, glänsande kristaller, som äro mycket
lättlösliga i vatten, samt användes i färgerierna. En
lösning af blysocker kan upplösa blyoxid och ger då
basiska blyacetat, hvilkas lösningar (som kallas
blyättika eller, om de äro mycket utspädda,
blyvatten) användas i medicinen. Dessa
basiska blysalter absorbera med begärlighet kolsyra,
hvarför de i kolsyrehaltig luft grumlas af utfälldt
basiskt blykarbonat. På detta förhållande grundar
sig tillverkningen af blyhvitt. Lösliga
blysalter gifva med kaliumkromat (kromsyradt kali)
en vackert gul fällning af blykromat, Pb CrO4,
hvilken fällning under namn af kromgult användes
till målarfärg. Då kromgult smältes med salpeter
eller kokas med kali, uppstår basiskt blykromat,
som är en vacker röd målarfärg, kallad kromrödt
och kromcinnober. Blyoxid och kiselsyra
smälta lätt tillsammans till en gulaktig, tung,
glaslik massa, blysilikat (blyglas), som ingår
i starkt ljusbrytande glassorter, såsom flintglas
och kristallglas, dessutom emalj. P. T. C.*
2. Tekn. Bly framställes ur blyglans (PbS =
svafvelbly) genom rostning och smältning, hvarvid
erhålles verkbly, hvilket därpå renas för erhållande
af renbly, vanligt handelsbly. Verkblyet
framställes ur malmen hufvudsakligen enligt tvenne
metoder, nämligen reaktionsrostningsmetoden samt
rostnings- och reduktionsmetoden.
Reaktionsrostningsmetoden grundar sig på det
förhållandet att blyglansen, om den rostas vid
fritt lufttillträde, öfvergår till blyoxid och
blysulfat. Om denna rostade malm inverkar på
orostad, bildas metalliskt bly under utveckling
af svafvelsyrlighet. En af de ugnskonstruktioner,
som användas för genomförandet af denna process,
visar fig. 1, som föreställer en s. k. engelsk
ugn. Denna ugn eldas med fast bränsle å rostet e,
och lågorna slå öfver eldbryggan f fram öfver den med
malm fyllda härden a. Förbränningsgaserna bortgå
genom öppningen i till skorstenen k. öppningarna c
äro observations- och arbetsgluggar, och tratten d är
afsedd för malmens påfyllning. Arbetet i ugnen tillgår
så, att 1,000–2,000 kg. blyglans påfyllas i härden
och upphettas för rostning vid rikligt lufttillträde
under 1 1/2 timme. Därefter stängas ugnsöppningarna,
och temperaturen i ugnen höjes. Den rostade delen af
malmen inverkar då på den orostade, och metalliskt
bly afskiljes och rinner utefter härdbottnen ned
i den framför ugnen befintliga samlingssumpen m. Om
utskiljandet af bly upphör, låter man temperaturen
sjunka något, öppnar ugnsportarna och tillsätter
efter kraftig omröring något kalk. Sedan därefter
ugnsportarna ånyo tillslutits, höjes temperaturen
åter, hvarvid bly ånyo utskiljes. Dylika
kalktillsatser göras flera gånirer under samma
smältning. Blyförlusten uppgår till 8–14 proc. af
den insatta malmens blyhalt.
Nu beskrifna process har på senare tider alltmer
ersatts af rostnings- och reduktionsmetoden. Arbetet
enligt denna metod omfattar två afdelningar, nämligen
rostningen och reduktionen, hvilka båda processer
utföras i hvar sin ugn. Rostningen försiggår i en
s. k. frammakningsugn, hvilken (se fig. 2} består
af en flamugn med plan botten, där malmen införes
genom öppningen I och successivt makas fram med
skoflar mot eldbryggan D, där den största hettan
i ugnen råder. Den färdigrostade malmen uttages
genom öppningen G. Alltefter malmens sammansättning
bedrifves rostningen olika; vid silfverhaltiga malmer
rostas vid lägre temperatur, hvaremot silfverfria,
kopparhaltiga malmer upphettas ända till
sintring. Nedsmältningen af den rostade malmen
sker i Pilz’ ugn (fig. 3), en 8,5 meter hög, murad
schaktugn A med järnplåtsbeklädnad B och det
vattenkylda smältrummet D, i hvilket blästern
inkommer genom blästerledningen F och formorna H. I är
slagguttaget, L tapphålet, hvarigenom blyet afrinner,
N uppsättningsmålet samt O gasuttaget.
 |
| Fig. 2, a. Frammakningsugn (längdsnitt). |
|
| Fig. 2, b. Frammakningsugn (horisontalsnitt). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
